UPPGIFTER: Glädjebesked till president Zelensky

2022 06 09

Ukrainas medlemskap i EU kommer allt närmare.

EU-kommissionen kommer att rekommendera att Ukraina tilldelas kandidatstatus för sin ansökan till medlemskap i unionen, uppger källor till Bloomberg.

Beskedet väntas komma nästa vecka och är ett mycket stort och viktigt steg i landets långa väg till att äntligen upptas som medlem i EU.

Krav på Ukraina

Rekommendationen måste dock först debatteras och därefter godkännas av kommissionen. 

Då kommer det samtidigt att ställas krav på Ukraina relaterade till rättsstaten och att motverka korruption i landet, uppger Bloombergs källor som har bett om att förbli anonyma.

Längtat efter medlemskap

Ukraina har länge längtat efter att tilldelas medlemskap i EU. Att man har närmat sig den europeiska gemenskapen är även en av orsakerna till den ryska aggressionen mot landet som kulminerade i en militär invasion 24 februari. 

– Vi vädjar till Europeiska unionen för en omedelbar anslutning av Ukraina via ett nytt speciellt förfarande. Vårt mål är att vara tillsammans med alla européer och, viktigast av allt, på lika villkor. Jag är säker på att det är rättvist. Jag är säker på att det är möjligt, sade Volodymyr Zelenskey efter de första dagarna av invasionen.

Första glädjebeskedet

Det första glädjebeskedet för Ukraina i frågan kom redan i april när landet fyllde i det första pappersarbetet, som beskrivs som processens startskott.

– Idag kan jag säga att dokumentationen har genomförts från den ukrainska sidan, sade Ihor Zhovkva, vicechefen för president Volodymyr Zelenskys presidentkontor, till ukrainsk media i samband med undertecknandet.

Måste få bukt med korruption

Ett hittills stort hinder för Ukrainas ambitioner om att gå med i EU har varit omfattningen av korruption i landet. Ukraina blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och därmed är en ung demokrati.

I den globala organisationen Transparancy Internationals korruptionsindex rankas landet på plats 122  av 180 länder. Att jämföra med till exempel Sverige på fjärde plats, eller för den delen Ryssland som hamnar på plats 136 på listan.

Kritiserar snabbspår

Ukrainas förhållandevis snabba medelemsprocess har både välkomnats och kritiserats inifrån unionen. En av de som menar att det inte kan finnas några snabbspår är Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Även om vi skulle ge Ukraina kandidatstatus imorgon så vet vi alla att processen som leder till att de går med skulle ta flera år, kanske decennier, har Macron uttryckt enligt Reuters.

Besked i juni

Den 17 juni uppges EU-kommissionen komma med sitt beslut. Om beslutet är fortsatt positivt går frågan vidare till Bryssel 23-24 juni, vilket tidigare uppgetts är tidpunkten då Volodymyr Zelensky äntligen kan få besked om EU-medlemskap.

– EU-kommissionen siktar på att tillkännage sin uppfattning i juni, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen