UPPGIFTER: Islamister tillåts bygga moské i Sverige

2024 07 13

En stor moské som byggs i Sverige är kopplad till islamister, hävdar kritiker.

I Skärholmen i Stockholm håller man just nu på att bygga en stor moské.

Men många är kritiska till bygget, och hävdar att det är en islamistisk organisation som står bakom moskén.

Idag får moskébygget hård kritik i en debattartikel som samhällsdebattören och författaren Kurdo Baksi har skrivit i Expressen.

– Islamismen utgör en av vårt samhälles främsta utmaningar och i stället för att bekämpa den, slänger Stockholms stad mer ved i den redan glödheta islamistiska brasan, menar Baksi.

Kopplas till islamister

Flera kritiker, däribland Kurdo Baksi, menar att Islamiska stiftelsen, som ligger bakom moskébygget, är kopplad till Milli Görüş.

Milli Görüş är en islamistisk rörelse grundad i Turkiet.

Rörelsen har tidigare uppmärksammats i Sverige, bland annat när Malmö stad stoppade bidragen till organisationen med motiveringen att den inte lever upp till demokratikraven.

Enligt vad lokaltidningen Mitt i tidigare har rapporterat så stod Skärholmens moské listad bland aktuella byggprojekt på rörelsens tyska hemsida.

Islamiska stiftelsen hävdar dock att de är oberoende i förhållande till Milli Görüş.

”Plantskola för ungdomar”

Men Kurdo Baksi menar att kopplingen till islamism är tydlig.

Att moskébygget ändå tillåts kan bland annat bero på okunnighet bland tjänstemännen i Stockholm, menar han.

Samtidigt uttrycker han oro för att moskén ska bli en plantskola för islamister.

– Man behöver nämligen inte vara någon expert för att förstå att islamisternas moskéer utgör plantskolor för ungdomar som senare söker sig till våldsbejakande terrorgrupper som al-Qaeda och Islamiska staten, anser Kurdo Baksi.

Blir norra Europas största

Moskén i Skärholmen kommer enligt uppgift att bli norra Europas största moské.

Den blir 2000 kvadratmeter stor och två våningar hög, enligt Mitt i. Den kommer även att rymma ett kafé samt lokaler för utbildning och samvaro, enligt tidningen.

Moskén ska stå klar år 2025.

Från politiskt håll har moskébygget kritiserats av Sverigedemokraterna.

Foto: Masjid Pogung Dalangan

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen