UPPGIFTER: Intern kris i partiet – Kriget har splittrat gruppen

2022 03 29

Kriget i Ukraina har fått Vänsterpartiet att byta kurs i en rad frågor.

Bland annat gällande frågor om vapen och klimatet.

De plötsliga förändringarna har lett till interna konflikter inom partiet, rapporterar DN.

Nu pågår en dragkamp mellan upprorsmakare och ledningen. Kritikerna anklagar ledningen för att vara ett ”bunkergäng” som inte lyssnar.

Ett jäkla liv

– Det är ett jäkla liv internt om de här frågorna, säger en källa inom V till DN.

Konflikten tog sitt ursprung i frågan om att skicka eller inte skicka vapen till Ukraina.

Först var partiledaren Nooshi Dadgostar tydlig. Hon ansåg att det går emot Sveriges principer att skicka vapen till krig. Hon avfärdade snabbt förslaget.

– Det går emot svensk rätt att exportera vapen till krigförande länder, sa hon till SvD, samma dag som Ukrainas ambassadör vädjade om svensk hjälp i riksdagen.

Ångrade sig

Vänsterpartiet röstade sedermera nej till en svensk vapenleverans till Ukraina den 27 februari. Endast 13 av 27 ledamöter följde partilinjen och röstade nej. Fem avstod och flera var frånvarande. Bland annat partiledaren Nooshi Dadgostar.

Partistyrelsen var oenig. Dagen efter samlade Nooshi Dadgostar riksdagsgruppen. Efter hård kritik, både utifrån och inifrån, ändrade Vänsterpartiet uppfattning den 1 mars efter ett extrainsatt styrelsemötet. De säger numera ja till att skicka vapen till Ukraina.

Hård kritik

Förtroendet för ledarskapet i partiet har ruckats efter svängningen.

– Det jag har svårast för är att hela ledningen kvittade ut sig och så skulle vi andra ta smällen, säger en riksdagsledamot, som vill vara anonym, till DN.

Flera källor inom V som tidningen har pratat med framhäver att beslutet inte var självklart och att ledningen inte klarade av att peka ut partiets riktlinje i frågan.

Sedan följde ytterligare konflikter.

Upprustning av försvaret och sänkt bensinskatt

Först röstade Vänsterpartiet ja till en rekordstor upprustning av försvaret, två procent av BNP ska tillägnas försvarsmakten. Ett beslut som avviker från partilinjen, då V historiskt sett alltid har argumenterat för nedrustning och fred. Partiet kritiserades bland annat av Svenska Fredsrörelsen.

Några dagar senare lade V tillsammans med SD, KD och M fram ett gemensamt förslag om långtgående skattesänkningar på drivmedel.

– Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har sågat det här förslaget. Det är ett rött skynke för klimataktivister, säger Björn Alling, V-politiker i Linköping, till DN.

Protestlista

Efter uppgörelsen med högern har kritiska vänsterpartister skickat en protestlista till partistyrelsen, rapporterar DN. Kravet är tydligt: backa från uppgörelsen.

Partiets klimataktivister går hårt åt ledningen. De anser att ledningen i sin jakt på nya väljare har glömt bort de gamla.

– Partiledningen är inte i fas med gräsrötterna och verkar inte förstå hur viktigt klimat och miljö är för dem och våra väljare, säger en V-källa, till DN.

Foto: Vänsterpartiet FB

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen