UPPGIFTER: Intern kris i partiet – Kriget har splittrat gruppen

2022 03 29

Kriget i Ukraina har fått Vänsterpartiet att byta kurs i en rad frågor.

Bland annat gällande frågor om vapen och klimatet.

De plötsliga förändringarna har lett till interna konflikter inom partiet, rapporterar DN.

Nu pågår en dragkamp mellan upprorsmakare och ledningen. Kritikerna anklagar ledningen för att vara ett ”bunkergäng” som inte lyssnar.

Ett jäkla liv

– Det är ett jäkla liv internt om de här frågorna, säger en källa inom V till DN.

Konflikten tog sitt ursprung i frågan om att skicka eller inte skicka vapen till Ukraina.

Först var partiledaren Nooshi Dadgostar tydlig. Hon ansåg att det går emot Sveriges principer att skicka vapen till krig. Hon avfärdade snabbt förslaget.

– Det går emot svensk rätt att exportera vapen till krigförande länder, sa hon till SvD, samma dag som Ukrainas ambassadör vädjade om svensk hjälp i riksdagen.

 Ångrade sig

Vänsterpartiet röstade sedermera nej till en svensk vapenleverans till Ukraina den 27 februari. Endast 13 av 27 ledamöter följde partilinjen och röstade nej. Fem avstod och flera var frånvarande. Bland annat partiledaren Nooshi Dadgostar.

Partistyrelsen var oenig. Dagen efter samlade Nooshi Dadgostar riksdagsgruppen. Efter hård kritik, både utifrån och inifrån, ändrade Vänsterpartiet uppfattning den 1 mars efter ett extrainsatt styrelsemötet. De säger numera ja till att skicka vapen till Ukraina.

Hård kritik

Förtroendet för ledarskapet i partiet har ruckats efter svängningen.

– Det jag har svårast för är att hela ledningen kvittade ut sig och så skulle vi andra ta smällen, säger en riksdagsledamot, som vill vara anonym, till DN.

Flera källor inom V som tidningen har pratat med framhäver att beslutet inte var självklart och att ledningen inte klarade av att peka ut partiets riktlinje i frågan.

Sedan följde ytterligare konflikter.

Upprustning av försvaret och sänkt bensinskatt

Först röstade Vänsterpartiet ja till en rekordstor upprustning av försvaret, två procent av BNP ska tillägnas försvarsmakten. Ett beslut som avviker från partilinjen, då V historiskt sett alltid har argumenterat för nedrustning och fred. Partiet kritiserades bland annat av Svenska Fredsrörelsen.

Några dagar senare lade V tillsammans med SD, KD och M fram ett gemensamt förslag om långtgående skattesänkningar på drivmedel.

 – Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har sågat det här förslaget. Det är ett rött skynke för klimataktivister, säger Björn Alling, V-politiker i Linköping, till DN.

Protestlista

Efter uppgörelsen med högern har kritiska vänsterpartister skickat en protestlista till partistyrelsen, rapporterar DN. Kravet är tydligt: backa från uppgörelsen.

Partiets klimataktivister går hårt åt ledningen. De anser att ledningen i sin jakt på nya väljare har glömt bort de gamla.

– Partiledningen är inte i fas med gräsrötterna och verkar inte förstå hur viktigt klimat och miljö är för dem och våra väljare, säger en V-källa, till DN.

Foto: Vänsterpartiet FB

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


25 mars 2026

Nytt favoritland – 5 miljoner svenskar ska åka dit

2026 03 26

Länder som Spanien, Frankrike och Italien får erkänna sig besegrade.

Svenska folket tycks lockas av ett helt annat resmål än de klassiska turistmagneterna.

Nu är det istället Danmark som seglar upp som ny favorit.

Nästan varannan svensk, 47 procent, uppger att de kommer att besöka grannlandet någon gång inom de närmaste tre åren, enligt en marknadsundersökning av VisitDenmark.

– Att så många svenskar planerar att resa till Danmark visar tydligt att intresset för närresor växer, säger Ulf Staaff, Travel Commercial Manager på Stena Line, i en kommentar.

Färjerederiet har tydligt märkt av det ökade suget.

– För resenärer som värderar trygghet, flexibilitet och närhet erbjuder Danmark korta resor till både välbekanta och outforskade besöksmål – ett upplägg som passar för spontana weekendresor, långhelger eller vistelser under vår och sommar, säger Ulf Staaff.

Spontanresor

Det som gör Danmark särskilt attraktivt är det korta avståndet. Destinationen blir därför ett naturligt val för spontanresande, inte minst över helger.

Köpenhamn, Tivoli och Legoland hör till några av de mest populära resmålen. Men hela Danmark växer i svenskarnas ögon, och nu väntas alltså en svensk invasion där drygt fem miljoner kommer att besöka landet de kommande åren.

– Nära hälften av svenskarna överväger en resa till Danmark och detta visar att landet fortsatt är ett attraktivt resmål på den svenska marknaden. Samtidigt visar analysen att kännedomen ofta är koncentrerad till några få destinationer, vilket innebär en potential att inspirera fler att upptäcka fler delar av landet, säger Åsa Lindberg, Senior Market Manager på VisitDenmark, i ett uttalande.

LÄS MER: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Ökat tryck i påsk

Svenskarna har dock inte övergivit resor längre bort. Enligt resebyrån Ticket ökar påskresandet, framför allt inom Europa.

Jämfört med förra året är det 17 procent fler bokningar i år.

– Vi ser att många längtar efter ledighet och vill komma iväg under påsken, gärna till resmål som ger en tydlig kontrast till vardagen hemma, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

Hos Ticket är London det mest bokade resmålet, följt av Malaga, Alicante, Paris och Rom.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen