UPPGIFTER: Jätteförändring i Sveriges Riksdag
2024 11 06
Det har skett en stor förändring i Sveriges Riksdag på senare tid.
Det är SCB som har upptäckt att någonting har förändrats kraftigt i riksdagen de senaste åren.
Riksdagen är vårt lagstiftande parlament och många tycker att det är viktigt att den avspeglar vår befolkning på ett bra sätt.
Men nu har det skett ett bakslag – när det gäller könsfördelningen på viktiga maktpositioner, enligt ny jämställdhetsstatistik från SCB.
Fördelningen har förändrats
Könsfördelningen när det gäller ordförandeposter i riksdagsutskotten har blivit betydligt mindre jämställd på senare tid.
Länge var könsfördelningen jämn när det gäller dessa ordförandeposter.
Men nu har de istället blivit starkt mansdominerade.
– I riksdagen har könsfördelningen bland ordföranden i utskotten varit jämn under en lång tid men är nu ojämn med 20 procent kvinnor och 80 procent män, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB, i ett uttalande.
Mindre jämställd
Före riksdagsvalet 2022 var könsfördelningen ganska jämn. Efter valet blev det istället två tredjedelar manliga ordföranden.
Och sedan dess har könsfördelningen alltså blivit ännu mer ojämställd bland de 15 riksdagsutskotten, enligt SCB.
Samtidigt har könsfördelningen också blivit mindre jämlik när det gäller en annan politisk maktposition.
Förändringar i kommunfullmäktige
Det handlar om kommunfullmäktige runt om i Sverige.
Dessa har överlag en jämn könsfördelning. Andelen kvinnor ligger strax över 40 procent, och intervallet 40/60 brukar räknas som en jämställd fördelning.
Men jämställdheten inom kommunfullmäktige minskar.
– Vi ser dock att antalet kommuner med jämn könsfördelning i fullmäktige har minskat över tid. År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket ökade till mer än en fjärdedel efter valet 2022, säger Anneli Åkerman i ett uttalande från SCB.
Foto: Riksdagen
Text: Redaktionen