18 februari 2026

UPPGIFTER: Falsk nyhet i svensk media

2024 03 08

USA:s försvarsmakt slår nu tillbaka mot en nyhet som rapporterats i en rad svenska tidningar.

Bland andra Aftonbladet, Expressen, SVT och TV4 har under fredagen spridit en nyhet som nu pekas ut som falsk.

Även nyhetsbyrån TT gick ut med nyheten.

Stämmer inte

Nyheten spreds inte bara av svenska medier utan även av media i en rad andra länder.

– Tidigare rapporterade vi och flera andra medier om att flera personer dött i Gaza när en leverans med nödhjälp störtade mot marken.

– Uppgifter spreds om att hjälppaketens fallskärmar inte löstes ut, rapporterar Aftonbladet sent på fredagskvällen.

Men nu framhåller tidningen att USA:s försvarshögkvarter Pentagon uppger att det inte stämmer.

Pentagon förnekar

Den brittiska TV-kanalen Sky News rapporterar att nyheten sågas av Pentagon.

– Pentagon har under de senaste minuterna förnekat dessa uppgifter.

– Alla nödhjälpspaket landade säkert och rapporteringen om dödsfall och skador är falska, klargör den amerikanska myndigheten enligt Sky News.

Enligt den falska nyheten som spreds i pressen hade förutom fem dödsfall även tio personer skadats.

Sex olika länder

Uppgifterna om nödhjälpspaketen som orsakade påstådd död och skada kopplades i nyhetsrapporteringen samman med sex olika länder.

Det handlar om USA, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Jordanien och Egypten som transporterar nödhjälp till det krisdrabbade Gaza.

Enligt den utpekade falska nyheten skulle inget av länderna ha velat ta på sig ansvaret för händelsen och enligt Pentagon finns det en uppenbar förklaring – händelsen är påhittad.

Informationskrig

Vid sidan av kriget mellan terrorgruppen Hamas och Israel pågår även ett informationskrig och Pentagon arbetar aktivt med att försöka finna falsk information.

USA:s militär utförde på fredagen sin fjärde luftlandsatta nödhjälpsleverans för att stävja den humanitära krisen.

– President Joe Biden meddelade förra veckan att en luftburen kampanj [med nödhjälp] skulle ske.

– På torsdagen meddelade han att USA:s militär även ska bygga en tillfällig hamn de kommande veckorna, uppger Reuters.

Hamnen ska placeras vid Gazas medelhavskust med syftet att underlätta leveransen av nödhjälp via havet.

Foto: J. Owens

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen