24okt2025

UPPGIFTER: Fynd har gjorts vid Estonia

2024 09 20

Estniska dykare uppges har gjort ett viktigt fynd vid platsen för M/S Estonias förlisning.

Färjan M/S Estonia förliste på Östersjön den 28 september 1994, och 852 personer förolyckades.

Sedan dess har det gjorts flera utredningar och undersökningar för att få klarhet i vad som orsakade olyckan.

Nu har det gjorts nya viktiga fynd vid haveriplatsen, rapporterar SR.

Det är Estland som har genomfört dykningen.

Räcke från bogrampen

Vid dykundersökningen har man gjort ett viktigt fynd, enligt estniska källor.

– Vi har hittat ett räcke från bogrampen som är en viktig del i kartläggningen av förlisningen, säger Tauri Roosipuu, utredare vid den estniska säkerhetsutredningensmyndigheten (OJK), till radiokanalen.

Frågan huruvida räcket har skurits loss eller lossnat under olyckan uppges vara av avgörande vikt.

Estland har undersökt haveriplatsen med hjälp av undervattenskamera.

Havsbotten runt Estonia undersöks bland annat i syfte att utreda hur fartyget har rört sig.

Sverige tackade nej

Sverige har enligt uppgift tackat nej till att medverka vid den estniska undersökningen av haveriplatsen.

Själva bogrampen bärgades 2023. Undersökningen av den pekade på att tidigare olycksbeskrivningar stämmer, rapporterar SVT. Båten sjönk när bogvisiret lossnade, enligt Statens Haverikommission.

De hål i Estonias skrov, som uppdagades i samband med en dokumentär 2020, uppstod sannolikt i samband med att fartyget slog i berggrunden på botten, menar man.

Estnisk haveriutredning

Efter dokumentären ”Estonia: Fyndet som ändrar allt”, där hålen i skrovet avslöjades, har det vidtagits nya åtgärder för att få klarhet i vad som orsakade olyckan.

I en ny utredning av den estniska haverikommissionen så kom man återigen fram till att det inte fanns några tecken på explosion eller på att Estonia råkat ut för en kollision med ett annat fartyg eller flytande föremål.

I stället kom man återigen fram till att fartyget inte var sjödugligt på grund av brister i bogvisiret.

Foto: Stan Shebs, WikipediaBilden föreställer en modell av fartyget.

Text: Redaktionen


28 aug 26

Kraftigt regn och åska – här brakar det loss i dag

2026 08 28

Vädret slår om i stora delar av landet under fredagen.

Detta i samband med att ett stort nederbördsområde drar in över Sverige.

Stora delar av landet bör stålsätta sig för ordentligt ruskväder.

– Omfattande regn och åska drar in från sydväst, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

Här slår det till först

Nederbördsområdet når västra Sverige under eftermiddagen innan det breder ut sig över andra delar av landet.

– I eftermiddag rör sig dess frontzon in över Västkusten med regn och åska. Under den andra halvan av dagen breder det ut sig över Götaland, Svealand och sydvästra Norrland, uppger SMHI i sin prognos.

I Västsverige kan det dundra på ordentligt.

– Det kan bli kraftig åska under fredagen och lördagen i Västsverige, säger TV4:s meteorolog Ulrika Elvgren till kanalen.

– Hela landet får en släng av sleven, och sedan blir det väldigt svajigt väder in mot nästa vecka, fortsätter hon.

Drar vidare

Ruskvädret håller i sig under helgen.

– Lokalt med åska i Svealand och södra Norrland, framhåller Klarts Lasse Rydqvist

Störst nederbördsmängder väntas över de norra delarna av landet.

– I morgon ligger fronten över de östra landskapen och Norrland och således är det där vi finner det mest ihållande regnet. I landets sydvästra delar väntas mer skurbetonat regn med perioder av uppehåll, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Plocka fram paraplyet

Nästa vecka väntas fortsatt ostadigt väder.

Redan under måndagen drar nästa lågtryck in över Sverige.

Stora regnmängder faller över Götaland under måndagen, medan skurar väntas på flera håll i resten av landet.

– Under tisdag och onsdag fortsätter regnet vidare norrut över Svealand och Norrland, medan det i Götaland blir mer skurbetonat. Det ostadiga vädret ser sedan även ut att bestå in över nästa helg, uppger SMHI.

LÄS OCKSÅ: Fler svenskar väljer bort elbilar 

Foto: F. Mittermeier

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland. 

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55. 

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen