UPPGIFTER: Jätteförändring i Sveriges Riksdag

2024 11 06

Det har skett en stor förändring i Sveriges Riksdag på senare tid.

Det är SCB som har upptäckt att någonting har förändrats kraftigt i riksdagen de senaste åren.

Riksdagen är vårt lagstiftande parlament och många tycker att det är viktigt att den avspeglar vår befolkning på ett bra sätt.

Men nu har det skett ett bakslag – när det gäller könsfördelningen på viktiga maktpositioner, enligt ny jämställdhetsstatistik från SCB.

Fördelningen har förändrats

Könsfördelningen när det gäller ordförandeposter i riksdagsutskotten har blivit betydligt mindre jämställd på senare tid.

Länge var könsfördelningen jämn när det gäller dessa ordförandeposter.

Men nu har de istället blivit starkt mansdominerade.

– I riksdagen har könsfördelningen bland ordföranden i utskotten varit jämn under en lång tid men är nu ojämn med 20 procent kvinnor och 80 procent män, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB, i ett uttalande.

Mindre jämställd

Före riksdagsvalet 2022 var könsfördelningen ganska jämn. Efter valet blev det istället två tredjedelar manliga ordföranden.

Och sedan dess har könsfördelningen alltså blivit ännu mer ojämställd bland de 15 riksdagsutskotten, enligt SCB.

Samtidigt har könsfördelningen också blivit mindre jämlik när det gäller en annan politisk maktposition.

Förändringar i kommunfullmäktige

Det handlar om kommunfullmäktige runt om i Sverige.

Dessa har överlag en jämn könsfördelning. Andelen kvinnor ligger strax över 40 procent, och intervallet 40/60 brukar räknas som en jämställd fördelning.

Men jämställdheten inom kommunfullmäktige minskar.

– Vi ser dock att antalet kommuner med jämn könsfördelning i fullmäktige har minskat över tid. År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket ökade till mer än en fjärdedel efter valet 2022, säger Anneli Åkerman i ett uttalande från SCB.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

JUST NU: Proryskt parti sparkas ut från EU-samarbete

2025 09 16

Ett proryskt parti utesluts från den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet.

Den socialdemokratiska gruppen PES har fått nog av Smer, som leds av Slovakiens premiärminister Robert Fico.

Partiets kopplingar till Ryssland pekas ut som orsaken till uteslutningen.

– Beslutet har fattats efter att Fico skakat hand med Vladimir Putin i Moskva inför Ryssland årliga segerdagsfirande, rapporterar Politico.

Några månader senare besökte Fico Peking, där han träffade Kinas diktator Xi Jinping och Belarus Alexander Lukasjenko. 

Smer har inte kommenterat uteslutningen.

Stor irritation

Robert Ficos tydliga närmande till diktaturerna i öst har tidigare väckt irritation hos de andra partierna i den socialdemokratiska EU-gruppen.

Kritik har också riktats mot premiärministerns motstånd mot de sanktioner som EU belagt Ryssland med.   

Vidare anklagas Fico för att nedmontera demokratin i Slovakien. Kritiker menar att premiärministern försöker ta kontroll över medierna och sprider rysk propaganda. Ficos beslut att avskaffa en särskild åklagarmyndighet har också väckt uppmärksamhet.

– Fico försöker skapa en maffiastat, där det primära målet är att behålla makten, säger Michal Vašečka, analytiker vid forskningsinstitutet Bratislava Policy Institute, till Politico.

LÄS MER: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort 

Stoppat bistånd

Sedan Robert Fico återvände till makten 2023 har han stoppat Slovakiens militära bistånd till Ukraina och ifrågasatt EU:s sanktioner mot Ryssland.

Han har också lovat att blockera Ukrainas anslutning till Nato och anklagat "ukrainska nazister och fascister” för att provocera Ryssland till att invadera Ukraina.

LÄS MER: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: 

Text: Redaktionen

USA hotar två Natoländer

2025 09 16

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

Nu ökar USA trycket på Ungern och Slovakien – de länder i försvarsalliansen som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland.

"Kommer få konsekvenser" 

Den republikanske senatorn Lindsey Graham hotar de centraleuropeiska länderna med ”konsekvenser” om de inte slutar att köpa rysk olja.

– Presidenten har helt rätt när han kräver att Europa ska sluta köpa rysk olja. När det gäller importen av rysk olja ligger ansvaret i praktiken nu hos Ungern och Slovakien, skriver Graham på X.

– Jag hoppas och förväntar mig att de snart kommer att gå med på vårt krav och hjälpa oss att få ett slut på detta blodbad. Om de inte gör det kommer det få konsekvenser, fortsätter senatorn, som är en nära allierad till president Trump. 

Graham specificerar inte vilka ”konsekvenser” länderna kan vänta sig.

Starka band till Ryssland

Trots den ryska invasionen av Ukraina har Ungern och Slovakien bibehållit sin starka relation med Ryssland. 

Länderna, som styrs av Kremvänliga regeringar, har upprepade gånger kritiserat och motsatt sig västvärldens sanktioner mot Ryssland.

Slovakien och Ungern är dessutom fortfarande starkt beroende av rysk olja och har nära samarbete med Ryssland i flera energifrågor.

Länderna är de enda inom EU som fortfarande importerar rysk olja via den stora oljeledningen Druzhba.

EU har förbjudit import av rysk olja. Men leveranser via Druzhba är undantagna från förbudet, vilket både Ungern och Slovakien utnyttjar.  

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen