1 april 2026

UPPGIFTER: Jätteförändring i Sveriges Riksdag

2024 11 06

Det har skett en stor förändring i Sveriges Riksdag på senare tid.

Det är SCB som har upptäckt att någonting har förändrats kraftigt i riksdagen de senaste åren.

Riksdagen är vårt lagstiftande parlament och många tycker att det är viktigt att den avspeglar vår befolkning på ett bra sätt.

Men nu har det skett ett bakslag – när det gäller könsfördelningen på viktiga maktpositioner, enligt ny jämställdhetsstatistik från SCB.

Fördelningen har förändrats

Könsfördelningen när det gäller ordförandeposter i riksdagsutskotten har blivit betydligt mindre jämställd på senare tid.

Länge var könsfördelningen jämn när det gäller dessa ordförandeposter.

Men nu har de istället blivit starkt mansdominerade.

– I riksdagen har könsfördelningen bland ordföranden i utskotten varit jämn under en lång tid men är nu ojämn med 20 procent kvinnor och 80 procent män, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB, i ett uttalande.

Mindre jämställd

Före riksdagsvalet 2022 var könsfördelningen ganska jämn. Efter valet blev det istället två tredjedelar manliga ordföranden.

Och sedan dess har könsfördelningen alltså blivit ännu mer ojämställd bland de 15 riksdagsutskotten, enligt SCB.

Samtidigt har könsfördelningen också blivit mindre jämlik när det gäller en annan politisk maktposition.

Förändringar i kommunfullmäktige

Det handlar om kommunfullmäktige runt om i Sverige.

Dessa har överlag en jämn könsfördelning. Andelen kvinnor ligger strax över 40 procent, och intervallet 40/60 brukar räknas som en jämställd fördelning.

Men jämställdheten inom kommunfullmäktige minskar.

– Vi ser dock att antalet kommuner med jämn könsfördelning i fullmäktige har minskat över tid. År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket ökade till mer än en fjärdedel efter valet 2022, säger Anneli Åkerman i ett uttalande från SCB.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


24 juni 2026

Ryssland vädjar till grannland – behöver hjälp omedelbart

2026 06 25

Ryssland står inför många stora utmaningar.

Det ryska samhället lider på flera olika sätt.

Slag efter slag drabbar landets ekonomi och de ukrainska attackerna har orsakat stora förluster i det ryska maskineriet.

Nu tvingas Ryssland vända sig till grannlandet Kazakstan för att vädja om hjälp att tillfälligt lösa en av landets kriser, rapporterar Reuters med hänvisning till flera källor.

– Vi förhandlar med Kazakstan, och det finns lite hopp, säger en källa till nyhetsbyrån.

Stora mängder behövs

Ryssland har den senaste tiden drabbats av stor brist på bensin och bränsle, ett område som landet normalt är starkt inom.

Men nu råder ransonering för den ryska befolkningen och många pumpar är tomma.

Nu ställs hoppet till grannlandet Kazakstan.

– Ryssland förhandlar med Kazakstan om möjligheten att importera bensin i en mängd av cirka 50 000 ton på grund av brist på bränsle på den inhemska marknaden, uppger oberoende Moscow Times.

Attacker ligger bakom

Ryssland är normalt en stark producent av petroleumprodukter.

Men efter att en rad stora raffinaderier har fått pausa verksamheten till följd av ukrainska drönarattacker har produktionen minskat med omkring 25 procent, enligt uppgifter till Reuters.

Varken Kazakstan eller Ryssland har ännu gått ut och kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

Flera åtgärder

Ryssland överväger ytterligare åtgärder för att begränsa den omfattande bränslebristen.

Exporten kan begränsas, subventionerna för raffinaderierna ökas och import via sjövägen kan initieras, rapporterar RBC-Ukraine.

– Den här månaden har Moskva redan tillåtit raffinaderier att producera bränsle som inte uppfyller standardkvalitetskrav, uppger tidningen.

– Restriktioner för bensinförsäljning har införts i 53 regioner och Tatneft begränsar inköp till 30 liter per tillfälle.

Det är inte första gången som Ryssland vänder sig till Kazakstan för att få hjälp med bränsle.

Under 2024 bad den ryska ledningen Kazakstan att ha 100 000 ton bensin redo om en plötslig kris skulle uppstå i landet.

LÄS MER: Glatt besked för kvinnor i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 juni 2026

Putin hotas – ryska armén kan vända mot Moskva

2026 06 26

En video sprids snabbt i Ryssland.

I det inspelade meddelande framträder en rysk krigsveteran, Oleksandr Lunin, med ett meddelande direkt till den ryske diktatorn.

Klippet, där veteranen kräver att få komma till Kreml och möta Vladimir Putin, har snabbt fått miljontals visningar, rapporterar Iltalehti.

– Om jag inte kommer till Kreml inom en snar framtid och syns live tillsammans med dig, kommer armén att rikta sina vapen mot Kreml, säger Lunin i klippet, enligt tidningen.

Fullständigt kaos

Anledningen till meddelandet är situationen för de ryska styrkorna som utkämpar kriget i Ukraina.

Det råder fullständigt kaos och laglöshet inom landets militär. Soldater i tusental misshandlas och torteras av sina egna befälhavare, menar Lunin.

– Soldater hålls i gropar och misshandlas om de vägrar utföra dumma självmordsorder eller vägrar ge sina pengar till sina överordnade, säger befälhavaren, enligt tidningen.

Pratar om uppror

Flera ryska medier, så som Meduza och The Moscow Times, rapporterar också om veteranens hot mot Putin.

Det grymma våldet mot de ryska soldaterna döljs genom att registrera avlidna soldater som saknade i den officiella statistiken, menar krigsveteranen.

Han menar också att om den ryska ledningen ger sig på honom eller hans familj kommer det leda till konsekvenser för Kreml.

– Om något händer mig eller mina nära och kära eller familj, kommer det vara en signal att börja agera. Detta är ingen bluff, säger han, enligt The Moscow Times.

Videon publicerades vid lunchtid den 25 juni och har redan fått mer än 2 miljoner visningar och över 110 000 gillamarkeringar, samt tusentals kommentarer.

LÄS OCKSÅ: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Bottennivåer

Tidigare i år kom mätningar som avslöjade att det ryska folkets förtroende för Putin har nått bottennivåer.

Endast 29,5 procent av befolkningen uppgav att de har förtroende för diktatorn, rapporterade Iltalehti med hänvisning till en undersökning från det ryska statliga forskningsinstitutet VTsIOM.

Det är Putins lägsta förtroendesiffra sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen