UPPGIFTER: Kina och Ryssland har träffats

2022 03 18

Parternas uppges diskuterat ländernas säkerhetssamarbete, rapporterar Reuters. Mötet inträffade efter uppgifter om att Ryssland har begärt militär hjälp från Kina.

Nämnde inte Ukraina

Det kinesiska utrikesdepartementet har publicerat ett uttalande efter mötet. De nämner överhuvudtaget inte kriget i Ukraina utan konstaterar att mötet fokuserade på frågor gällande terrorism och säkerhetssamarbete.

Innan toppmötet

Diskussionerna mellan Ryssland och Kina inträffar precis innan fredagens toppmöte mellan amerikanska presidenten Joe Biden och Kinas ledare Xi Jinping.

De ska samtala i telefon och Biden förväntas varna Xi Jinping för konsekvenser om Kina uppfyller Rysslands krav och skickar vapen till kriget i Ukraina.

Ryssland och Kinas vänskap

Även om Putin och Xi Jinpings länder inte är militärt allierade har länderna under de senaste åren förfinat sin vänskap och partnerskap inom handel, teknologi och samordning av militära övningar. Samtidigt har de höjt tonen mot Väst. Ofta har de pressat tillbaka USA-ledda sanktioner i FN och tryckt på vetoknappen i säkerhetsrådet, rapporterar CNN.

Gränslöst partnerskap

Några dagar innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina träffades Putin och Xi Jinping i samband med OS-invigningen i Peking. De förklarade att deras ”samarbete inte har några begränsningar”.

I samband med mötet undertecknade även diktatorerna ett gemensamt uttalande på 5 000 ord, som inkluderar ett uttryck för deras ogillande av Natos expansion österut. En synpunkt som, enligt Putin, har varit en av huvudanledningar bakom Rysslands invasion av Ukraina.

Avfärdade rysk attack

Dagarna innan Rysslands invasion fortsatte Peking offentligt att avfärda USA:s påstående om att en rysk attack var nära förestående. Åsikterna går isär om hur mycket Xi Jinping egentligen visste om Putins planer, uppger CNN. 

Neutral hållning

Sedan kriget bröt ut har Kina försökt att projicera en neutral hållning. Diktaturen har inte fördömt ryska handlingar och har vägrat att benämna attacken som en invasion.

Samtidigt har flera kinesiska diplomater efterlyst en diplomatisk lösning.

Ekonomiskt hot

Om Kina skulle bestämma sig för att ge ekonomiskt stöd till Ryssland kan det bryta mot västerländska sanktioner, uppger CNN. Flera kinesiska företag kan drabbas av sekundära åtgärder – potentiellt kan det innebära deras ”död” på den globala marknaden.

Diplomatiskt hot

Kinas hållning till Ryssland kan sänka relationerna mellan Kina och flera västerländska handelspartners. Handeln mellan Kina och EU uppmättes till 800 miljarder dollar 2021 och handeln mellan Kina och USA värderades till 750 miljarder dollar. Handeln med Ryssland var strax under 150 miljarder dollar, rapporterar CNN. Kina har således mycket att förlora om handelsrelationerna med Väst påverkas negativt.

Uppgifter: Har svarat Ryssland

Peking har utryckt en viss öppenhet för att bidra med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ryssland. Det uppger en västerländsk tjänsteman och en amerikansk diplomat till CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen