UPPGIFTER: Interna strider skakar USA-allierad

2025 08 10

Ett USA-allierat land skakas av interna strider.

Israels säkerhetskabinett har godkänt en plan för att ta över Gaza stad.

Men bakom kulisserna skakas landet av interna strider.

Premiärminister Benjamin Netanyahu har mött motstånd – bland annat från sin egen nationella säkerhetsrådgivare.

Interna strider

Netanyahus nationella säkerhetsrådgivare Tzachi Hanegbi var en av dem som uttryckte stort motstånd till planen på en ockupation av Gaza stad innan den röstades igenom, rapporterar Times of Israel.

Hanegbi sade till säkerhetskabinetten att han ”inte är redo att ge upp hoppet om att rädda gisslan”, enligt tidningen.

– Jag förstår inte hur någon som såg videorna av gisslan Evyatar David och Rom Braslavski såväl som alla andra som publicerades före dem kan säga: ”Allt eller inget”, ska säkerhetsrådgivaren ha sagt på mötet, enligt källor till tidningen.

Det är osäkert hur många gisslantagna israeler som fortfarande är i livet.

Men en rad högt uppsatta personer inom den israeliska säkerhetsapparaten har varnat för att gisslans liv äventyras i och med planen på att ockupera Gaza stad.

”Äventyrar gisslans liv”

Förutom Hanegbi ska bland annat IDF:s stabschef Eyal Zamir ha motsatt sig planen.

Hanegbi menar att man istället bör satsa på att nå en vapenvila och förhandla fram ett frisläppande av gisslan.

– Jag håller helt med IDF:s stabschef om att kontrollen över Gaza stad kommer att äventyra gisslans liv; därför motsätter jag mig premiärministerns förslag, sade Hanegbi på mötet, enligt tidningen.

Andra som närvarade på mötet ska däremot ha argumenterat för en mycket hård linje.

Det gäller bland annat säkerhetsministern Itamar Ben Gvir, som uppges tillhöra ytterhögern.

– Vi får inte stanna halvvägs, sade han på mötet, enligt tidningen.

– Budskapet Hamas får hela tiden är att bollen ligger hos dem. Vi måste gå hela vägen, tillade den israeliska säkerhetsministern, enligt källorna.

Foto: Toa Heftiba

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen