UPPGIFTER: Greta Thunberg misstänks för två brott

2023 06 20

Greta Thunberg och andra klimataktivister har under flera dagar i sträck protesterat vid Malmös hamn.

Demonstrationen har anordnats av organisationen ”Ta tillbaka framtiden”.

Syftet med protesterna är att ”blockera fossilindustrin”, uppger Aftonbladet.

Greta Thunberg kommenterade själv protesterna för tre dagar sedan.

– I dag blockerade ”Ta tillbaka framtiden” för tredje dagen i rad oljetankfartyg i Malmö hamn. Klimatkrisen är en fråga om liv och död för otaliga människor. Vi väljer att fysiskt stoppa fossilbränsleinfrastruktur. Vi tar tillbaka framtiden, skrev hon på Twitter.

Bars bort av polisen

Klimataktivisterna har protesterat i fem dagar i följd.

Under perioden har Polismyndigheten tvingats till flera ingripande – bland annat har polisen burit bort flera personer från området.

Flera av demonstranterna misstänks nu för brott, erfar Aftonbladet.

Det handlar om två brottsmisstankar.

Anmälan om olaga intrång upprättades på fredagen efter att flera av aktivisterna tog sig upp på en bensinmacks tak.

Den andra anmälan skrevs efter att demonstranterna satt sig ner på en vägbana och vägrat lämna platsen.

– Det andra var senare på dagen på lördagen. Man gav en ordningshållande befallning om att de skulle lämna platsen och det gjorde de inte. Då upprättade man en anmälan, säger Peter Tobisson, som är jourhavande förundersökningsledare vid polisen i Malmö, till Aftonbladet.

Greta Thunberg utreds

Enligt Aftonbladets uppgifter är Greta Thunberg en av dem som misstänks för brott.

Brottsmisstankarna rubriceras som olaga intrång och ohörsamhet mot ordningsmakt.

Fakta olaga intrång

- Den som utan lov tränger sig in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende ska dömas till hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år.

- Den som obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på annan liknande plats döms för olaga intrång till böter eller fängelse i högst ett år, enligt 4 kap. 6 § andra stycket (BrB).

- Den 1 juli 2022 infördes nya straffskärpningar vad gäller hemfridsbrott och olaga intrång. Även fler kategorier skulle omfattas av olaga intrång, till exempel intrång på gårdsplaner.

- I de nya straffskärpningar beslutade Riksdagen även att införa fler omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett hemfridsbrott eller olaga intrång är grovt, till exempel om våld har varit inblandat, hot om brottslig gärning, skada på egendom, ofredande eller annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Fakta ohörsamhet mot ordningsmakt

- Underlåter deltagare i folksamling som stör allmän ordning att efterkomma för ordningens upprätthållande meddelad befallning eller intränger han på område som blivit för sådant ändamål fridlyst eller avspärrat, dömes, om ej upplopp föreligger, för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter eller fängelse i högst sex månader.

Källor: Brottsbalken respektive Advokathuset.se

Foto: Anders Hellberg

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen