UPPGIFTER: Jätteförändring i Sveriges Riksdag

2024 11 06

Det har skett en stor förändring i Sveriges Riksdag på senare tid.

Det är SCB som har upptäckt att någonting har förändrats kraftigt i riksdagen de senaste åren.

Riksdagen är vårt lagstiftande parlament och många tycker att det är viktigt att den avspeglar vår befolkning på ett bra sätt.

Men nu har det skett ett bakslag – när det gäller könsfördelningen på viktiga maktpositioner, enligt ny jämställdhetsstatistik från SCB.

Fördelningen har förändrats

Könsfördelningen när det gäller ordförandeposter i riksdagsutskotten har blivit betydligt mindre jämställd på senare tid.

Länge var könsfördelningen jämn när det gäller dessa ordförandeposter.

Men nu har de istället blivit starkt mansdominerade.

– I riksdagen har könsfördelningen bland ordföranden i utskotten varit jämn under en lång tid men är nu ojämn med 20 procent kvinnor och 80 procent män, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB, i ett uttalande.

Mindre jämställd

Före riksdagsvalet 2022 var könsfördelningen ganska jämn. Efter valet blev det istället två tredjedelar manliga ordföranden.

Och sedan dess har könsfördelningen alltså blivit ännu mer ojämställd bland de 15 riksdagsutskotten, enligt SCB.

Samtidigt har könsfördelningen också blivit mindre jämlik när det gäller en annan politisk maktposition.

Förändringar i kommunfullmäktige

Det handlar om kommunfullmäktige runt om i Sverige.

Dessa har överlag en jämn könsfördelning. Andelen kvinnor ligger strax över 40 procent, och intervallet 40/60 brukar räknas som en jämställd fördelning.

Men jämställdheten inom kommunfullmäktige minskar.

– Vi ser dock att antalet kommuner med jämn könsfördelning i fullmäktige har minskat över tid. År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket ökade till mer än en fjärdedel efter valet 2022, säger Anneli Åkerman i ett uttalande från SCB.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

JUST NU: Europas ledare går samman – “Vi är redo”

2025 08 16

Europas ledare reagerar nu på mötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin.

Toppmötet i Alaska resulterade inte i mycket mer än vaga planer på ett nytt möte och Trumps ord om att det “inte finns någon överenskommelse ännu”.

Nu reagerar Europas ledare på mötet.

Frankrikes, Italiens, Polens, Finlands, Storbritanniens och EU:s ledare går ut med ett gemensamt meddelande.

Europas svar

Tidigt i morse informerade president Trump de europeiska ledarna och president Zelenskyj om resultatet av hans möte med Vladimir Putin i Alaska under gårdagen.

De framhåller att de välkomnar president Trumps ansträngningar för att stoppa dödandet i Ukraina, avsluta Rysslands anfallskrig och uppnå en rättvis och varaktig fred.

– Vi är också redo att samarbeta med president Trump och president Zelenskyj för att anordna ett trilateralt toppmöte med europeiskt stöd.

Skickar meddelande

Giorgia Meloni, Keir Starmer, Donald Tusk, Emmanuel Macron, Ursula von der Leyen, Friedrich Merz och Alexander Stubb har även ett meddelande riktat till Ryssland.

– Så länge dödandet i Ukraina fortsätter är vi beredda att upprätthålla trycket på Ryssland. Vi kommer att fortsätta att skärpa sanktionerna och vidta bredare ekonomiska åtgärder för att sätta press på Rysslands krigsekonomi tills en rättvis och varaktig fred uppnås, menas det.

– Vi är tydliga med att Ukraina måste ha orubbliga säkerhetsgarantier för att effektivt kunna försvara sin suveränitet och territoriella integritet.

“Inte eldupphör”

Samtidigt har USA:s president Donald Trump på lördagen tydliggjort att det är fredsavtal som ska förhandlas fram, inte ett eldupphör.

Så här skriver han på Truth Social:

– Alla är överens om att det bästa sättet att avsluta det fruktansvärda kriget mellan Ryssland och Ukraina är att gå direkt till ett fredsavtal, som skulle avsluta kriget, och inte bara ett vapenvilaavtal, som ofta inte håller.

Zelenskyj ska till USA

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer snart att resa till USA.

På måndagen väntas Zelenskyj anlända till Washington för samtal med Donald Trump.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Man fick inte komma till sjukhuset – har hittats död i hemmet

2025 08 16

En man har dött i hemmet efter att ha nekats vård.

Händelsen har ägt rum i Helsingborg.

En svårt hjärtsjuk man tvingades vänta i tre dagar innan han skulle läggas in på lasarettet.

När han sedan kontaktades för inläggning var han redan död, rapporterar SVT.

Tvingades vänta

Mannen i fråga var en känd hjärtpatient.

Han hade tagit kontakt med vårdcentralen och berättat att han mådde dåligt – och mannens anhöriga vittnade om att han blev sämre och sämre.

Den medicinska bedömningen gjorde gällande att han behövde läggas in direkt – men eftersom Helsingborgs lasarett var fullbelagt så tvingades han vänta.

När sjukvården sedan kontaktade honom för att få in mannen på sjukhus hade han dött i hemmet.

“Vi beklagar”

Helsingborgs lasarett har gjort en lex Maria-anmälan efter dödsfallet.

– Vi beklagar verkligen det som har hänt, säger Helsingborgs lasaretts chefsläkare Catharina Borna.

– Vi har brustit i vår medicinska prioritering, där det finns en tendens att de patienter som befinner sig på akutmottagningen går före. Vi ska förbättra den processen i synnerhet när det gäller våra hjärtpatienter.

Har slagit larm

IVO – Inspektionen för vård och omsorg – har flera gånger slagit larm om de överfulla sjukhusen.

Redan i januari 2023 konstaterade IVO att patientsäkerheten inte kunde garanteras vid de granskade sjukhusen.

– Överbelastade akutmottagningar tvingar sjukhusen till att utlokalisera patienter till fel avdelningar, skrev IVO i en rapport förra året.

– Patienter riskerar att få vänta i dygn på en vårdplats och att bli utan den vård de behöver.

“Går åt fel håll”

Överbeläggningar och utlokalisering av patienter har förekommit under en längre tid. 

Utvecklingen går enligt IVO dessutom åt fel håll, vilket orsakar stora problem i vården.

– Hög beläggningsgrad förstärker sambandet mellan en överbelastad akutmottagning och ökad dödlighet, menas det.

– När patienter vårdas på en annan än avsedd avdelning ökar också antalet vårdskador.

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen