UPPGIFTER: Ex-partiledare tillfrågad om att bli EU-kandidat

2024 01 24

Nu kommer nya uppgifter om att en mycket högprofilerad person ombetts att bli kandidat i det kommande EU-valet.

Det handlar om Kristdemokraterna som just nu skakas av ett internt bråk kring partiets turer rörande Sara Skyttedal.

Inte längre förtroende

Enligt partiledningen har Sara Skyttedal haft olämpliga kontakter med ett annat parti och är därför inte längre välkommen att ställa upp som partiets kandidat i EU-valet.

Däremot får hon sitta kvar på sin post som EU-parlamentariker fram till valet.

– Partistyrelsen beslutade igår att vi inte längre har förtroende för Sara Skyttedal som toppkandidat i EU-valet, sade Ebba Busch (KD) när det framkom att Skyttedal petas.

Svarar via sms

KD-ledaren bekräftade även att partiet prövat olika namn innan valet landade på debattören Alice Teodorescu Måwe.

Och nu kommer uppgifter om att en av de som skall ha fått frågan är en före detta partiledare.

Kristdemokraternas tidigare ledare Göran Hägglund har fått frågan om att bli EU-parlamentariker, rapporterar SVT.

Hägglund som är hemmahörande i Bankeryd och Jönköping vill själv ligga lågt i frågan.

– Jag har inget att säga i ärendet, meddelar Göran Hägglund till SVT via ett sms.

TV-kanalen uppger att Göran Hägglund fick frågan redan vid KD:s provval i somras.

Maud Olofsson (C)

Göran Hägglund var partiledare för KD under elva års tid, 2004 till 2015.

Han ingick i den kvartett som tog över styret av Sverige i samband med Alliansregeringen.

De andra tre var Maud Olofsson (C), Fredrik Reinfeldt (M) och Lars Leijonborg (L), som senare ersattes av Jan Björklund (L).

Vänsterpartiet

Göran Hägglund är inte den enda tidigare partiledaren som tillfrågats om att ställa upp i EU-valet 2024.

Även Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt har fått frågan – och han har sagt ja.

Sjöstedt toppar V:s valsedel och väntas delta i toppkandidaternas TV-debatter senare i år.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


JUST NU: Natos artikel fem kan aktiveras

2025 11 18

Helgens sabotage mot en järnväg i Polen utreds som sabotage.

Två ukrainska medborgare, som agerat på uppdrag av rysk underrättelsetjänst, misstänks ha anordnat explosionen på järnvägen mellan Warszawa och Lublin – en tågsträcka som bland annat används för vapenleveranser till Ukraina.

Gärningspersonerna använde sprängämnet C4, rapporterar den polska tidningen Fakt.

– Sprängladdningen C4 detonerades med hjälp av en 300 meter lång elkabel. Deras avsikt var att orsaka en tågolycka, skriver tidningen.

Öppnar för artikel fem

Efter utförandet av sabotaget ska de misstänkta ha flytt över gränsen till Belarus.

Nu kan Polen aktivera Natos artikel fem, som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Den polske generalen Mieczysław Bieniek utesluter inte ett sådant scenario.

– Natos artikel fem är avsedd att aktiveras när väpnad aggression förekommer, men även i situationer med aggression av terrorkaraktär. Först måste detta dock bevisas, säger han till Fakt.

– Låt oss komma ihåg att efter attacken mot World Trade Center aktiverades artikel fem när det bevisades att flygplanen styrdes av terrorister som hade anlänt från al-Qaidas baser i Afghanistan, tillägger generalen.

Om artikel fem aktiveras är varje Natoland förpliktigat att stödja den medlem som angripits.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till 

Kommer begära hjälp

General Bieniek utesluter inte att Polen kan åberopa Natos artikel fem.

Men innan det blir aktuellt kommer landet sannolikt aktivera försvarsalliansens artikel fyra, som innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

– När gärningsmännens identitet officiellt bekräftats, kan vi begära att artikel fyra i Natofördraget aktiveras. De ger oss möjlighet att samråda med våra partners och genomföra åtgärder för bättre övervakning av området tillsammans med våra allierade, säger Bieniek till tidningen.

LÄS OCKSÅ: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Foto: 

Text: Redaktionen


18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister 

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

LÄS OCKSÅ:  “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen