Läget förvärras för Volvo

2023 06 26

Ukraina har svartlistat det svenska storföretaget Volvo Cars största ägare, Geely Holding.

Det meddelade ukrainska myndigheter under midsommarhelgen.

Anledningen till beslutet är att Geely fortsätter att sälja fordon i Ryssland, betalar skatt i landet och därmed göder den ryska krigskassan.

Kinesiska Geely är största ägare i biltillverkaren Volvo Cars och näst största ägare i lastbils- och busstillverkaren Volvo.

På årsbasis uppges Geely ha mer än fördubblat nettovinsten i Ryssland, rapporterar tidningen Affärsvärlden.

– Geely har fortsatt att betala skatt till Rysslands budget, aktivt stödja dess ekonomi och följaktligen sponsra aggressionen mot Ukraina vid en tidpunkt då de flesta biltillverkare från Europa, Japan och Korea slutade sälja på den ryska marknaden efter invasionen av Ukraina, framhåller den ukrainska antikorruptionsmyndigheten Nazk i ett uttalande, enligt tidningen.

Utreder bojkott

Nu utreder Försvarsmakten det fortsatta samarbetet med Volvo Cars, rapporterar Di.

Det svenska försvaret uppges vara nära att inleda en bojkott av fordon från det svenska storföretaget.

– Frågan är nationell och berör flertalet myndigheter och organisationer. Det är därför viktigt att frågan bereds gemensamt i staten. Initiala kontakter mellan myndigheter är tagna, framhåller Marie Tisäter, kommunikatör vid Försvarsmakten, i en kommentar till Di.

”Det finns en förvirring”

Enligt Volvo Cars har det uppstått en ”förvirring” i rapporteringen om Geely Holding.

I en intervju med DN framhåller Magnus Holst, som arbetar med PR och kommunikation på svenska Volvo Cars, att ”det finns en förvirring kring vad som är Geely Holding och vad som är Geely Auto”.

– Vår huvudägare är Geely Holding. Geely Holding är också delägare i ett bilföretag som heter Geely Auto. Vi ägs inte av Geely Auto, jag vill bara poängtera det, säger han till DN.

Volvo Cars har, till skillnad från storägaren Geely Holding, lämnat Ryssland helt och hållet.

– Vi drog oss ur Ryssland i februari förra året och vi har avvecklat vårt säljbolag i Ryssland, säger Magnus Holst till DN.

Flera aktörer diskuterar bojkott

Även Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen utreder en potentiell bojkott av Volvo Cars.

– Vi vill inte att några av Västra Götalandsregionens invånares skattepengar ska bli skattepengar i Ryssland och finansiera kriget, säger Håkan Andersson (S), ordförande i styrelsen för fastighet, stöd och service i regionen, till SR Ekot.

Foto: A. Cai

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen