UPPGIFTER: Kina och Ryssland har träffats

2022 03 18

En representant för det kinesiska utrikesdepartementet, Cheng Guoping, träffade på torsdagen den ryska ambassadören i Peking, Andrej Denisov.

Parternas uppges diskuterat ländernas säkerhetssamarbete, rapporterar Reuters. Mötet inträffade efter uppgifter om att Ryssland har begärt militär hjälp från Kina.

Nämnde inte Ukraina

Det kinesiska utrikesdepartementet har publicerat ett uttalande efter mötet. De nämner överhuvudtaget inte kriget i Ukraina utan konstaterar att mötet fokuserade på frågor gällande terrorism och säkerhetssamarbete.

Innan toppmötet

Diskussionerna mellan Ryssland och Kina inträffar precis innan fredagens toppmöte mellan amerikanska presidenten Joe Biden och Kinas ledare Xi Jinping.

De ska samtala i telefon och Biden förväntas varna Xi Jinping för konsekvenser om Kina uppfyller Rysslands krav och skickar vapen till kriget i Ukraina.

Ryssland och Kinas vänskap

Även om Putin och Xi Jinpings länder inte är militärt allierade har länderna under de senaste åren förfinat sin vänskap och partnerskap inom handel, teknologi och samordning av militära övningar. Samtidigt har de höjt tonen mot Väst. Ofta har de pressat tillbaka USA-ledda sanktioner i FN och tryckt på vetoknappen i säkerhetsrådet, rapporterar CNN.

Gränslöst partnerskap

Några dagar innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina träffades Putin och Xi Jinping i samband med OS-invigningen i Peking. De förklarade att deras ”samarbete inte har några begränsningar”.

I samband med mötet undertecknade även diktatorerna ett gemensamt uttalande på 5 000 ord, som inkluderar ett uttryck för deras ogillande av Natos expansion österut. En synpunkt som, enligt Putin, har varit en av huvudanledningar bakom Rysslands invasion av Ukraina.

Avfärdade rysk attack

Dagarna innan Rysslands invasion fortsatte Peking offentligt att avfärda USA:s påstående om att en rysk attack var nära förestående. Åsikterna går isär om hur mycket Xi Jinping egentligen visste om Putins planer, uppger CNN.

Neutral hållning

Sedan kriget bröt ut har Kina försökt att projicera en neutral hållning. Diktaturen har inte fördömt ryska handlingar och har vägrat att benämna attacken som en invasion.

Samtidigt har flera kinesiska diplomater efterlyst en diplomatisk lösning.

Ekonomiskt hot

Om Kina skulle bestämma sig för att ge ekonomiskt stöd till Ryssland kan det bryta mot västerländska sanktioner, uppger CNN. Flera kinesiska företag kan drabbas av sekundära åtgärder – potentiellt kan det innebära deras ”död” på den globala marknaden.

Diplomatiskt hot

Kinas hållning till Ryssland kan sänka relationerna mellan Kina och flera västerländska handelspartners. Handeln mellan Kina och EU uppmättes till 800 miljarder dollar 2021 och handeln mellan Kina och USA värderades till 750 miljarder dollar. Handeln med Ryssland var strax under 150 miljarder dollar, rapporterar CNN. Kina har således mycket att förlora om handelsrelationerna med Väst påverkas negativt.

Uppgifter: Har svarat Ryssland

Peking har utryckt en viss öppenhet för att bidra med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ryssland. Det uppger en västerländsk tjänsteman och en amerikansk diplomat till CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen