UPPGIFTER: Har satt in 330 000 soldater

2022 06 17

Ryssland har satt in 330 000 soldater hittills i Ukraina utan att ha genomgått en fullskalig mobilisering.

Det rapporterar amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, med hänvisning till ukrainska tjänstemän.

En hög siffra med tanke på att diktatorn Vladimir Putin inte har utropat krig mot Ukraina. Således har Moskva inte kunnat genomföra en fullskalig mobilisering enligt rysk lag. 

Tusentals legosoldater och reservister 

Trots Putins ovilja att skicka sina krigsreserver till Ukraina uppger den ukrainska generalstabens ställföreträdande chef Oleksiy Gromov att 80 000 ryska soldater har hämtats från den mobiliserade reserven.

Ytterligare 7 000 reservister har rekryterats under krigets gång och drygt 8 000 soldater beräknas tillhöra privata försvarsföretag, rapporterar ISW. 

Finns mer kapacitet 

Tankesmedjan betonar att Moskva har kapacitet att utöka sin militära insats. 

– Kreml kan fortfarande genomföra en hemlig eller full mobilisering, skriver ISW. 

ISW konstaterar dock att, oavsett om en mobilisering sker eller ej, kommer ryska styrkor behöva en längre tid för att förbereda sig inför striderna i Ukraina.

– Den nya personalen måste utbildas, oavsett om Kreml tillkännager full mobilisering eller inte, fastlår tankesmedjan.

Kriget står still 

Kriget i östra Ukraina fortsätter. Hårda strider pågår, men ingen sida har gjort några betydande framsteg de senaste dygnen, uppger ISW.

Sänkt ryskt fartyg

Ukraina uppger att de sänkt ett nytt ryskt krigsfartyg i Svarta havet.

Enligt  guvernören i Odessa-regionen, Maksym Marchenko, har den ukrainska militären slagit till mot en rysk bogserbåt.

Det ryska fartyget uppges transportera ryska soldater, ammunition och vapensystem, rapporterar Reuters.

Fartyget var på väg mot  Zmeinyj-ön, även kallad Ormön. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen