UPPGIFTER: Kivra överväger stor förändring för användare

2025 07 22

Kivra kan komma att bli en betaltjänst.

Kivra har blivit allt mer populärt bland svenskarna under de senaste åren.

I dagsläget finansieras tjänsten av myndigheter och företag – medan det är avgiftsfritt för användarna.

Det kan snart vara på väg att ändras, rapporterar sajten Mobil.

Kan börja ta avgift

Den populära digitala brevlådan testar just nu en modell där användare kan betala för att ta emot kvitton och betala fakturor.

I och med att få användare berörs så bedöms det handla om ett begränsat test.

– Att hantera fakturor och kvitton kan komma att få en prislapp om du använder Kivra, understryker dock Mobil.

Bekräftar test

Även sajten Tekniksmart uppmärksammar Kivras test.

De uppger att det handlar om ett så kallat A/B-test.

– Målet med A/B-test är att se effekten av en förändring innan den slår igenom på bred skala, menas det.

Testet tycks undersöka hur många som är beredda att betala 200 kronor per år för att ta emot kvitton och betala fakturor.

Kivra bekräftar testet, och uppger att det genomförs för att samla feedback.

Det är Kivra

Kivra är en digital brevlåda som samlar räkningar och annat som ska betalas.

Tjänsten har drygt 6 miljoner användare i Sverige.

Över 47 000 företag och myndigheter skickar via Kivra

Via tjänsten får användare saker som myndighetsbrev, brev från företag, lönebesked, kreditupplysningar och vårdkallelser.

– Kivra är säkrare än vanlig papperspost. Du slipper fördröjningar och inget kommer bort. Din data är krypterad och bara du kan se ditt innehåll, förklarar Kivra.

Kritiker till Bank-ID har menat att ökad konkurrens behövs med tanke på tjänstens dominans på den svenska marknaden.

Återstår att se

Det återstår att se om Kivra tar steget till att bli en betaltjänst eller inte.

Uppgifterna har väckt stort missnöje på sociala medier – och många användare rasar över att de kan behöva betala för tjänsten i framtiden.

Läs mer: Jätten skapar eget Bank-ID – har 6 miljoner användare

Läs mer: Kjell & Company tvingas agera – kunderna sviker kedjan

Foto: Kivra

Text: Redaktionen

JUST NU: Européer rasar mot ny lag – tillåtet i Sverige

2025 07 22

Över en miljon fransmän har skrivit under en protest mot en ny lag.

Det franska parlamentet har röstat igenom en ny lag.

Den nya lagen ger lantbrukare rätt att använda det omstridda bekämpningsmedlet acetamiprid.

Medlet har tidigare varit förbjudet att använda i Frankrike då det kan leda till svåra skador på insekter som bin och humlor.

Lagens förespråkare hävdar att jordbrukare regleras för mycket i Frankrike och att tillåta dem att använda acetamiprid igen skulle minska de begränsningar de står inför, rapporterar franska Le Monde.

Protester

Den nya lagen har mött motstånd och protester.

Den 10 juli startade Eléonore Pattery, en 23-årig student, en namninsamling mot lagen.

– Den här lagen är en farlig handling. För arbetare, människor, ekosystem, ekosystemtjänster och för hela mänskligheten, skriver hon i uppropet.

– Det försvagar näringsvävar och äventyrar stabiliteten i vår miljö – som vi är helt beroende av.

Namnunderskrifterna har strömmat in och under de första 24 timmarna hade över 500 000 personer skrivit under.

Nu är siffran uppe i över 1,5 miljoner underskrifter.

”Angrepp på folkhälsan”

Lagen antogs den 8 juli men har ännu inte trätt i kraft.

– Det är ett frontalangrepp på folkhälsan, den biologiska mångfalden, samstämmigheten i klimatpolitiken, livsmedelstryggheten och det sunda förnuftet, skriver Eléonore Pattery.

Acetamiprid har varit förbjudet i Frankrike sedan 2018, men är fortfarande lagligt inom EU.

Många franska jordbrukare säger att de inte har något alternativ mot skadedjur och att medlet behövs för att kunna möta konkurrensen i Europa, uppger Le Monde.

Laglig i Sverige

I Sverige får acetamiprid användas mot insektsangrepp.

Det är vanligt i odlingar av bland annat äpple, raps och potatis, enligt Jordbruksverket.

Osäkerheten är stor gällande hur acetamiprid påverkar utvecklingen av den mänskliga hjärnan. Detta sedan en studie visat att spår av ämnet påträffats i hjärnan hos mänskliga foster, skriver Le Monde.

Foto: USGC

Text: Redaktionen

JUST NU: EU överväger ”handelsmässigt kärnvapen” mot USA

2025 07 22

Ett växande antal EU-medlemsstater överväger ett drastiskt alternativ som gensvar på Donald Trumps handelstullar.

Det handlar om ett regelverk som går under namnet Anti-coercion instrument (ACI) och som aldrig tidigare använts.

Det trädde i kraft i december 2023 och gör det möjligt för EU att ta till kraftfulla motåtgärder när något land utanför unionen riktar ekonomiskt tvång mot EU eller någon av medlemsstaterna.

Nu överväger flera tunga EU-medlemmar, däribland Tyskland och Frankrike, att aktualisera instrumentet, enligt flera EU-diplomater, uppger Reuters.

Gensvar på tullhot

EU-kommissionen, som förhandlar om handelsavtal för EU:s 27 medlemsländers räkning, verkade vara på väg mot ett avtal där EU fortfarande skulle ha fått en 10-procentig amerikansk tull på större delen av sin export, med vissa eftergifter.

– Sådana förhoppningar verkar nu grusas efter president Donald Trumps hot om att införa en 30-procentig tull senast den 1 augusti, och efter samtal mellan EU:s handelskommissionär Maros Sefcovic och amerikanska motparter i Washington förra veckan, skriver Reuters.

ACI

Ekonomiskt tvång syftar till en situation där ett tredjepartsland försöker pressa EU eller en medlemsstat att göra ett särskilt val genom att tillämpa, eller hota om att tillämpa, åtgärder som påverkar handel och investeringar.

Om ACI aktualiseras skulle det kunna medföra en begränsning av amerikanska tillverkares tillgång till EU:s marknad, export- och importbegränsningar på varor och tjänster, samt begränsade utländska investeringar.

– Det beskrivs som ett ”handelsmässigt kärnvapen” som är menat att lösa upp stora handelskonflikter. En sådan konflikt skulle kunna vara 30-procentiga tullar mot EU, uppger CNBC.

Utökat utrymme

ACI ger mycket större utrymme för åtgärder än bara mottullar på amerikansk export.

Förutom tullar på varor omfattar ACI begränsningar av import eller export av varor, t.ex. genom kvoter eller licenser.

Instrumentet har hittills aldrig använts och syftar främst till att ha en avskräckande effekt.

Foto: European Parliament, resp G. S. lanka

Text: Redaktionen