UPPGIFTER: Höjd skatt sannolikt i Sverige

2023 09 02

Skattenivån i Sverige riskerar snart att höjas.

Detta trots att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna i det styrande regeringsunderlaget allmänt sett föredrar lägre skatt.

20 miljarder

Orsaken är Sveriges regioner har drabbats av ekonomiska problem.

– Regionerna beräknas gå med omkring 20 miljarder i underskott både i år och nästa år enligt Sverige Kommuner och Regioner, SKR.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Bakgrunden är framförallt att pensionskostnaderna stiger.

Tre delar

Inkomstskatten i Sverige utgörs av tre olika delar.

- Kommunskatten som beslutas av varje enskild kommun. Det finns 290 kommuner runt om i Sverige.

- Regionskatten som beslutas av varje enskild region. Det finns 21 olika regioner.

- Statlig inkomstskatt som sedan den så kallade värnskatten slopades endast består av en skattesats. Den statliga skatten ligger på 20 procent skatt som tas ut på inkomster över 598 500 kronor efter att grundavdraget tagits bort.

Diskuteras på vissa håll

Regionerna ansvarar för främst sjukvården och viss kollektivtrafik och om inte regionerna får bukt med sina ekonomiska underskott så riskerar sjukvården att drabbas av nedskärningar.

Ett alternativ till att dra ner på kostnader – som exempelvis sjuksköterskors löner, medicinsk utrustning eller sjukhusbäddar – är att istället besluta om ökade intäkter för regionerna.

Det kan helt enkelt bli så att en del regioner tvingas besluta om skattehöjningar.

– Det kommer nog någon eller några regioner göra till nästa år.

– Jag vet att det diskuteras på vissa håll.

Det säger chefsekonom Annika Wallenskog vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SR.

Tror på höjd skatt

Forskningschef Erik Törnblom vid Kommuninvest ser två vägar.

– För att komma tillrätta med ett underskott så handlar det om att öka intäkterna eller minska kostnaderna.

– Det är svårt att se att de ökade statsbidragen skulle kunna kompensera för hela denna stora kostnadsökning, säger han.

–  Och då är det  i princip bara skatterna man har kvar att jobba med på intäktssidan.

Alla regionala skatter

Så här ser regionskatten ut i dag i Sveriges olika regioner.

12,08 Stockholms län

12,04 Blekinge län

12,00 Kronobergs län

11,86 Kalmar län

11,76 Jönköpings län

11,71 Uppsala län

11,70 Jämtlands län

11,68 Värmlands län

11,63 Dalarnas län

11,55 Örebro län

11,55 Östergötlands län

11,51 Gävleborgs län

11,48 Västra Götalands län

11,40 Hallands län

11,35 Västerbottens län

11,34 Norrbottens län

11,29 Västernorrlands län

11,18 Skåne län

10,88 Västmanlands län

10,83 Södermanlands län

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen


Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen