UPPGIFTER: Inleder kraftigt anfall mot Moskva

2024 08 21

Ukraina uppges ha inlett en av de största attackerna någonsin mot Moskva.

Det hävdar den ryska huvudstadens borgmästare Sergej Sobjanin natten till onsdagen.

Minst tio drönare på väg mot Moskva påstås ha skjutits ned av luftförsvaret.

Attacken beskrivs som enorm.

– Detta är ett av de största försöken någonsin att attackera Moskva med hjälp av drönare. Vi fortsätter att övervaka situationen, framhåller Sobjanin på Telgram, enligt Reuters.

Nära Kreml

En del av drönarna ska ha förstörts över staden Podolsk, en stad i Moskva-regionen som ligger knappt fyra mil söder om Kreml.

– Försvarsdepartementets luftförsvarssystem fortsätter att avvärja fiendens UAV-attacker (unmanned aerial vehicles, obemannade flygfarkoster, red. anm.), fortsätter Sobjanin.

Det finns inga preliminära uppgifter om personskador. På sociala medier sprids obekräftade bilder och filmer från Podolsk som uppges visa minst en byggnad som står i brand. 

Sällsynt anfall

Uppgifterna är hittills obekräftade och Ukraina har inte kommenterat den påstådda attacken.

Men om informationen stämmer är anfallet av sällan skådat slag.

Tidigare har Ukraina ofta riktat en eller två drönare mot Moskva. Undantaget var en attack i maj 2023 då minst åtta drönare förstördes ovanför Moskva i en attack som av Vladimir Putin beskrevs som en provokation mot Ryssland.

Attacken på onsdagen är större.

Rycker fram på rysk mark

Drönaranfallet sker samtidigt som Ukraina fortsätter en framgångsrik framryckning på rysk mark efter offensiven mot bland annat Kursk-regionen tidigare i somras.

– Onsdagens attack mot Moskva var en del av en bredare Ukrainas drönareattack mot Ryssland med luftförsvarssystem som förstörde även 18 drönare över gränsen Bryansk-regionen och separata drönare och missiler över andra regioner, framhåller Reuters och hänvisar till ryska tjänstemän.

Svar på ryska attacker

Under de senaste månaderna har Ukraina intensifierat sina flygattacker mot ryskt territorium. 

Målet uppges vara att förstöra infrastruktur som beskrivs som nyckeln till Rysslands krigsansträngningar.

Attackerna är också ett svar på Rysslands fortsatta attacker mot ukrainskt territorium.

LÄS MER: Massiv rysk attack – 30 mil från Natogränsen

Foto: Jaunt and Joy

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen