UPPGIFTER: Januaripresent väntar hushållen

2025 01 03

Styrräntan kan komma att sänkas redan i januari.

Riksbanken befinner sig i en räntesänkningscykel.

I december sänktes räntan med 0,25 procentenheter till 2,5 procent - och Riksbanken signalerade då att man framöver skulle gå långsammare fram med sänkningarna.

Nu kommer dock uppgifter om att räntan kan sänkas redan nu i januari.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Kan sänkas

På torsdagen har Riksbanken släppt ett nytt protokoll där det framgår att tre av de totalt fem ledamöterna är för en sänkning med 0.25 procentenheter redan i början av året.

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström uttalar sig.

– Dagens nyhet tycker jag är att en knapp majoritet i direktionen är angelägen om att sänka ytterligare redan i januari. Det har ju funnits en tveksamhet kring detta givet att det besked de kom med i december överraskade många i att man bara signalerade en sänkning till under första halvåret.

“Klarar balansgången”

I protokollet från december månad framgår att förste vice riksbankschef Anna Breman ställde sig positivt till en sänkning i december.

– Vi vill sänka styrräntan tillräckligt mycket för att ge stöd till svensk konjunktur, men inte så mycket att inflationen tar fart. Och detta ska ske i en miljö där både konjunktur och inflation påverkas mycket av en osäker omvärld, framhöll hon då.

– Min bedömning är att en sänkning om 0,25 procentenheter vid dagens möte och ytterligare en sänkning om 0,25 procentenheter under början av 2025 klarar den balansgången.

Tuffa år bakom

Svensk ekonomi har det fortsatt tufft att komma igång efter de senaste åren.

Hög inflation och höga räntor har slagit hårt mot svenskarnas plånböcker, och förhoppningen är att räntesänkningar och mer köpkraft till konsumenter ska få fart på ekonomin igen.

Bra start på börsåret

Samtidigt är börsen igång igen efter nyårsledigheten.

Den svenska börsen inledde positivt - och indexet OMXS30 steg med drygt en procent på torsdagen medan OMXSPI klättrade 1,20 procent.

Detta enligt data från Marketwatch.

Foto: T. Heftiba resp E. Shevchenko

Text: Redaktionen


Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 03

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen