UPPGIFTER: Harris svänger – säger ja till Trumps ultimatum

2024 09 05

Förutsättningarna inför kommande debatt mellan Donald Trump och Kamala Harris förändras drastiskt.

Den förstnämnda har hotat med att hoppa av debatten helt om inte Demokraterna går med på att mikrofonerna ska stängas av medan den andra kandidaten pratar.

Nu säger Harris-kampanjen ja till Trumps ultimatum, uppger källor inom partiet till bland annat CNN.

Men det görs i protest.

– Vicepresident Harris, en före detta åklagare, kommer att missgynnas i grunden av detta format, som kommer att tjäna till att skydda Donald Trump från direkta växlingar med vicepresidenten. Vi misstänker att detta är den främsta anledningen till att hans kampanj insisterar på avstängda mikrofoner, framhåller kampanjen i ett brev till nyhetskanalen ABC News som ska sända debatten.

Flera turer

Tanken med avstängda mikrofoner är att de båda kandidaterna ska få möjlighet att tala till punkt utan att bli avbruten.

Turerna har varit många och om reglerna ska skärpas har varit en återkommande diskussion i USA.

När Donald Trump mötte dåvarande presidentkandidaten Joe Biden i den omtalade debatten tidigare i år var det Demokraterna som ville ha avstängda mikrofoner.

Tanken var att det skulle gynna Biden att inte bli konstant avbruten, men effekten blev istället tvärtom när det istället blev för tyst när presidenten skulle tala.

Utfallet fick Trumps kampanj att tänka om efteråt bedömdes reglerna faktiskt ha bidragit till att republikanen gjorde en bra prestation, samtidigt som Demokraterna omvärderade sin inställning

"Vill höra båda"

Utöver att kandidaterna inte riskerar att bli avbrutna är en annan poäng med “tysta mikrofoner” att de inte fångar upp kommentarer som inte var avsedda för allmänheten.

Jason Miller, en av Trumps främsta rådgivare, har välkomnat beskedet att Harris-kampanjen nu säger ja till kravet.

– Amerikanerna vill höra båda kandidaterna presentera sina konkurrerande visioner för väljarna, säger han till Reuters.

Debatten mellan Trump och Harris äger rum tisdag den 10 september.

LÄS MER: Plötslig förändring i USA-mätningarna

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah Craighead

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen