UPPGIFTER: Jättebesked för Regeringen Kristersson – i morgon torsdag

2024 03 06

När Ulf Kristersson (M) tillträde som statsminister pekade han ut ett svenskt inträde i Nato som den ”enskilt viktigaste frågan” för regeringen.

Men vägen till ett svenskt Natomedlemskap har varit lång och krokig.

Regeringen Kristersson har stött på upprepade hinder och fått äta upp diverse utspel om att Sverige ”snart” kommer bli en del av Nato.

Nu tyder dock det mesta på att statsministern och regeringen kan andas ut och lägga den utdragna processen bakom sig.

Enligt Nato-källor kan Sverige bli en fullvärdig medlem av försvarsalliansen i morgon, torsdag.

Detta eftersom Ungern väntas lämna över Sveriges anslutningsprotokoll till den amerikanske utrikesministern Antony Blinken under morgondagen.

– Om Sverige snabbt lämnar in sina anslutningshandlingar kan Sverige därefter bli fullvärdig medlem av alliansen redan under torsdagen eller fredagen, uppger Nato-källorna för tidningen.

Reser till USA

Samtidigt som källor inom Nato uppger att Sverige blir en fullvärdig medlem under morgondagen så annonserar regeringen att statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström (M) reser till USA:s huvudstad Washington DC i dag, onsdag.

– Under besöket sker bland annat bilaterala möten med den amerikanska administrationen och möten med kongressledamöter, framhåller regeringen i ett kort uttalande.

Fakta – medlemskap i Nato, hur går det till?

- Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato

- Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar

- En Membership Action Plan upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna för medlemskap, och medlemskapsförhandlingar genomförs. De senare har vid tidigare utvidgningar tagit tre till sex månader, men det talas om att det skulle kunna gå på några veckor för svensk och finsk del.

- Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo att möta förpliktelserna med ett medlemskap.

- Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina nationella parlament, vilket vid tidigare utvidgningar tagit nio till fjorton månader.

- Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.

- Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Putins krav avslöjade

2025 08 17

Uppgifter om flera av Putins krav har läckt ut.

Nu kommer uppgifter om vad Vladimir Putin krävde i mötet med Donald Trump i Alaska – och hur Putin anser att vägen mot fred bör se ut.

Putin ska ha erbjudit ett skriftligt löfte om att aldrig invadera igen – men ett löfte som skulle komma med ett högt pris för Ukraina.

Ställer krav – och erbjuder skriftligt ”löfte”

Vladimir Putin ska i mötet ha krävt att Ryssland får hela Donbas, och att Ukraina med andra ord ska dra sig tillbaka från regionerna Donetsk och Luhansk, rapporterar The Guardian.

I utbyte skulle den resterande frontlinjen frysas, ska Putin ha sagt till Trump.

Putin ska också ha erbjudit ett skriftlig löfte om att aldrig attackera Ukraina eller något europeiskt land igen. Det uppger europeiska tjänstemän för New York Times, rapporterar Kiyv Independent.

Trump ska ha vidarebefordrat detta till europeiska kollegor, som dock uppges ha reagerat negativt och påpekat att Putin flera gånger har brutit mot skriftliga avtal.

Putin ska också ha krävt att ryska återigen erkänns som ett officiellt språk i Ukraina, enligt tidningen.

Trump har ändrat sig

Donald Trump, som tidigare har krävt en vapenvila, tycks nu ha accepterat det ryska kravet på att man istället för vapenvila ska fokusera på ett fredsavtal.

– Alla bestämde sig för att det bästa sättet att avsluta det fruktansvärda kriget mellan Ryssland och Ukraina är att gå direkt till ett fredsavtal, som skulle avsluta kriget, och inte bara ett vapenvilaavtal, vilket ofta inte håller, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Från ukrainskt och europeiskt håll har man dock begärt vapenvila för att kunna fortsätta förhandlingarna om ett mer långsiktigt fredsavtal. Men den linjen tycks Trump nu alltså ha övergett.

Om vapenvilan uteblir så innebär det att Ryssland kan fortsätta med sina blodiga attacker mot Ukraina samtidigt som en sannolikt utdragen och komplicerad fredsförhandling pågår. Därmed får Ryssland möjlighet att stärka sina positioner.

Möts i Vita huset

Från ukrainskt håll har man också avfärdat ryska krav på att man ska ge upp ukrainska territorier till Ryssland.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska besöka Vita huset på måndag och träffa Trump samt europeiska ledare, enligt tidningen.

Donald Trump uppges också vilja få till ett trepartsmöte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 17

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen