UPPGIFTER: Storbritannien förväntas ge Ukraina positivt besked under dagen

2022 05 06

Storbritanniens utrikesminister Liz Truss kommer på onsdagen tillkännage att hon vill att Storbritannien och anda länder i Väst ska skicka stridsflygplan till Ukraina.

Utrikesministern kommer att tillkännage sitt besked i ett tal senare på onsdagen, rapporterar BBC News.

Planen ses som en del i Storbritanniens långsiktiga militära stöd till Ukraina.

Måste gå ännu längre

I sitt tal kommer hon konstatera att västvärlden måste kraftsamla och måste vara redo för att gå ännu längre i sitt militära stöd till Ukraina, erfar BBC.

Storbritanniens förväntade besked är en mycket positiv nyhet för Ukraina.

Har vädjat om en leverans

Landet har tidigare, vid flera tillfällen, vädjat om leveranser av stridsflygplan. Särskilt stridsflygplan från sovjettiden, då ukrainska piloter är bekanta med att hantera sådana plan.

Allierade i västvärlden har tidigare varit ovilliga att svara på Ukrainas vädjan. En rädsla för att en leverans av stridsflygplan skulle provocera Ryssland har varit ett huvudargument bakom nekandet av Ukrainas vädjan.

Flera tunga vapen

Men i takt med att Nato-medlemmar har ökat sitt stöd förväntas Liz Truss deklarera att allierade måste gå ännu längre i sitt stöd, rapporterar BBC.

Enligt nyhetskanalen förväntas hon säga att västmakterna måste gräva djupt i sina vapenlager och ge Ukraina fler tunga vapen som stridsvagnar och flygplan.

Stoppa rysk energi

Utrikesministern förväntas även kräva ett totalstopp av import av rysk olja och gas i Europa, erfar BBC.

Vidare kommer Truss konstatera att hon vill se en ”omstart” av det internationella säkerhetssystemet som hon anser har misslyckats med tanke på utvecklingen i Ukraina.

Helomvändning

Liz Truss förväntade besked kommer kort efter att Tyskland gjort en helomvändning och bestämt sig för att skicka avancerade vapen till Ukraina.

Tysklands utrikesminister Christine Lambrecht bekräftade beslutet under tisdagen. Tyskland kommer att skicka luftvärnssystemet Gepard till Ukraina

Att offentliggöra beskedet sägs vara en taktik från tysk sida. Den tyska regeringen vill mildra kritiken mot landets ovilja att skicka vapen och vill visa att Tyskland har svängt i frågan, rapporterar flera tyska medier.

Foto: T. Burke

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen