UPPGIFTER: Hundratusentals svenskar kan testas på jobbet

2024 11 03

I ett nytt förslag till regeringen ställs krav om att hundratusentals anställda ska kunna testas på jobbet.

Det är SKR och Arbetsgivarverket som uppmanar regeringen att göra det möjligt att drogtesta anställda i offentlig sektor, meddelar de två organisationerna i ett uttalande.

Arbetsuppgifter inom offentlig sektor innebär ofta en hög risknivå och ett högt skyddsintresse.

Därför finns det ett stort behov av att kunna utföra drogtester på anställda, menar man.

Det finns bland annat en risk att oseriösa aktörer kan utnyttja drogmissbruk hos en anställd för otillåten påverkan eller infiltration av verksamheten, enligt SKR och Arbetsgivarverket.

”Allmänheten ska kunna känna förtroende”

Drogtester av personal är ett sätt att motverka en sådan utveckling, menar man.

– Från våra båda arbetsgivarorganisationer anser vi att behovet måste ses utifrån den offentliga sektorns demokratiska roll, där allmänheten ska kunna känna ett högt förtroende och tillit till verksamheten, säger Hanna Schmidt, chefsjurist Arbetsgivarverket, i ett uttalande.

Inom den privata sektorn är det redan möjligt att drogtesta personal, både slumpmässigt och på förekommen anledning, om det finns godtagbara skäl, framhåller man.

Vill ha samma möjlighet som privat sektor

SKR och Arbetsgivarverket anser att det är orimligt att den möjligheten inte finns inom offentlig sektor, där säkerhetsbehovet är minst lika stort.

Därför uppmanar regeringen att se över lagstiftningen.

Man bör åtminstone överväga att om inte en reglering skulle kunna gälla samtliga anställda inom offentlig sektor, anser organisationerna.

Samtidigt måste det också finnas ett skydd för den personliga integriteten.

– Det är viktigt att en översyn om ett förändrat regelverk bygger på avvägningen mellan verksamhetens intresse av att utföra drogtester och den enskilde arbetstagarens personliga integritet, säger Tomas Björck, arbetsrättschef SKR.

Vissa är dock kritiska till förslaget.

Förslaget får kritik

Förslaget kritiseras bland annat av Vänsterpartiets Ciczie Weidby, som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott, rapporterar TV4.

Nyttan av kontrollen bör ställas mot den personliga integriteten, menar hon.

– Man ska ta allvarligt på om det finns problem med missbruk bland anställda, men att den kommunala verksamheten ska anpassa sig efter den privata är fel väg att gå, skriver hon till kanalen.

V kräver nu en samlad lagstiftning för att skydda den personliga integriteten i arbetslivet.

– En sådan lagstiftning måste omfatta såväl privat som offentlig sektor och gå att anpassa till olika branscher genom kollektivavtal, menar Ciczie Weidby.

Hur Tidöpartierna ställer sig till frågan är än så länge oklart.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

I dag jobbar över 6 000 svenskar som telefonförsäljare, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

  • skriva under ett papper
  • godkänna avtalet via e-post eller sms
  • godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

  • vad det är för företag
  • vilka varor eller tjänster som säljs
  • telefonförsäljarens namn
  • om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

  • ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
  • företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

  • medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
  • har aggressiva eller påstridiga säljare
  • skickar en vara utan att du beställt
  • skickar en faktura utan att du beställt
  • medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryanair får fel om handbagage: “Enorm seger för alla resenärer”

2025 05 17

En spansk domstol ger Ryanair fel i en fråga om handbagage.

En spansk flygresenär kommer att ersättas för kostnader för handbagage som debiterats vid fem flygningar med Ryanair mellan 2019 och 2024.

Detta efter att en domstol i Salamanca bedömt att packningen inte får medföra ytterligare utgifter.

Den nya domen grundas i ett beslut från 2014, där en av EU:s högsta domstolar slagit fast att handbagage “i princip måste betraktas som en oumbärlig del av passagerartransporten, och därför inte kan bli föremål för ett pristillägg”, rapporterar Daily Mail.

Eftersom den spanska domstolen går efter EU-praxis talar mycket för att beslutet kan komma att gälla även för resenärer inom andra EU-länder framöver.

Tvingades betala 1050 kr extra 

Fallet är bara det senaste av många i en långdragen kamp i Spanien, där lagstiftare stångas med de lågprisflygbolag som transporterar miljontals turister från hela Europa till semestermål i landet varje år, rapporterar tidningen.

Så sent som i oktober bötfälldes Ryanair, och ålades även att betala advokatkostnader åt två resenärer som inte hade räknat med den extra kostnaden för handbagage när de köpte sina biljetter.

Detta efter att Ryanair debiterat resenärerna ytterligare 96 euro, cirka 1050 kronor, vid incheckningen för “handbagage”.

Läs mer: Ryanair ryter till – passagerare tvingas böta över 35 000

“En enorm seger för resenärer överallt”

Advokaten Isaac Guijarro, som företrädde de passagerare som fick rätt mot Ryanair, underströk efteråt vikten av beslutet.

– Det är en enorm seger för resenärer överallt, sade Guijarro.

Ryanair uppger å sin sida via en talesperson att flygbolagets policy är “helt förenlig” med gällande EU-lagstiftning.

– Ryanair tillåter varje passagerare att ta med sig en generös (40 x 25 x 20 cm) personlig väska ombord som en del av grundpriset, med möjlighet att lägga till extra väskor mot en valfri avgift om de så önskar. Denna policy främjar både låga priser och konsumenternas valfrihet, och är helt förenlig med EU-lagstiftningen, heter det i uttalandet.

Läs också: Charterresorna hotade i sommar – flera flygningar kan påverkas

Foto:  S. Lingyan samt Ryanair (pressfoto)

Text: Redaktionen