UPPGIFTER: Inleder kraftigt anfall mot Moskva

2024 08 21

Ukraina uppges ha inlett en av de största attackerna någonsin mot Moskva.

Det hävdar den ryska huvudstadens borgmästare Sergej Sobjanin natten till onsdagen.

Minst tio drönare på väg mot Moskva påstås ha skjutits ned av luftförsvaret.

Attacken beskrivs som enorm.

– Detta är ett av de största försöken någonsin att attackera Moskva med hjälp av drönare. Vi fortsätter att övervaka situationen, framhåller Sobjanin på Telgram, enligt Reuters.

Nära Kreml

En del av drönarna ska ha förstörts över staden Podolsk, en stad i Moskva-regionen som ligger knappt fyra mil söder om Kreml.

– Försvarsdepartementets luftförsvarssystem fortsätter att avvärja fiendens UAV-attacker (unmanned aerial vehicles, obemannade flygfarkoster, red. anm.), fortsätter Sobjanin.

Det finns inga preliminära uppgifter om personskador. På sociala medier sprids obekräftade bilder och filmer från Podolsk som uppges visa minst en byggnad som står i brand.

Sällsynt anfall

Uppgifterna är hittills obekräftade och Ukraina har inte kommenterat den påstådda attacken.

Men om informationen stämmer är anfallet av sällan skådat slag.

Tidigare har Ukraina ofta riktat en eller två drönare mot Moskva. Undantaget var en attack i maj 2023 då minst åtta drönare förstördes ovanför Moskva i en attack som av Vladimir Putin beskrevs som en provokation mot Ryssland.

Attacken på onsdagen är större.

Rycker fram på rysk mark

Drönaranfallet sker samtidigt som Ukraina fortsätter en framgångsrik framryckning på rysk mark efter offensiven mot bland annat Kursk-regionen tidigare i somras.

– Onsdagens attack mot Moskva var en del av en bredare Ukrainas drönareattack mot Ryssland med luftförsvarssystem som förstörde även 18 drönare över gränsen Bryansk-regionen och separata drönare och missiler över andra regioner, framhåller Reuters och hänvisar till ryska tjänstemän.

Svar på ryska attacker

Under de senaste månaderna har Ukraina intensifierat sina flygattacker mot ryskt territorium.

Målet uppges vara att förstöra infrastruktur som beskrivs som nyckeln till Rysslands krigsansträngningar.

Attackerna är också ett svar på Rysslands fortsatta attacker mot ukrainskt territorium.

LÄS MER: Massiv rysk attack – 30 mil från Natogränsen

Foto: Jaunt and Joy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen