UPPGIFTER: Intern strid pressar statsministern

2022 12 05

Anledningen är den tunga kritik som riktats mot regeringens elprisstöd från bland annat flera tunga M-toppar i Skåne.

Nu ökar även kritiken på riksnivå, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till flera källor inom Moderaterna.

– Man har lovat saker till en hel landsända som man mer eller mindre struntar i. Och man klargör inte heller varför man inte står upp för det. Det är haveri i alla delar, säger en källa till tidningen.

– Man lovade väldigt tydligt, mitt under valrörelsen bara dagar innan valet en produkt och hur den skulle skydda i ett läge med krig i Europa, hög inflation och höga elpriser. Läget är samma nu och produkten är något helt annan än man gjorde utfästelser om. Det är ganska magstarkt att lova väljarna något så tydligt och sen helt ignorera det, säger en annan.

En högt uppsatt M-källa framhåller att kritiken markant ökat pressen på statsminister Ulf Kristersson.

– Det är så illa som det kan bli när en nyvald statsminister utmanas på det här sättet av sitt eget parti, säger källan till Aftonbladet och tillägger att flera moderater på riksplanet anser att Kristersson ska gå skåningarna till mötes.

Bakgrund

Flera M-politiker i Skåne har anklagat regeringen för att ha ljugit om elstödet och för att ha svikit sina väljare.

Regionstyrelsen i Skåne gillar inte det elprisstöd som regeringen presenterade i slutet av oktober.

Besvikelsen bland de skånska politikern ligger främst i att elprisstödet är retroaktivt och inte gäller för vintern som kommer. Politikerna hade även velat se ett högkostnadsskydd som inkluderade gaspriserna.  

– Jag kan uppriktigt säga att det känns som att regeringspartierna inte riktigt vet vad de har lovat. De lovade brett men levererar tunt, sa Carina Wutzler (M), kommunalråd i Vellinge, till SVT i fredags.

Hon fick medhåll av sin partikollega Patric Åberg (M), kommunalråd i Östra Göinge kommun.

– Man får vara försiktig med vad man lovar i en valrörelse. Många i vår kommun har inte så stora marginaler och det är ju nu, inte i februari, som folk kommer att få problem. När elräkningarna för december och januari kommer.

Staffanstorps kommunalråd Christian Sonesson (M) har kallat regeringens elprisstöd för en ”trovärdighetskris” i en intervju med SvD.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen