UPPGIFTER: Jätteförändring i Sveriges Riksdag

2024 11 06

Det har skett en stor förändring i Sveriges Riksdag på senare tid.

Det är SCB som har upptäckt att någonting har förändrats kraftigt i riksdagen de senaste åren.

Riksdagen är vårt lagstiftande parlament och många tycker att det är viktigt att den avspeglar vår befolkning på ett bra sätt.

Men nu har det skett ett bakslag – när det gäller könsfördelningen på viktiga maktpositioner, enligt ny jämställdhetsstatistik från SCB.

Fördelningen har förändrats

Könsfördelningen när det gäller ordförandeposter i riksdagsutskotten har blivit betydligt mindre jämställd på senare tid.

Länge var könsfördelningen jämn när det gäller dessa ordförandeposter.

Men nu har de istället blivit starkt mansdominerade.

– I riksdagen har könsfördelningen bland ordföranden i utskotten varit jämn under en lång tid men är nu ojämn med 20 procent kvinnor och 80 procent män, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB, i ett uttalande.

Mindre jämställd

Före riksdagsvalet 2022 var könsfördelningen ganska jämn. Efter valet blev det istället två tredjedelar manliga ordföranden.

Och sedan dess har könsfördelningen alltså blivit ännu mer ojämställd bland de 15 riksdagsutskotten, enligt SCB.

Samtidigt har könsfördelningen också blivit mindre jämlik när det gäller en annan politisk maktposition.

Förändringar i kommunfullmäktige

Det handlar om kommunfullmäktige runt om i Sverige.

Dessa har överlag en jämn könsfördelning. Andelen kvinnor ligger strax över 40 procent, och intervallet 40/60 brukar räknas som en jämställd fördelning.

Men jämställdheten inom kommunfullmäktige minskar.

– Vi ser dock att antalet kommuner med jämn könsfördelning i fullmäktige har minskat över tid. År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket ökade till mer än en fjärdedel efter valet 2022, säger Anneli Åkerman i ett uttalande från SCB.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia

Text: Redaktionen

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva.

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen