30 januari 2026

UPPGIFTER: Kina och Ryssland har träffats

2022 03 18

En representant för det kinesiska utrikesdepartementet, Cheng Guoping, träffade på torsdagen den ryska ambassadören i Peking, Andrej Denisov.

Parternas uppges diskuterat ländernas säkerhetssamarbete, rapporterar Reuters. Mötet inträffade efter uppgifter om att Ryssland har begärt militär hjälp från Kina.

Nämnde inte Ukraina

Det kinesiska utrikesdepartementet har publicerat ett uttalande efter mötet. De nämner överhuvudtaget inte kriget i Ukraina utan konstaterar att mötet fokuserade på frågor gällande terrorism och säkerhetssamarbete.

Innan toppmötet

Diskussionerna mellan Ryssland och Kina inträffar precis innan fredagens toppmöte mellan amerikanska presidenten Joe Biden och Kinas ledare Xi Jinping.

De ska samtala i telefon och Biden förväntas varna Xi Jinping för konsekvenser om Kina uppfyller Rysslands krav och skickar vapen till kriget i Ukraina.

Ryssland och Kinas vänskap

Även om Putin och Xi Jinpings länder inte är militärt allierade har länderna under de senaste åren förfinat sin vänskap och partnerskap inom handel, teknologi och samordning av militära övningar. Samtidigt har de höjt tonen mot Väst. Ofta har de pressat tillbaka USA-ledda sanktioner i FN och tryckt på vetoknappen i säkerhetsrådet, rapporterar CNN.

Gränslöst partnerskap

Några dagar innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina träffades Putin och Xi Jinping i samband med OS-invigningen i Peking. De förklarade att deras ”samarbete inte har några begränsningar”.

I samband med mötet undertecknade även diktatorerna ett gemensamt uttalande på 5 000 ord, som inkluderar ett uttryck för deras ogillande av Natos expansion österut. En synpunkt som, enligt Putin, har varit en av huvudanledningar bakom Rysslands invasion av Ukraina.

Avfärdade rysk attack

Dagarna innan Rysslands invasion fortsatte Peking offentligt att avfärda USA:s påstående om att en rysk attack var nära förestående. Åsikterna går isär om hur mycket Xi Jinping egentligen visste om Putins planer, uppger CNN. 

Neutral hållning

Sedan kriget bröt ut har Kina försökt att projicera en neutral hållning. Diktaturen har inte fördömt ryska handlingar och har vägrat att benämna attacken som en invasion.

Samtidigt har flera kinesiska diplomater efterlyst en diplomatisk lösning.

Ekonomiskt hot

Om Kina skulle bestämma sig för att ge ekonomiskt stöd till Ryssland kan det bryta mot västerländska sanktioner, uppger CNN. Flera kinesiska företag kan drabbas av sekundära åtgärder – potentiellt kan det innebära deras ”död” på den globala marknaden.

Diplomatiskt hot

Kinas hållning till Ryssland kan sänka relationerna mellan Kina och flera västerländska handelspartners. Handeln mellan Kina och EU uppmättes till 800 miljarder dollar 2021 och handeln mellan Kina och USA värderades till 750 miljarder dollar. Handeln med Ryssland var strax under 150 miljarder dollar, rapporterar CNN. Kina har således mycket att förlora om handelsrelationerna med Väst påverkas negativt.

Uppgifter: Har svarat Ryssland

Peking har utryckt en viss öppenhet för att bidra med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ryssland. Det uppger en västerländsk tjänsteman och en amerikansk diplomat till CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


13 okt 26

Nytt regeringsalternativ lanseras

2026 10 13

En första statsministeromröstning efter valet ska hållas på torsdag.

Riksdagen ska rösta om en socialdemokratisk enpartiregering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

Om allt går enligt förväntningarna kommer Andersson inte få tillräckligt med stöd för att bli vald till statsminister.

Efter omröstningen väntas sonderingsuppdraget gå vidare till en annan partiledare.

Nu uppger Ebba Busch (KD) att hon för samtal om en ny regering. KD-ledaren framhåller att hennes målsättning är att bilda en ”mitten-högerregering”, rapporterar Di.

Busch berättar att hon pratar med både Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, säger hon till tidningen.

Kommenterar mötet med C-ledaren

Det nya regeringsalternativet lanseras efter att Ebba Busch och Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist fångats på bild tillsammans förra veckan.

Enligt Busch var mötet med Thand Ringqvist en del av arbetet för att undersöka möjligheterna att bilda en ny regering.  

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, säger Ebba Busch till Di.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Gick till val på mittenregering

Centerpartiet gick till val på att bilda en mittenregering.

Elisabeth Thand Ringvist har tidigare uppgett att mittenregeringen ska bygga på fem prioriteringar:

- Fler jobb och lägre utsläpp

- Ett Sverige där hela landet fungerar

- Bättre psykisk hälsa och framtidstro bland unga

- Ett starkare samhälle som förebygger och bekämpar brott

- Ett tryggare Sverige i en farligare omvärld

En annan central punkt är att Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas inflytande ska begränsas.

–  Det viktigaste är att skapa ett mittenalternativ med de fem projekt som vi har presenterat i dag och inget av de projekten är någonting som är intressant för Vänsterpartiet. Jag måste vara tydlig med vad ett mittenalternativ står för och det är väldigt tydligt att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet kan stödja det, har Thand Ringqvist sagt till SvD.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Agnes Stuber resp Adam Larsson-Auna

Text: Redaktionen


13 okt 2026

Svenskarnas önskeregering – ny mätning

2026 10 13

Det finns i teorin 255 olika regeringskonstellationer att välja mellan med de åtta partier som sitter i riksdagen.

Riktigt så många har inte Magdalena Andersson (S) ha behövt ta ställning till när hon idag redovisar sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Däremot har väljarna nu fått säga sitt om vilka partier de helst skulle vilja se i en regering. En ny mätning visar att 42 procent vill ha en kombination där någon eller något av de fyra rödgröna partierna ingår och 32 procent vill se en samling av Tidöpartierna, rapporterar GP som hänvisar till SVT:s Valu. Enbart 26 procent vill se ett blocköverskridande alternativ. Framför allt framför centerpartister eller liberaler den åsikten.

– Ingen av dem har majoritet. Det illustrerar den problematik, ur väljarnas synpunkt, som vi har framför oss, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet (GU, till tidningen.

Önskeregeringen

På frågan “Vilket eller vilka partier skulle du helst vilja ha med i regeringen efter årets val?” är det en regering bestående av S, V och MP som toppar listan på 9 procent. Strax bakom, på 8,7 procent av rösterna, landar en ensam S-regering samt en M-SD-L-KD-regering.

En ren SD-regering parkerar på fjärde plats med 6,1 procent.

Det alternativ som en del bedömer som det mest realistiska trots Centerns röda linjer, en regering bestående av S, V, C och MP, fick 4 procent av rösterna och hamnar därmed på åttonde plats.

Läs mer: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Löftet idag

Under tisdagen kommer Magdalena Andersson att berätta hur sonderingen har gått den senaste veckan. En presskonferens är utlovad klockan 11.35.

– Först ska jag berätta vad jag har att säga till talmannen, säger Andersson till SVT Nyheter.

Planen var ursprungligen att S-ledaren skulle gett besked igår. Magdalena Andersson kommer att berätta på presskonferensen varför redovisningen sköts fram till idag.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Miljöpartiet resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen