UPPGIFTER: Glädjebesked till president Zelensky

2022 06 09

Ukrainas medlemskap i EU kommer allt närmare.

EU-kommissionen kommer att rekommendera att Ukraina tilldelas kandidatstatus för sin ansökan till medlemskap i unionen, uppger källor till Bloomberg.

Beskedet väntas komma nästa vecka och är ett mycket stort och viktigt steg i landets långa väg till att äntligen upptas som medlem i EU.

Krav på Ukraina

Rekommendationen måste dock först debatteras och därefter godkännas av kommissionen.

Då kommer det samtidigt att ställas krav på Ukraina relaterade till rättsstaten och att motverka korruption i landet, uppger Bloombergs källor som har bett om att förbli anonyma.

Längtat efter medlemskap

Ukraina har länge längtat efter att tilldelas medlemskap i EU. Att man har närmat sig den europeiska gemenskapen är även en av orsakerna till den ryska aggressionen mot landet som kulminerade i en militär invasion 24 februari.

– Vi vädjar till Europeiska unionen för en omedelbar anslutning av Ukraina via ett nytt speciellt förfarande. Vårt mål är att vara tillsammans med alla européer och, viktigast av allt, på lika villkor. Jag är säker på att det är rättvist. Jag är säker på att det är möjligt, sade Volodymyr Zelenskey efter de första dagarna av invasionen.

Första glädjebeskedet

Det första glädjebeskedet för Ukraina i frågan kom redan i april när landet fyllde i det första pappersarbetet, som beskrivs som processens startskott.

– Idag kan jag säga att dokumentationen har genomförts från den ukrainska sidan, sade Ihor Zhovkva, vicechefen för president Volodymyr Zelenskys presidentkontor, till ukrainsk media i samband med undertecknandet.

Måste få bukt med korruption

Ett hittills stort hinder för Ukrainas ambitioner om att gå med i EU har varit omfattningen av korruption i landet. Ukraina blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och därmed är en ung demokrati.

I den globala organisationen Transparancy Internationals korruptionsindex rankas landet på plats 122 av 180 länder. Att jämföra med till exempel Sverige på fjärde plats, eller för den delen Ryssland som hamnar på plats 136 på listan.

Kritiserar snabbspår

Ukrainas förhållandevis snabba medelemsprocess har både välkomnats och kritiserats inifrån unionen. En av de som menar att det inte kan finnas några snabbspår är Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Även om vi skulle ge Ukraina kandidatstatus imorgon så vet vi alla att processen som leder till att de går med skulle ta flera år, kanske decennier, har Macron uttryckt enligt Reuters.

Besked i juni

Den 17 juni uppges EU-kommissionen komma med sitt beslut. Om beslutet är fortsatt positivt går frågan vidare till Bryssel 23-24 juni, vilket tidigare uppgetts är tidpunkten då Volodymyr Zelensky äntligen kan få besked om EU-medlemskap.

– EU-kommissionen siktar på att tillkännage sin uppfattning i juni, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen