UPPGIFTER: Intern kris i partiet – Kriget har splittrat gruppen

2022 03 29

Kriget i Ukraina har fått Vänsterpartiet att byta kurs i en rad frågor.

Bland annat gällande frågor om vapen och klimatet.

De plötsliga förändringarna har lett till interna konflikter inom partiet, rapporterar DN.

Nu pågår en dragkamp mellan upprorsmakare och ledningen. Kritikerna anklagar ledningen för att vara ett ”bunkergäng” som inte lyssnar.

Ett jäkla liv

– Det är ett jäkla liv internt om de här frågorna, säger en källa inom V till DN.

Konflikten tog sitt ursprung i frågan om att skicka eller inte skicka vapen till Ukraina.

Först var partiledaren Nooshi Dadgostar tydlig. Hon ansåg att det går emot Sveriges principer att skicka vapen till krig. Hon avfärdade snabbt förslaget.

– Det går emot svensk rätt att exportera vapen till krigförande länder, sa hon till SvD, samma dag som Ukrainas ambassadör vädjade om svensk hjälp i riksdagen.

 Ångrade sig

Vänsterpartiet röstade sedermera nej till en svensk vapenleverans till Ukraina den 27 februari. Endast 13 av 27 ledamöter följde partilinjen och röstade nej. Fem avstod och flera var frånvarande. Bland annat partiledaren Nooshi Dadgostar.

Partistyrelsen var oenig. Dagen efter samlade Nooshi Dadgostar riksdagsgruppen. Efter hård kritik, både utifrån och inifrån, ändrade Vänsterpartiet uppfattning den 1 mars efter ett extrainsatt styrelsemötet. De säger numera ja till att skicka vapen till Ukraina.

Hård kritik

Förtroendet för ledarskapet i partiet har ruckats efter svängningen.

– Det jag har svårast för är att hela ledningen kvittade ut sig och så skulle vi andra ta smällen, säger en riksdagsledamot, som vill vara anonym, till DN.

Flera källor inom V som tidningen har pratat med framhäver att beslutet inte var självklart och att ledningen inte klarade av att peka ut partiets riktlinje i frågan.

Sedan följde ytterligare konflikter.

Upprustning av försvaret och sänkt bensinskatt

Först röstade Vänsterpartiet ja till en rekordstor upprustning av försvaret, två procent av BNP ska tillägnas försvarsmakten. Ett beslut som avviker från partilinjen, då V historiskt sett alltid har argumenterat för nedrustning och fred. Partiet kritiserades bland annat av Svenska Fredsrörelsen.

Några dagar senare lade V tillsammans med SD, KD och M fram ett gemensamt förslag om långtgående skattesänkningar på drivmedel.

 – Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har sågat det här förslaget. Det är ett rött skynke för klimataktivister, säger Björn Alling, V-politiker i Linköping, till DN.

Protestlista

Efter uppgörelsen med högern har kritiska vänsterpartister skickat en protestlista till partistyrelsen, rapporterar DN. Kravet är tydligt: backa från uppgörelsen.

Partiets klimataktivister går hårt åt ledningen. De anser att ledningen i sin jakt på nya väljare har glömt bort de gamla.

– Partiledningen är inte i fas med gräsrötterna och verkar inte förstå hur viktigt klimat och miljö är för dem och våra väljare, säger en V-källa, till DN.

Foto: Vänsterpartiet FB

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen