Kött anses av många vara dåligt för såväl hälsan som klimatet.

Därför hoppas en del att vi i framtiden kommer att ersätta kött med andra produkter.

Finska Sitra och Naturresursinstitutet har räknat ut att inhemsk produktion av växtprotein kan täcka nästan hela befolkningens behov av protein, rapporterar Svenska Yle.

Samtidigt varnar experter för riskerna med en sådan utveckling.

”Röda siffror under strecket”

Spannmålsexpert Max Schulman från Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) varnar för att skiftet från kött till växtprotein inte blir så enkelt i praktiken.

Idag äter finländarna till 60 procent animaliskt protein.

– Producenterna är nog med på noterna, men det måste finnas en fungerande marknad och det måste bli något annat än bara röda siffror under strecket, säger han till kanalen.

Han är skeptisk till Finlands möjlighet att ersätta köttproduktionen med växtprotein.

Han menar att industrin i så fall måste ha en god bild av vad som efterfrågas, och man måste kunna erbjuda kvalitet. Annars blir det en svår omställning.

– Det är som med all mat, det ska smaka gott för att folk ska vilja ha det, säger han.

”År med missväxt”

En omställning från köttproduktion till växtproteiner skulle kräva en mycket långsiktig politisk planering och långa kontrakt för producenterna, menar han.

– Alla som jobbar under det stora taket, alltså under blå himmel, vet att det är för kort tid. Vi har väder och vind och det kan komma år med missväxt. Då behövs en säkerhet längre framåt, säger Max Schulman till kanalen.

Han menar därför att det blir svårt att ställa om helt till växtprotein.

Krävs kunskap

Forskare har även varnat för att upptaget av protein inte är helt jämförbart om man exempelvis byter ut köttbullar mot vegobullar, har SvD tidigare rapporterat. Att äta vegetarisk mat passar bäst för den som är påläst och vet vad som krävs för att få i sig tillräckligt med protein och näring.

Foto: Nanxi Wei

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen