UPPGIFTER: Fördel Ukraina – Ryssland tvingas till ny strategi

2022 10 31

Det kommande vintervädret väntas gynna de ukrainska väpnade styrkorna.

Temperaturen är på väg ned i Ukraina, och minusgrader kommer sannolikt vara till Ukrainas fördel.

Det hävdar tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, som menar att fryst åkermark lär göra de ukrainska framryckningarna enklare.

Dessutom blir logistiken än mer avgörande, vilket inte är goda nyheter för Ryssland.

Kan tvingas pausa offensiver

Enligt ISW riskerar Putin behöva pausa nya ryska offensiver, trots att diktatorn mobiliserat för att öka den militära närvaron i Ukraina.

Nu kan de tvingas vänta till vårens tjällossning har ägt rum. Under tiden kommer ryssarna sannolikt att byta strategi till att försöka hålla frontlinjen.

– Den ryska partiella mobiliseringen strömmar alltså in styrkor till Ukraina nu på ett sätt som sannolikt är tänkt att stärka upp det ryska försvaret och tillåta ryska styrkor att hålla sina positioner mot förväntade ukrainska motoffensiva operationer under resten av hösten och in i den farliga vinterperioden, uppger ISW.

Rysk riskminimering

För Rysslands del handlar det numera om att inte fallera helt när de ukrainska styrkorna rycker fram och tar tillbaka mer land från ockupanterna.

– Ryssarna spelar för oavgjort och hoppas på att undvika en kollaps i deras frontlinje innan vintern sätter in, säger Samir Puri vid International Institute for Strategic Studies, till CNN.

– Om de kan behålla frontlinjen vid jul ungefär som den är, så är det en stor framgång för ryssarna med tanke på hur fel det har gått för dem sedan februari.

Ny general

Efter stora motgångar på slagfältet utsåg även Putin en ny överordnad befälhavare för invasionen – Sergey Surovikin.

Ingenting tyder dock på att den nya generalen skulle kunna leda sina styrkor till framgångar före årsskiftet, skriver CNN.

Inte med tanke på den långsamma takten samt de ukrainska motoffensiverna.

Driver ryssarna österut

Ukraina fokuserar nu främst på att driva ryssarna österut, enligt ISW.

En framgångsrik offensiv i Donbas skulle skicka ytterligare en mäktig signal till Kreml. Ukraina är även angelägna om att rycka fram ännu mer innan temperaturerna sjunker och den fulla effekten av stigande energipriser peakar i Europa.

– Det finns så många anledningar till att det finns ett incitament för Ukraina att få saker gjorda snabbt, säger Keir GIles, konsultassistent vid Chatham Houses, till CNN.

– Vinterenergikrisen i Europa och energiinfrastruktur som förstörs i Ukraina kommer alltid att vara ett motståndsprov för Ukraina och dess västerländska stödjare.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen