Kan ersätta allt framtida kött – men experter varnar

2024 09 05

Experter varnar för baksidan med att ersätta den framtida köttproduktionen.

Kött anses av många vara dåligt för såväl hälsan som klimatet.

Därför hoppas en del att vi i framtiden kommer att ersätta kött med andra produkter.

Finska Sitra och Naturresursinstitutet har räknat ut att inhemsk produktion av växtprotein kan täcka nästan hela befolkningens behov av protein, rapporterar Svenska Yle.

Samtidigt varnar experter för riskerna med en sådan utveckling.

”Röda siffror under strecket”

Spannmålsexpert Max Schulman från Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) varnar för att skiftet från kött till växtprotein inte blir så enkelt i praktiken.

Idag äter finländarna till 60 procent animaliskt protein.

– Producenterna är nog med på noterna, men det måste finnas en fungerande marknad och det måste bli något annat än bara röda siffror under strecket, säger han till kanalen.

Han är skeptisk till Finlands möjlighet att ersätta köttproduktionen med växtprotein.

Han menar att industrin i så fall måste ha en god bild av vad som efterfrågas, och man måste kunna erbjuda kvalitet. Annars blir det en svår omställning.

– Det är som med all mat, det ska smaka gott för att folk ska vilja ha det, säger han.

”År med missväxt”

En omställning från köttproduktion till växtproteiner skulle kräva en mycket långsiktig politisk planering och långa kontrakt för producenterna, menar han.

– Alla som jobbar under det stora taket, alltså under blå himmel, vet att det är för kort tid. Vi har väder och vind och det kan komma år med missväxt. Då behövs en säkerhet längre framåt, säger Max Schulman till kanalen.

Han menar därför att det blir svårt att ställa om helt till växtprotein.

Krävs kunskap

Forskare har även varnat för att upptaget av protein inte är helt jämförbart om man exempelvis byter ut köttbullar mot vegobullar, har SvD tidigare rapporterat. Att äta vegetarisk mat passar bäst för den som är påläst och vet vad som krävs för att få i sig tillräckligt med protein och näring.

Foto: Nanxi Wei

Text: Redaktionen

JÄTTEHÖJNING: Så högt blir bensinpriset i Sverige nästa vecka

2026 04 04

Bensinpriset förväntas skjuta i höjden.

Bensinpriset väntas stiga kraftigt inom de närmaste dagarna.

Redan nästa vecka kan pris vid pump passera 20 kronor litern, rapporterar TV4.

Dramatisk ökning

Oroligheterna i Mellanöstern, och framför allt kriget i Iran, har fått oljepriset att rusa till nivåer som inte setts sedan 2008.

Råoljan har klättrat över 140 dollar per fat – en dramatisk ökning jämfört med drygt 70 dollar innan konflikten bröt ut.

Bakom uppgången ligger bland annat störningar i transporterna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljepassager.

Samtidigt räcker inte ökad produktion från andra länder för att väga upp bortfallet.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Snabb effekt vid pump

Prisökningarna väntas nå konsumenterna mycket snabbt – inom bara några dagar.

Och enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer är en kraftig höjning i Sverige mycket nära.

Kopfer räknar med en kraftig prisuppgång redan under nästa vecka och bedömer att bensinpriset kan passera 20 kronor per liter.

– Det är jag helt säker på. Det är bara dagar bort, säger han till TV4.

Kontinuerlig höjning

Sedan konflikten bröt ut för en månad sedan har dieselpriset stigit med omkring sju kronor per liter, medan bensinen har blivit cirka 3,60 kronor dyrare per liter.

Såväl dieseln som bensinen höjdes på nytt för endast fem dagar sedan.

Då kom beskedet att höjningen gick över 24 kronor litern för diesel och 19 kronor för bensinen.

– Det är bland annat Circle-K som uppger att listpriserna för företagskunder höjs med 30 öre per liter diesel till 24,14 kronor per liter, rapporterar Dagens industri.

Bensinen höjdes då med 35 öre till 19,14 kronor per liter.

Enligt Kopfer krävs det inte ens en ytterligare upptrappning av konflikten för att priserna ska fortsätta uppåt.

Han menar att det räcker med att läget är oförändrat i Mellanöstern för att priserna ska fortsätta att stiga.

LÄS MER: Anstormning idag torsdag: Ica Maxi tror på rekord

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen

Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 03

Den bästa chokladen har utsetts – och det är inte Marabou.

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen