UPPGIFTER: Greta Thunberg misstänks för två brott

2023 06 20

Greta Thunberg och andra klimataktivister har under flera dagar i sträck protesterat vid Malmös hamn.

Demonstrationen har anordnats av organisationen ”Ta tillbaka framtiden”.

Syftet med protesterna är att ”blockera fossilindustrin”, uppger Aftonbladet.

Greta Thunberg kommenterade själv protesterna för tre dagar sedan.

– I dag blockerade ”Ta tillbaka framtiden” för tredje dagen i rad oljetankfartyg i Malmö hamn. Klimatkrisen är en fråga om liv och död för otaliga människor. Vi väljer att fysiskt stoppa fossilbränsleinfrastruktur. Vi tar tillbaka framtiden, skrev hon på Twitter.

Bars bort av polisen

Klimataktivisterna har protesterat i fem dagar i följd.

Under perioden har Polismyndigheten tvingats till flera ingripande – bland annat har polisen burit bort flera personer från området. 

Flera av demonstranterna misstänks nu för brott, erfar Aftonbladet.

Det handlar om två brottsmisstankar.

Anmälan om olaga intrång upprättades på fredagen efter att flera av aktivisterna tog sig upp på en bensinmacks tak.

Den andra anmälan skrevs efter att demonstranterna satt sig ner på en vägbana och vägrat lämna platsen.

– Det andra var senare på dagen på lördagen. Man gav en ordningshållande befallning om att de skulle lämna platsen och det gjorde de inte. Då upprättade man en anmälan, säger Peter Tobisson, som är jourhavande förundersökningsledare vid polisen i Malmö, till Aftonbladet.

Greta Thunberg utreds

Enligt Aftonbladets uppgifter är Greta Thunberg en av dem som misstänks för brott.

Brottsmisstankarna rubriceras som olaga intrång och ohörsamhet mot ordningsmakt.

Fakta olaga intrång

- Den som utan lov tränger sig in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende ska dömas till hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. 

-  Den som obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på annan liknande plats döms för olaga intrång till böter eller fängelse i högst ett år, enligt 4 kap. 6 § andra stycket (BrB).

- Den 1 juli 2022 infördes nya straffskärpningar vad gäller hemfridsbrott och olaga intrång. Även fler kategorier skulle omfattas av olaga intrång, till exempel intrång på gårdsplaner.

- I de nya straffskärpningar beslutade Riksdagen även att införa fler omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett hemfridsbrott eller olaga intrång är grovt, till exempel om våld har varit inblandat, hot om brottslig gärning, skada på egendom, ofredande eller annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Fakta ohörsamhet mot ordningsmakt

- Underlåter deltagare i folksamling som stör allmän ordning att efterkomma för ordningens upprätthållande meddelad befallning eller intränger han på område som blivit för sådant ändamål fridlyst eller avspärrat, dömes, om ej upplopp föreligger, för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter eller fängelse i högst sex månader.

Källor: Brottsbalken respektive Advokathuset.se

Foto: Anders Hellberg

Text: Redaktionen

Skarpt krav på statsministern: Säg INTE det här igen

2025 10 16

Ulf Kristersson (M) uppger att det finns 17 000 lediga jobb utan krav på utbildning.

Påståendet lyftes fram i söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda då statsministern ställde frågan varför folk inte tar dessa jobb om man kan arbeta.

I efterhand har Arbetsförmedlingen reagerat på utspelet.

Det är hur siffran 17 000 används i sammanhanget som myndigheten är emot.

I ett sms från Arbetsförmedlingens presschef Hans G. Larsson direkt till Regeringskansliet vädjas det om att “INTE fortsätta använda denna siffra”, rapporterar SVT.

– Ur vårt perspektiv är det en grov gallring och man ska inte använda det som faktisk statistik över hur det ser ut. Det kan ge en missvisande bild, säger Hans G. Larsson till tv-kanalen.

Finns andra krav

Siffran på 17 000 grundar sig på en sökning i Platsbanken efter jobb utan formell utbildning.

Det kan däremot finnas andra krav som filtret inte fångar upp, till exempel språkkrav, särskilda erfarenheter eller körkort.

Enligt Arbetsförmedlingen lägger det då en extra press på arbetssökande att “anstränga sig ännu mer” om man påstår att det finns 17 000 lediga jobb utan utbildning. 

Statsministern: "Det finns jobb"

Ulf Kristersson har använt sig av siffran även i andra tv-framträdanden, vilket sedan delats av Moderaterna på sociala medier.

– På platsbanken finns 72 000 lediga jobb, varav 17 000 inte ställer några utbildningskrav. Ärligt talat, det finns jobb att söka för människor som kan jobba men som idag lever på bidrag, citeras Kristersson på M:s Facebooksida.

Till SVT säger statsministern att hans poäng var att vis att det finns jobb på olika ställen i Sverige.

– Jag träffar arbetsgivare och företagare varje dag som säger att hitta personal till relativt enkla jobb, däckmontör häromdagen, hade de svårt med. Så det finns jobb.

Kristersson svarar dock inte på frågan varför man använder sig av siffran 17 000.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Arbetslösheten minskar

Igår gick Arbetsförmedlingen ut med att arbetslösheten minskar i Sverige för andra månaden i rad. I slutet av september var drygt 364 000 personer, motsvarande 6,9 procent, inskrivna som arbetslösa.

Även antalet inskrivna ungdomar minskar.

– Det är självklart glädjande att arbetslösheten minskat två månader i rad, men jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa. Arbetslöshetsnivån är därmed fortfarande hög, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Lukasjenko går ut med brutal varning

2025 10 16

Imorgon möts Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i Vita huset.

Högst upp på önskelistan för den ukrainska presidenten:

Tomahawkmissiler med räckvidd på 2 500 kilometer vilket skulle sätta Moskva inom räckhåll.

Om det sker kan världen stå inför ett kärnvapenkrig, varnar nu Belarus diktator och Vladimir Putins allierade Alexander Lukasjenko.

– Tomahawks kommer inte att lösa problemet. De kommer att eskalera situationen till kärnvapenkrig, säger han enligt Newsweek som hänvisar till belarusisk media.

"Trump förstår bättre än någon annan"

Det amerikanska supervapnet skulle ge Ukraina möjlighet att attackera energiinfrastruktur, militärbaser och vapenfabriker långt in i Ryssland och på så vis försvaga den ryska krigsmaskinen.

Ryssland har antytt att det blir konsekvenser om USA levererar missilen till Ukraina.

Lukasjenko säger det utan filter. Och det efter att Ryssland placerat taktiska kärnvapen i Belarus och att länderna så sent som i september genomförde en gemensam militärövning i att avfyra dem.

– Kanske förstår Donald Trump detta bättre än någon annan, eftersom han inte har någon brådska att överlämna detta dödliga vapen för djupa attacker in på ryskt territorium, vilket president Zelenskyj räknar med, säger diktatorn.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

"Vill gå på offensiven"

Mötet mellan Trump och Zelenskyj blir det femte mellan de två presidenterna i år. Trump har gett besked om att Ukrainas strategi för att “ta tillbaka kriget till Ryssland” står på agendan.

– De vill gå på offensiven. Jag kommer att fatta ett beslut om det, men de vill gå på offensiven. Och vi måste fatta ett beslut, säger republikanen enligt Kyiv Independent, utan att ge några detaljer om vad den strategin skulle vara.

Den amerikanska ledaren uppmanar på nytt Putin om att ingå ett fredsavtal.

– Allt vi vill från president Putin är detta: sluta döda ukrainare och sluta döda ryssar, för han dödar många ryssar. Återigen, det får honom inte att se bra ut.

Kan pressa Ryssland till fred

Zelenskyj har tidigare uttryckt att en leverans av Tomahawks kan vara det som behövs för att få Ryssland att sätta sig ned vid förhandlingsbordet igen.

– Vi ser och hör att Ryssland fruktar att amerikanerna kan förse oss med Tomahawks, vilket signalerar att den här typen av påtryckningar kan vara effektiva för att uppnå fred, sade han i ett tal i helgen.

LÄS MER: ”Kommer räkna förluster” – Kreml dundrar mot EU

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen