UPPGIFTER: Intern kris i partiet – Kriget har splittrat gruppen

2022 03 29

Kriget i Ukraina har fått Vänsterpartiet att byta kurs i en rad frågor.

Bland annat gällande frågor om vapen och klimatet.

De plötsliga förändringarna har lett till interna konflikter inom partiet, rapporterar DN.

Nu pågår en dragkamp mellan upprorsmakare och ledningen. Kritikerna anklagar ledningen för att vara ett ”bunkergäng” som inte lyssnar.

Ett jäkla liv

– Det är ett jäkla liv internt om de här frågorna, säger en källa inom V till DN.

Konflikten tog sitt ursprung i frågan om att skicka eller inte skicka vapen till Ukraina.

Först var partiledaren Nooshi Dadgostar tydlig. Hon ansåg att det går emot Sveriges principer att skicka vapen till krig. Hon avfärdade snabbt förslaget.

– Det går emot svensk rätt att exportera vapen till krigförande länder, sa hon till SvD, samma dag som Ukrainas ambassadör vädjade om svensk hjälp i riksdagen.

Ångrade sig

Vänsterpartiet röstade sedermera nej till en svensk vapenleverans till Ukraina den 27 februari. Endast 13 av 27 ledamöter följde partilinjen och röstade nej. Fem avstod och flera var frånvarande. Bland annat partiledaren Nooshi Dadgostar.

Partistyrelsen var oenig. Dagen efter samlade Nooshi Dadgostar riksdagsgruppen. Efter hård kritik, både utifrån och inifrån, ändrade Vänsterpartiet uppfattning den 1 mars efter ett extrainsatt styrelsemötet. De säger numera ja till att skicka vapen till Ukraina.

Hård kritik

Förtroendet för ledarskapet i partiet har ruckats efter svängningen.

– Det jag har svårast för är att hela ledningen kvittade ut sig och så skulle vi andra ta smällen, säger en riksdagsledamot, som vill vara anonym, till DN.

Flera källor inom V som tidningen har pratat med framhäver att beslutet inte var självklart och att ledningen inte klarade av att peka ut partiets riktlinje i frågan.

Sedan följde ytterligare konflikter.

Upprustning av försvaret och sänkt bensinskatt

Först röstade Vänsterpartiet ja till en rekordstor upprustning av försvaret, två procent av BNP ska tillägnas försvarsmakten. Ett beslut som avviker från partilinjen, då V historiskt sett alltid har argumenterat för nedrustning och fred. Partiet kritiserades bland annat av Svenska Fredsrörelsen.

Några dagar senare lade V tillsammans med SD, KD och M fram ett gemensamt förslag om långtgående skattesänkningar på drivmedel.

– Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har sågat det här förslaget. Det är ett rött skynke för klimataktivister, säger Björn Alling, V-politiker i Linköping, till DN.

Protestlista

Efter uppgörelsen med högern har kritiska vänsterpartister skickat en protestlista till partistyrelsen, rapporterar DN. Kravet är tydligt: backa från uppgörelsen.

Partiets klimataktivister går hårt åt ledningen. De anser att ledningen i sin jakt på nya väljare har glömt bort de gamla.

– Partiledningen är inte i fas med gräsrötterna och verkar inte förstå hur viktigt klimat och miljö är för dem och våra väljare, säger en V-källa, till DN.

Foto: Vänsterpartiet FB

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen