UPPGIFTER: Kina och Ryssland har träffats

2022 03 18

En representant för det kinesiska utrikesdepartementet, Cheng Guoping, träffade på torsdagen den ryska ambassadören i Peking, Andrej Denisov.

Parternas uppges diskuterat ländernas säkerhetssamarbete, rapporterar Reuters. Mötet inträffade efter uppgifter om att Ryssland har begärt militär hjälp från Kina.

Nämnde inte Ukraina

Det kinesiska utrikesdepartementet har publicerat ett uttalande efter mötet. De nämner överhuvudtaget inte kriget i Ukraina utan konstaterar att mötet fokuserade på frågor gällande terrorism och säkerhetssamarbete.

Innan toppmötet

Diskussionerna mellan Ryssland och Kina inträffar precis innan fredagens toppmöte mellan amerikanska presidenten Joe Biden och Kinas ledare Xi Jinping.

De ska samtala i telefon och Biden förväntas varna Xi Jinping för konsekvenser om Kina uppfyller Rysslands krav och skickar vapen till kriget i Ukraina.

Ryssland och Kinas vänskap

Även om Putin och Xi Jinpings länder inte är militärt allierade har länderna under de senaste åren förfinat sin vänskap och partnerskap inom handel, teknologi och samordning av militära övningar. Samtidigt har de höjt tonen mot Väst. Ofta har de pressat tillbaka USA-ledda sanktioner i FN och tryckt på vetoknappen i säkerhetsrådet, rapporterar CNN.

Gränslöst partnerskap

Några dagar innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina träffades Putin och Xi Jinping i samband med OS-invigningen i Peking. De förklarade att deras ”samarbete inte har några begränsningar”.

I samband med mötet undertecknade även diktatorerna ett gemensamt uttalande på 5 000 ord, som inkluderar ett uttryck för deras ogillande av Natos expansion österut. En synpunkt som, enligt Putin, har varit en av huvudanledningar bakom Rysslands invasion av Ukraina.

Avfärdade rysk attack

Dagarna innan Rysslands invasion fortsatte Peking offentligt att avfärda USA:s påstående om att en rysk attack var nära förestående. Åsikterna går isär om hur mycket Xi Jinping egentligen visste om Putins planer, uppger CNN.

Neutral hållning

Sedan kriget bröt ut har Kina försökt att projicera en neutral hållning. Diktaturen har inte fördömt ryska handlingar och har vägrat att benämna attacken som en invasion.

Samtidigt har flera kinesiska diplomater efterlyst en diplomatisk lösning.

Ekonomiskt hot

Om Kina skulle bestämma sig för att ge ekonomiskt stöd till Ryssland kan det bryta mot västerländska sanktioner, uppger CNN. Flera kinesiska företag kan drabbas av sekundära åtgärder – potentiellt kan det innebära deras ”död” på den globala marknaden.

Diplomatiskt hot

Kinas hållning till Ryssland kan sänka relationerna mellan Kina och flera västerländska handelspartners. Handeln mellan Kina och EU uppmättes till 800 miljarder dollar 2021 och handeln mellan Kina och USA värderades till 750 miljarder dollar. Handeln med Ryssland var strax under 150 miljarder dollar, rapporterar CNN. Kina har således mycket att förlora om handelsrelationerna med Väst påverkas negativt.

Uppgifter: Har svarat Ryssland

Peking har utryckt en viss öppenhet för att bidra med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ryssland. Det uppger en västerländsk tjänsteman och en amerikansk diplomat till CNN.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen