Bakgrunden är den debatt som har uppstått efter Kalla faktas avslöjande om SD:s anonyma konton i sociala medier.

Just nu diskuteras möjligheten att förbjuda partier att sprida sitt budskap anonymt.

Men ett parti vill gå längre än så.

Om SD fortsätter med anonyma konton så bör de kunna straffas med miljonbelopp, anser Liberalerna, enligt TV4.

Kan tvingas betala 13 miljoner

Förslaget från L går ut på att partier som vid upprepade tillfällen använder sig av anonyma konton ska straffas med höga sanktionsavgifter.

Förslaget kommer att tas upp i ett möte med alla partier i den parlamentariska insynskommitténs sammanträde nästa vecka, uppger kanalen.

– Det är av största vikt att medborgarna vet vem som finansierar eller sprider ett politiskt budskap för att kunna fatta informerade beslut, står det i förslaget, enligt TV4.

L anser att ett parti som upprepade gånger bryter mot ett nytt förbud mot anonyma konton bör kunna tvingas betala en sanktionsavgift på upp till 10 procent av partiets årsomsättning.

För SD skulle det i så fall innebära att man riskerar att behöva betala 13 miljoner i sanktionsavgift – om man fortsätter att sprida sitt budskap anonymt, uppger kanalen.

Starkt stöd för ett förbud

Den nya regeln skulle naturligtvis gälla alla partier.

Förslaget kommer att tas upp under nästa vecka, i samband med att man diskuterar ett förbud mot anonym politisk reklam.

En stor majoritet av svenska folket vill att det ska vara förbjudet att för partier att sprida budskap eller reklam anonymt, visade en opinionsmätning från Aftonbladet/Demoskop i slutet av maj.

Två tredjedelar positiva

Två tredjedelar av de tillfrågade var positiva till ett sådant förbud.

– Det intressanta är att även så mycket som en fjärdedel av Sverigedemokraternas väljare är positiva till förbud, trots att de uppger i andra svar att det som framkommer i Kalla fakta inte är så allvarligt, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, till Aftonbladet.

Stödet för ett sådant förbud är emellertid större hos de rödgröna partiernas sympatisörer (92 procent) än hos dem som sympatiserar med Tidöpartierna (41 procent), uppger tidningen.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen