UPPGIFTER: Fynd har gjorts vid Estonia

2024 09 20

Estniska dykare uppges har gjort ett viktigt fynd vid platsen för M/S Estonias förlisning.

Färjan M/S Estonia förliste på Östersjön den 28 september 1994, och 852 personer förolyckades.

Sedan dess har det gjorts flera utredningar och undersökningar för att få klarhet i vad som orsakade olyckan.

Nu har det gjorts nya viktiga fynd vid haveriplatsen, rapporterar SR.

Det är Estland som har genomfört dykningen.

Räcke från bogrampen

Vid dykundersökningen har man gjort ett viktigt fynd, enligt estniska källor.

– Vi har hittat ett räcke från bogrampen som är en viktig del i kartläggningen av förlisningen, säger Tauri Roosipuu, utredare vid den estniska säkerhetsutredningensmyndigheten (OJK), till radiokanalen.

Frågan huruvida räcket har skurits loss eller lossnat under olyckan uppges vara av avgörande vikt.

Estland har undersökt haveriplatsen med hjälp av undervattenskamera.

Havsbotten runt Estonia undersöks bland annat i syfte att utreda hur fartyget har rört sig.

Sverige tackade nej

Sverige har enligt uppgift tackat nej till att medverka vid den estniska undersökningen av haveriplatsen.

Själva bogrampen bärgades 2023. Undersökningen av den pekade på att tidigare olycksbeskrivningar stämmer, rapporterar SVT. Båten sjönk när bogvisiret lossnade, enligt Statens Haverikommission.

De hål i Estonias skrov, som uppdagades i samband med en dokumentär 2020, uppstod sannolikt i samband med att fartyget slog i berggrunden på botten, menar man.

Estnisk haveriutredning

Efter dokumentären ”Estonia: Fyndet som ändrar allt”, där hålen i skrovet avslöjades, har det vidtagits nya åtgärder för att få klarhet i vad som orsakade olyckan.

I en ny utredning av den estniska haverikommissionen så kom man återigen fram till att det inte fanns några tecken på explosion eller på att Estonia råkat ut för en kollision med ett annat fartyg eller flytande föremål.

I stället kom man återigen fram till att fartyget inte var sjödugligt på grund av brister i bogvisiret.

Foto: Stan Shebs, Wikipedia. Bilden föreställer en modell av fartyget.

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen