UPPGIFTER: Jättesmäll för Vänsterpartiet

2025 05 07

Anklagelser om antisemitism hotar att sätta stopp för Vänsterpartiets ambition att ingå i en framtida regering.

Vänsterpartiets ledning uttrycker oro för att anklagelser om antisemitism kan sabotera möjligheten att ingå i en framtida socialdemokratisk regering.

Det framgår av ett internt dokument som tagits fram inför partistyrelsens beslut om att frånta riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas hennes uppdrag i partiet, uppger Dagens Nyheter.

Bilddelning väckte stark intern kritik

Det var den 3 maj som Vänsterpartiets partistyrelse samlades och enades om att Delgado Varas måste lämna sina uppdrag inom partiet. Beslutet motiverades bland annat med att hon delat en bild i sociala medier som anses ha antisemitisk innebörd. 

–  Synen på riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas och hennes aktiviteter i sociala medier har skapat en djup spricka i Vänsterpartiet, rapporterar SVT med hänvisning till källor med insyn. 

Delgado Varas har meddelat att hon inte tänker lämna vare sig sin riksdagsplats eller partiet. Hon kallar bilddelningen för ett misstag och förnekar att hon haft några antisemitiska avsikter. 

VU varnar för att partiets trovärdighet hotas

Inför mötet tog Vänsterpartiets verkställande utskott (VU) fram ett detaljerat beslutsunderlag. 

I dokumentet varnas det för att Socialdemokraterna nu kan komma att använda situationen för att markera mot Vänsterpartiet. Detta kan i praktiken innebära att S väljer att stänga dörren för ett framtida regeringssamarbete med V – något som vore ett allvarligt bakslag för partiets strategi. 

Dadgostar: "Vi behöver sitta i regering" 

Vänsterpartiet har vid flera tillfällen slagit fast att målet är att ta plats i en framtida regering. 

 – Vi behöver sitta i regering så att Sverige kan byggas starkt igen, har Nooshi Dadgostar tidigare sagt till Aftonbladet. 

Men nu kan alltså regeringsdrömmen gå i kras. Ett tungt bakslag för partiet som aldrig ingått i en svensk regering. 

Foto: Agnes Stuber

Text: Redaktionen


16nov2025

JUST NU: ”Vi är körda” – stor uppgivenhet i regeringspartiet

2025 11 16

Uppgivenhet sprider sig i ett av regeringen partier.

Regeringen har sedan den tillträdde efter valet 2022 tappat mark mot oppositionen i många opinionsmätningar.

Och för ett av partierna är läget extra oroande.

I veckan kom en rapport om att Liberalerna ligger på en historiskt låg nivå i den senaste opinionsmätningen, med ett väljarstöd på 2,2 procent med mindre än ett år kvar till valet.

Uppgivna röster

Nu hörs uppgivna röster inifrån Liberalerna som tror att hoppet är ute för partiet att klara riksdagsspärren på fyra procent vid valet nästa år.

– Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedmokraterna, säger Liberalernas gruppledare på Lidingö Suzanne Liljegren, till SVT.

– Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger partimedlemmen Morad Majlesi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Tvistar om Sverigedemokraterna

En fråga som splittrar Liberalerna är hur man ska ställa sig till samarbetet med Sverigedemokraterna inför nästa val.

Sverigedemokraterna har gått ut och sagt att man kommer ställa kravet att man ska ingå i en regering efter nästa val, annars kommer man att vara ett oppositionsparti under nästa mandatperiod.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har uppgivit att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i en debattartikel i DN.

Åkesson håller inte med

Men Jimmie Åkesson köper inte L-ledarens argumentation.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


16nov2025

”2 500 mindre i plånboken” – arbetande svenskar uppmanas hålla koll på detta

2025 11 16

Länsförsäkringar går ut och uppmanar arbetande svenskar att se över sin ekonomiska situation.

Med start den 1 oktober i år har a-kassan fått nya regler.

En av förändringarna är att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

Länsförsäkringar går nu ut och varnar att detta kommer slå hårt mot svenska arbetstagare, särskilt de som inte har så hög inkomst.

–  Ersättningen blir klart lägre för alla som tjänar under 31 500 kronor och är arbetslösa en längre tid. Det kan dessvärre bli förödande för hushållsekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, i ett uttalande.

”2 500 kronor mindre i plånboken”

Enligt försäkringsbolagets beräkningar kommer alltså de nya reglerna innebära ett hårt slag mot många människors privatekonomi.

– En person med en månadslön på 25 000 kronor får 2 500 kronor mindre i plånboken efter bara 100 dagar i arbetslöshet, och efter 200 dagar uppgår tappet till 1 250 kronor i månaden jämfört med de gamla reglerna, uppger bolaget.

Idag är omkring 500 000 personer arbetslösa i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

Baseras på inkomst

Till skillnad från tidigare så baseras nu regler och ersättning på inkomst snarare än arbetad tid.

Under de senaste tolv månaderna krävs att man har haft en inkomst på minst 120 000 kronor, med minst 11 000 kronor i fyra av månaderna.

– Det innebär att du behöver planera din ekonomi mer aktivt och se till att du har koll på din inkomstnivå, särskilt i den mån du arbetar deltid, har timanställning, sjukperioder eller föräldraledighet, säger Stefan Westerberg.

Ökat behov av planering och andra skydd

För att kompensera för risken att drabbas av de lägre inkomsterna från a-kassa rekommenderar Länsförsäkringar att man agerar på förhand.

–  De nya reglerna innebär att många med lägre inkomster får betydligt sämre skydd vid längre arbetslöshet. Det ökar behovet av en buffert och andra kompletterande skydd, säger Stefan Westerberg. 

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen