UPPGIFTER: Inleder kraftigt anfall mot Moskva

2024 08 21

Ukraina uppges ha inlett en av de största attackerna någonsin mot Moskva.

Det hävdar den ryska huvudstadens borgmästare Sergej Sobjanin natten till onsdagen.

Minst tio drönare på väg mot Moskva påstås ha skjutits ned av luftförsvaret.

Attacken beskrivs som enorm.

– Detta är ett av de största försöken någonsin att attackera Moskva med hjälp av drönare. Vi fortsätter att övervaka situationen, framhåller Sobjanin på Telgram, enligt Reuters.

Nära Kreml

En del av drönarna ska ha förstörts över staden Podolsk, en stad i Moskva-regionen som ligger knappt fyra mil söder om Kreml.

– Försvarsdepartementets luftförsvarssystem fortsätter att avvärja fiendens UAV-attacker (unmanned aerial vehicles, obemannade flygfarkoster, red. anm.), fortsätter Sobjanin.

Det finns inga preliminära uppgifter om personskador. På sociala medier sprids obekräftade bilder och filmer från Podolsk som uppges visa minst en byggnad som står i brand.

Sällsynt anfall

Uppgifterna är hittills obekräftade och Ukraina har inte kommenterat den påstådda attacken.

Men om informationen stämmer är anfallet av sällan skådat slag.

Tidigare har Ukraina ofta riktat en eller två drönare mot Moskva. Undantaget var en attack i maj 2023 då minst åtta drönare förstördes ovanför Moskva i en attack som av Vladimir Putin beskrevs som en provokation mot Ryssland.

Attacken på onsdagen är större.

Rycker fram på rysk mark

Drönaranfallet sker samtidigt som Ukraina fortsätter en framgångsrik framryckning på rysk mark efter offensiven mot bland annat Kursk-regionen tidigare i somras.

– Onsdagens attack mot Moskva var en del av en bredare Ukrainas drönareattack mot Ryssland med luftförsvarssystem som förstörde även 18 drönare över gränsen Bryansk-regionen och separata drönare och missiler över andra regioner, framhåller Reuters och hänvisar till ryska tjänstemän.

Svar på ryska attacker

Under de senaste månaderna har Ukraina intensifierat sina flygattacker mot ryskt territorium.

Målet uppges vara att förstöra infrastruktur som beskrivs som nyckeln till Rysslands krigsansträngningar.

Attackerna är också ett svar på Rysslands fortsatta attacker mot ukrainskt territorium.

LÄS MER: Massiv rysk attack – 30 mil från Natogränsen

Foto: Jaunt and Joy

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen