UPPGIFTER: Falsk nyhet i svensk media

2024 03 08

USA:s försvarsmakt slår nu tillbaka mot en nyhet som rapporterats i en rad svenska tidningar.

Bland andra Aftonbladet, Expressen, SVT och TV4 har under fredagen spridit en nyhet som nu pekas ut som falsk.

Även nyhetsbyrån TT gick ut med nyheten.

Stämmer inte

Nyheten spreds inte bara av svenska medier utan även av media i en rad andra länder.

– Tidigare rapporterade vi och flera andra medier om att flera personer dött i Gaza när en leverans med nödhjälp störtade mot marken.

– Uppgifter spreds om att hjälppaketens fallskärmar inte löstes ut, rapporterar Aftonbladet sent på fredagskvällen.

Men nu framhåller tidningen att USA:s försvarshögkvarter Pentagon uppger att det inte stämmer.

Pentagon förnekar

Den brittiska TV-kanalen Sky News rapporterar att nyheten sågas av Pentagon.

– Pentagon har under de senaste minuterna förnekat dessa uppgifter.

– Alla nödhjälpspaket landade säkert och rapporteringen om dödsfall och skador är falska, klargör den amerikanska myndigheten enligt Sky News.

Enligt den falska nyheten som spreds i pressen hade förutom fem dödsfall även tio personer skadats.

Sex olika länder

Uppgifterna om nödhjälpspaketen som orsakade påstådd död och skada kopplades i nyhetsrapporteringen samman med sex olika länder.

Det handlar om USA, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Jordanien och Egypten som transporterar nödhjälp till det krisdrabbade Gaza.

Enligt den utpekade falska nyheten skulle inget av länderna ha velat ta på sig ansvaret för händelsen och enligt Pentagon finns det en uppenbar förklaring – händelsen är påhittad.

Informationskrig

Vid sidan av kriget mellan terrorgruppen Hamas och Israel pågår även ett informationskrig och Pentagon arbetar aktivt med att försöka finna falsk information.

USA:s militär utförde på fredagen sin fjärde luftlandsatta nödhjälpsleverans för att stävja den humanitära krisen.

– President Joe Biden meddelade förra veckan att en luftburen kampanj [med nödhjälp] skulle ske.

– På torsdagen meddelade han att USA:s militär även ska bygga en tillfällig hamn de kommande veckorna, uppger Reuters.

Hamnen ska placeras vid Gazas medelhavskust med syftet att underlätta leveransen av nödhjälp via havet.

Foto: J. Owens

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen