UPPGIFTER: Georgisk utbrytarregion vill folkomrösta – kan ansluta till Ryssland

2022 05 13

Regionens ledare, Anatolij Bibilov, uppges vilja organisera en folkomröstning för att Sydossetien ska bryta sig loss från Georgien och istället upptas i Vladimir Putins Ryssland, rapporterar Reuters.

Uppgifterna hämtas från den ryska nyhetsbyrån Tass som meddelar att en folkomröstning redan är planerad den 17 juli nu i sommar.

“Vårt folks strävan”

– Jag tycker att ett enande med Ryssland är vårt strategiska mål. Detta är vår väg och en strävan från vårt folk. Vi bör gå vidare längs denna väg. Motsvarande rättsliga steg kommer att tas inom en snar framtid. Republiken Sydossetien kommer att bli en del av dess historiska moderland Ryssland, säger Anatolij Bibiliv.

Använde Putins retorik

Utbrytarregionens president motiverade beslutet med en retorik som påminner om den som hörts från Putinregemin före och under kriget i Ukraina.

– Den ryska världen idag försvarar sina anhängares intressen, de som är motståndare till nazismen, som respekterar universella humanitära värderingar och de grundläggande rättigheter och normer som delas av hela det internationella samfundet, säger Bibilov enligt ryska Tass.

Förbereder omröstningen

Enligt ryska medier har valkommissionen i Sydossetien både godkänt och skickat dokument om folkomröstningen till Georgiens president. 

En namninsamling ska ha ägt rum i regionen för att stötta folkomröstningen. Den lämnades in till centrala valkommissionen 6 maj, skriver Tass.

“Historisk strävan”

– Anatolij Bibilov undertecknade en förordning om att hålla en folkomröstning i Sydossetien, säger ledarens kontor i ett uttalande enligt franska tv-kanalen France 24.

Han hänvisar samtidigt till hans folks “historiska strävan” att ansluta sig till Ryssland.

Ryssland erkände regionen självständig

Ryssland ropade ut Sydossetien, tillsammans med Abchazien, som självständigt efter att ha inlett ett krig i Georgien 2008. 

De ryska styrkorna tryckte då undan de georgiska trupperna i de båda regionerna och sedan samma år har landet stationerade militärbaser i Sydossetien.

Georgien: “Oacceptabelt”

Georgien å sin sida har fördömt regionens planer på en folkomröstning.

Ledningen i landet har kallat idén om att ansluta sig till Ryssland “oacceptabel”, uppger France 24.

Tiotusentals fördrevs

Striderna i Georgien 2008 varade i fem dagar. Kriget avslutades med vapenvila efter att Georgien förlorat mark inom de separatistiska områdenas gränser.

Siffrorna för antalet döda varierar, men kriget lär ha krävt minst 700 liv enligt Väst och tiotusentals georgier fördrevs.

Foto: President of Russia Office resp M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen