UPPGIFTER: Intern strid pressar statsministern

2022 12 05

Interna strider skakar Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson.

Anledningen är den tunga kritik som riktats mot regeringens elprisstöd från bland annat flera tunga M-toppar i Skåne.

Nu ökar även kritiken på riksnivå, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till flera källor inom Moderaterna.

– Man har lovat saker till en hel landsända som man mer eller mindre struntar i. Och man klargör inte heller varför man inte står upp för det. Det är haveri i alla delar, säger en källa till tidningen.

– Man lovade väldigt tydligt, mitt under valrörelsen bara dagar innan valet en produkt och hur den skulle skydda i ett läge med krig i Europa, hög inflation och höga elpriser. Läget är samma nu och produkten är något helt annan än man gjorde utfästelser om. Det är ganska magstarkt att lova väljarna något så tydligt och sen helt ignorera det, säger en annan.

En högt uppsatt M-källa framhåller att kritiken markant ökat pressen på statsminister Ulf Kristersson.

– Det är så illa som det kan bli när en nyvald statsminister utmanas på det här sättet av sitt eget parti, säger källan till Aftonbladet och tillägger att flera moderater på riksplanet anser att Kristersson ska gå skåningarna till mötes.

Bakgrund

Flera M-politiker i Skåne har anklagat regeringen för att ha ljugit om elstödet och för att ha svikit sina väljare.

Regionstyrelsen i Skåne gillar inte det elprisstöd som regeringen presenterade i slutet av oktober.

Besvikelsen bland de skånska politikern ligger främst i att elprisstödet är retroaktivt och inte gäller för vintern som kommer. Politikerna hade även velat se ett högkostnadsskydd som inkluderade gaspriserna.

– Jag kan uppriktigt säga att det känns som att regeringspartierna inte riktigt vet vad de har lovat. De lovade brett men levererar tunt, sa Carina Wutzler (M), kommunalråd i Vellinge, till SVT i fredags.

Hon fick medhåll av sin partikollega Patric Åberg (M), kommunalråd i Östra Göinge kommun.

– Man får vara försiktig med vad man lovar i en valrörelse. Många i vår kommun har inte så stora marginaler och det är ju nu, inte i februari, som folk kommer att få problem. När elräkningarna för december och januari kommer.

Staffanstorps kommunalråd Christian Sonesson (M) har kallat regeringens elprisstöd för en ”trovärdighetskris” i en intervju med SvD.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen