30 januari 2026

UPPGIFTER: Kina och Ryssland har träffats

2022 03 18

En representant för det kinesiska utrikesdepartementet, Cheng Guoping, träffade på torsdagen den ryska ambassadören i Peking, Andrej Denisov.

Parternas uppges diskuterat ländernas säkerhetssamarbete, rapporterar Reuters. Mötet inträffade efter uppgifter om att Ryssland har begärt militär hjälp från Kina.

Nämnde inte Ukraina

Det kinesiska utrikesdepartementet har publicerat ett uttalande efter mötet. De nämner överhuvudtaget inte kriget i Ukraina utan konstaterar att mötet fokuserade på frågor gällande terrorism och säkerhetssamarbete.

Innan toppmötet

Diskussionerna mellan Ryssland och Kina inträffar precis innan fredagens toppmöte mellan amerikanska presidenten Joe Biden och Kinas ledare Xi Jinping.

De ska samtala i telefon och Biden förväntas varna Xi Jinping för konsekvenser om Kina uppfyller Rysslands krav och skickar vapen till kriget i Ukraina.

Ryssland och Kinas vänskap

Även om Putin och Xi Jinpings länder inte är militärt allierade har länderna under de senaste åren förfinat sin vänskap och partnerskap inom handel, teknologi och samordning av militära övningar. Samtidigt har de höjt tonen mot Väst. Ofta har de pressat tillbaka USA-ledda sanktioner i FN och tryckt på vetoknappen i säkerhetsrådet, rapporterar CNN.

Gränslöst partnerskap

Några dagar innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina träffades Putin och Xi Jinping i samband med OS-invigningen i Peking. De förklarade att deras ”samarbete inte har några begränsningar”.

I samband med mötet undertecknade även diktatorerna ett gemensamt uttalande på 5 000 ord, som inkluderar ett uttryck för deras ogillande av Natos expansion österut. En synpunkt som, enligt Putin, har varit en av huvudanledningar bakom Rysslands invasion av Ukraina.

Avfärdade rysk attack

Dagarna innan Rysslands invasion fortsatte Peking offentligt att avfärda USA:s påstående om att en rysk attack var nära förestående. Åsikterna går isär om hur mycket Xi Jinping egentligen visste om Putins planer, uppger CNN. 

Neutral hållning

Sedan kriget bröt ut har Kina försökt att projicera en neutral hållning. Diktaturen har inte fördömt ryska handlingar och har vägrat att benämna attacken som en invasion.

Samtidigt har flera kinesiska diplomater efterlyst en diplomatisk lösning.

Ekonomiskt hot

Om Kina skulle bestämma sig för att ge ekonomiskt stöd till Ryssland kan det bryta mot västerländska sanktioner, uppger CNN. Flera kinesiska företag kan drabbas av sekundära åtgärder – potentiellt kan det innebära deras ”död” på den globala marknaden.

Diplomatiskt hot

Kinas hållning till Ryssland kan sänka relationerna mellan Kina och flera västerländska handelspartners. Handeln mellan Kina och EU uppmättes till 800 miljarder dollar 2021 och handeln mellan Kina och USA värderades till 750 miljarder dollar. Handeln med Ryssland var strax under 150 miljarder dollar, rapporterar CNN. Kina har således mycket att förlora om handelsrelationerna med Väst påverkas negativt.

Uppgifter: Har svarat Ryssland

Peking har utryckt en viss öppenhet för att bidra med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ryssland. Det uppger en västerländsk tjänsteman och en amerikansk diplomat till CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


30 april 2026

Panik i jätteland – hela flygbranschen kan kollapsa

2026 04 30

Flygbranschen i ett av världens största länder står “på randen" till kollaps.

Priset på flygbränsle har chockhöjts.

Nu är en total nedstängning nära förestående i Indien, varnar flygbolagens branschorganisation FIA.

I ett brev till ministeriet för civil luftfart vädjas det om akut hjälp innan det är för sent.

– Flygbranschen i Indien är under extrem press och står på randen att lägga ned eller stoppa sin verksamhet. Flygsektorns svåra tillstånd har förvärrats av det västasiatiska kriget och den orimliga ökningen av priset pÅ turbinbränsle, framhåller FIA enligt Hindustan Times.

"Helt olönsamt"

Priset har höjts med 73 rupier per liter, motsvarande cirka 10 kronor per liter.

En ökning som gjort internationella flygningar “helt ogenomförbara”, menar FIA.

– Bränslepriset för internationell verksamhet höjdes med 73 rupier per liter, vilket praktiskt taget gjorde internationell verksamhet tillsammans med inhemsk verksamhet helt olönsam och resulterade i betydande förluster för flygsektorn i april 2026.

Valutan på lägsta nivå

Vanligtvis uppgår bränslekostnaderna till 30-40 procent av flygbolagens utgifter. Kriget i Iran och det efterföljande oljekrisen har förändrat det radikalt.

Idag utgör kostnaderna snarare 55-60 procent, enligt FIA.

– Lägg också till att rupien har försvagats ytterligare till sin lägsta nivå, vilket adderar ytterligare belastning på flygbolagen när det gäller prissättningen på turbinbränsle.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Flera bolag på ruinens brant

För att ta sig ur krisen vill branschen se att regeringen tar till flera akuta åtgärder. Bland annat att skjuta fram punktskatten på flygbränsle och sänka momsen i stora delstater som New Delhi och Tamil Nadu. 

Sedan oljekrisen tilltog befinner sig flera större flygbolag på ruinens brant. Det amerikanska bolaget Spirit Airlines är exempelvis på väg i konkurs. USA:s president Donald Trump kan emellertid rädda flygbolaget med en affär som bedöms vara värd motsvarande nästan 5,4 miljarder kronor, rapporterar Daily Express.

Ryanair, Lufthansa och KLM tillhör också några av jättarna som ställt in flera avgångar till sommaren.

LÄS MER: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen


14 april 2026

Bensinen kan bytas ut – 40 kronor litern

2026 04 30

Sedan kriget i Iran bröt ut har priset på olja, och sedermera priserna vid pump, skjutit i höjden.

Det har återaktualiserat debatten om fossila bränslens framtid.

EU har redan haft uppe frågan om att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar, men backade i december förra året.

Flera biltillverkare har dock ändå börjat planera för ett sådant scenario.

Bland annat förbereds ett nytt bränsle, det så kallade e-bränslet, som ska kunna ersätta bensin och diesel vid mackarna i framtiden.

Men det kan bli hög prislapp.

Att framställa en liter e-bränsle 2030 bedöms kosta över 40 kronor litern, rapporterar Vi Bilägare.

75 kronor vid pump

Prognosen kommer från en studie som gjorts av ingenjörsbolaget Ionect. Uppdragsgivaren var tankesmedjan Transport & Environment, som enligt Vi Bilägare har en kritisk hållning till e-bränsle.

Priset vid pump skulle emellertid bli ännu högre.

Hela 75 kronor litern, förutsatt att bränslet framställs av restprodukter från det e-bränsle som används i flygbranschen.

– Med sådana priser skulle e-bränsle bli oöverkomligt för de flesta förare, särskilt när elbilar erbjuder ett mycket billigare alternativ, framhåller Transport & Environment.

LÄS OCKSÅ: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

"Egentligen korkat att tillverka"

E-bränsle, eller elektrobränsle, har varit på tapeten förr. Det framställs genom att kombinera koldioxid från luften eller industriella processer med vätgas som producerats med förnybar el via elektrolys, förklarar teknikkonsultföretaget Cowi.

Fördelen anses vara att det, med rätt utveckling, kan bli en viktig del av den gröna omställningen.

Men det är alltså dyrt att framställa.

Och inte speciellt smart, enligt Maria Grahn, forskare på energisystem och elektrobränslen vid Chalmers tekniska högskola.

– Det är egentligen korkat att tillverka elektrobränslen, sade hon till SVT i höstas.

Enligt Maria Grahn motiverar sin dom med att det är ett slöseri med energi att producera ytterligare bränsle av förnybar energi, men också med att koldioxid extraheras ur rökgaser och senare släpps ut i atmosfären igen.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen