UPPGIFTER: Fängelse bombat – 40 dödade, 130 skadade

2022 07 29

Ett fängelse med ukrainska krigsfångar har bombats – av Ukraina.

Det hävdar ryska aktörer i Donbassregionen som tillhör Ukraina men ockuperas av Putinregimens soldater.

12 bomber

– Ukrainska militären bombade orten Yelenovka i Donetsk Folkrepublik DPR och sköt 12 projektiler enligt Folkrepublikens administrations rapport till det Gemensamma Eldupphör Centret, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Nyhetsbyrån hävdar att 12 bomber av 152-millimeterskaliber träffat orten Yelenovka.

I orten finns bland annat Yelenovkafängelset.

– Det blev en direkt träff på en byggnad med fångar, meddelar den olagliga Folkrepublikens informationsminister Danii Bezsonov.

Krigsfångar från Azovstal

– Resultatet i nuläget är 40 dödade, 130 skadade, enligt informationsministern.

Enligt informationsministern handlar det om krigsfångar.

– Byggnaden innehöll ukrainska fångar som gripits av Ryssland och koalitionsstyrkor i samband med belägringen av Azovstals stålfabrik i Mariupol, uppger den ryska sidan enligt libanesiska TV-kanalen Al Mayadeen.

På Rysslands sida

TV-kanalen är allierad med ryska intressen och står på Rysslands sida i anfallskriget mot Ukraina.

Enligt ryska Tass är Ukraina på kraftig offensiv mot Folkrepubliken.

– Donetsk och Luhansk Folkrepubliker rapporterar de mest kraftfulla bombningarna av Ukrainas militär de senaste månaderna, framhåller Tass.

– Civil infrastruktur har skadats och civila offer har krävts, enligt Tass.

ANALYS

Ryssland och de ryskstödda separatisterna i Ukrainas två regioner Donetsk och Luhansk har under flera månaders tid ägnat sig åt grova lögner och krigspropaganda. Därför är det långt ifrån säkert att deras uppgifter om att det är den ukrainska sidan som ligger bakom bombningen av fängelset är korrekta.

Den ryska sidans påståenden om att de omtalade fångarna från Mariupols stålverk har dödats av krigsfångarnas egna landsmän lär mötas med skepsis i Ukraina.

I stället torde anklagelser riktas mot Putinregimen.

När Ukraina nu går till kraftig motoffensiv mot de ockuperade områdena är risken påtaglig att ryssarna begår hemska krigsbrott igen – precis som när de drevs på flykt norr om Kyiv och omvärlden chokades av massmördandet, tortyren och våldtäkterna i norra Ukraina.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen