UPPGIFTER: Georgisk utbrytarregion vill folkomrösta – kan ansluta till Ryssland

2022 05 13

Presidenten i den georgiska utbrytarregionen Sydossetien uppges ligga bakom förslaget.

Regionens ledare, Anatolij Bibilov, uppges vilja organisera en folkomröstning för att Sydossetien ska bryta sig loss från Georgien och istället upptas i Vladimir Putins Ryssland, rapporterar Reuters.

Uppgifterna hämtas från den ryska nyhetsbyrån Tass som meddelar att en folkomröstning redan är planerad den 17 juli nu i sommar.

“Vårt folks strävan”

– Jag tycker att ett enande med Ryssland är vårt strategiska mål. Detta är vår väg och en strävan från vårt folk. Vi bör gå vidare längs denna väg. Motsvarande rättsliga steg kommer att tas inom en snar framtid. Republiken Sydossetien kommer att bli en del av dess historiska moderland Ryssland, säger Anatolij Bibiliv.

Använde Putins retorik

Utbrytarregionens president motiverade beslutet med en retorik som påminner om den som hörts från Putinregemin före och under kriget i Ukraina.

– Den ryska världen idag försvarar sina anhängares intressen, de som är motståndare till nazismen, som respekterar universella humanitära värderingar och de grundläggande rättigheter och normer som delas av hela det internationella samfundet, säger Bibilov enligt ryska Tass.

Förbereder omröstningen

Enligt ryska medier har valkommissionen i Sydossetien både godkänt och skickat dokument om folkomröstningen till Georgiens president.

En namninsamling ska ha ägt rum i regionen för att stötta folkomröstningen. Den lämnades in till centrala valkommissionen 6 maj, skriver Tass.

“Historisk strävan”

– Anatolij Bibilov undertecknade en förordning om att hålla en folkomröstning i Sydossetien, säger ledarens kontor i ett uttalande enligt franska tv-kanalen France 24.

Han hänvisar samtidigt till hans folks “historiska strävan” att ansluta sig till Ryssland.

Ryssland erkände regionen självständig

Ryssland ropade ut Sydossetien, tillsammans med Abchazien, som självständigt efter att ha inlett ett krig i Georgien 2008.

De ryska styrkorna tryckte då undan de georgiska trupperna i de båda regionerna och sedan samma år har landet stationerade militärbaser i Sydossetien.

Georgien: “Oacceptabelt”

Georgien å sin sida har fördömt regionens planer på en folkomröstning.

Ledningen i landet har kallat idén om att ansluta sig till Ryssland “oacceptabel”, uppger France 24.

Tiotusentals fördrevs

Striderna i Georgien 2008 varade i fem dagar. Kriget avslutades med vapenvila efter att Georgien förlorat mark inom de separatistiska områdenas gränser.

Siffrorna för antalet döda varierar, men kriget lär ha krävt minst 700 liv enligt Väst och tiotusentals georgier fördrevs.

Foto: President of Russia Office resp M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen