UPPGIFTER: Höjd skatt sannolikt i Sverige

2023 09 02

Detta trots att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna i det styrande regeringsunderlaget allmänt sett föredrar lägre skatt.

20 miljarder

Orsaken är Sveriges regioner har drabbats av ekonomiska problem.

– Regionerna beräknas gå med omkring 20 miljarder i underskott både i år och nästa år enligt Sverige Kommuner och Regioner, SKR.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Bakgrunden är framförallt att pensionskostnaderna stiger.

Tre delar

Inkomstskatten i Sverige utgörs av tre olika delar.

- Kommunskatten som beslutas av varje enskild kommun. Det finns 290 kommuner runt om i Sverige.

- Regionskatten som beslutas av varje enskild region. Det finns 21 olika regioner.

- Statlig inkomstskatt som sedan den så kallade värnskatten slopades endast består av en skattesats. Den statliga skatten ligger på 20 procent skatt som tas ut på inkomster över 598 500 kronor efter att grundavdraget tagits bort.

Diskuteras på vissa håll

Regionerna ansvarar för främst sjukvården och viss kollektivtrafik och om inte regionerna får bukt med sina ekonomiska underskott så riskerar sjukvården att drabbas av nedskärningar.

Ett alternativ till att dra ner på kostnader – som exempelvis sjuksköterskors löner, medicinsk utrustning eller sjukhusbäddar – är att istället besluta om ökade intäkter för regionerna.

Det kan helt enkelt bli så att en del regioner tvingas besluta om skattehöjningar.

– Det kommer nog någon eller några regioner göra till nästa år.

– Jag vet att det diskuteras på vissa håll.

Det säger chefsekonom Annika Wallenskog vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SR.

Tror på höjd skatt

Forskningschef Erik Törnblom vid Kommuninvest ser två vägar.

– För att komma tillrätta med ett underskott så handlar det om att öka intäkterna eller minska kostnaderna.

– Det är svårt att se att de ökade statsbidragen skulle kunna kompensera för hela denna stora kostnadsökning, säger han.

–  Och då är det  i princip bara skatterna man har kvar att jobba med på intäktssidan.

Alla regionala skatter

Så här ser regionskatten ut i dag i Sveriges olika regioner.

12,08 Stockholms län

12,04 Blekinge län

12,00 Kronobergs län

11,86 Kalmar län

11,76 Jönköpings län

11,71 Uppsala län

11,70 Jämtlands län

11,68 Värmlands län

11,63 Dalarnas län

11,55 Örebro län

11,55 Östergötlands län

11,51 Gävleborgs län

11,48 Västra Götalands län

11,40 Hallands län

11,35 Västerbottens län

11,34 Norrbottens län

11,29 Västernorrlands län

11,18 Skåne län

10,88 Västmanlands län

10,83 Södermanlands län

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen