UPPGIFTER: Europeisk huvudstad fruktar ryskt anfall

2025 04 24

Vilnius har tagit fram en evakueringsplan då man fruktar ett ryskt anfall. Ryssland säger sig dock inte ha några planer på att attackera någon av de baltiska staterna – och har inte heller “några problem” med Sverige eller Finland.

Invånarna i Litauens huvudstad Vilnius oroar sig för ett anfall från Ryssland – och nu har staden tagit fram en evakueringsplan.

Samtidigt förnekar Kreml bestämt att det skulle finnas planer på att attackera någon av de baltiska staterna.

Ryssland har inte heller “några som helst problem” med de nyaste Natomedlemmarna Sverige eller Finland, enligt Kremls talesperson.

Trogen allierad till Ukraina

Det är AFP som rapporterar att Vilnius tagit fram en evakueringsplan i händelse av krig, eftersom den baltiska nationen oroar sig för att Ryssland riktar in sig på dem efter sin invasion av Ukraina.

Litauen är medlem i både Nato och EU och har varit en trogen allierad till Ukraina sedan Ryssland invaderade landet 2022.

“Vill inte orsaka panik”

Sedan dess har Litauen också utökat sina försvarsutgifter – och förbättrat landets militära utbildningar.

– Vi vill inte ställa till med panik. Vårt mål är tydligt: att ha en plan, att ha samordning mellan institutioner, att veta vem som ansvarar för vad, och att lita på våra försvarsstyrkor – i hopp om att denna plan aldrig behöver aktiveras, säger Vilnius borgmästare, Valdas Benkunskas.

Läs mer: Trump stämmer advokatbyrå – skyller på Obama

Förnekas av Kreml

Enligt Kreml finns dock inga som helst territoriella anspråk vad gäller de baltiska länderna.

Detta trots att de ryssar som bor där diskrimineras oavbrutet, enligt Kremls talesperson Dimitrij Peskov.

– Deras intressen, och utövandet av det ryska språket kränks ständigt, något som Bryssel inte ägnar den minsta uppmärksamhet åt, framhåller Peskov i en intervju med franska Le Point.

“Inga problem med Sverige”

Peskov nämner också de närliggande nordiska länderna, Sverige och Finland, som nyligen gick med i försvarsalliansen Nato.

– Vi har inte haft och har inga problem med vare sig Finland eller Sverige som gick med i Nato, betonar Peskov för den franska tidningen.

Läs vidare: USA kan införa register – på alla med vanlig funktionsnedsättning

Foto: M. Lysenko samt President of Russia – Official Photo

Text: Redaktionen

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

– Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Inte hänt sedan 90-talet – krisdrag från Ryssland

2025 09 16

Ryssland tar till ett nytt krisdrag för att försöka kringgå västerländska sanktioner.

För första gången sedan 1990-talet har Ryssland infört traditionell byteshandel i den ryska utrikeshandeln.

Exempelvis byts vete mot kinesiska bilar och linfrön mot byggmaterial.

– Kinesiska banker är rädda för att hamna på sanktionslistor, under sekundära sanktioner, så de accepterar inte pengar från Ryssland, säger en källa inom betalningsmarknaden till Reuters.

25 000 sanktioner

Ryssland har under de senaste åren förstärkt sina band med Kina. Även Indien tillhör länderna som diktaturen handlar mest med.

Att Putinregimen nu återinfört byteshandel visar hur mycket kriget i Ukraina har “förvrängt” handelsrelationerna för ett land som är världens största producent av naturresurser, framhåller Reuters.

Totalt har västvärlden och dess allierade infört över 25 000 sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga invasionen av Ukraina.

Utåt sett har diktatorn Vladimir Putin påstått att den ryska ekonomin ändå är i toppslag.

Men.

– Framväxten av byteshandel är ett symtom på avdollarisering, sanktionstryck och likviditetsproblem bland partners, säger Maxim Spassky, sekreterare för generalrådet för den rysk-asiatiska unionen för industrialister och entreprenörer, till nyhetsbyrån.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Orsakade kaos på 90-talet

Ryssland har bekräftat att byteshandel nu sker. Det påstås dock att antalet transaktioner är “obetydligt” jämfört med det totala antalet utrikeshandelsavtal.

– Byshandelstransaktioner inom utlandet möjliggör utbyte av varor och tjänster med utländska företag utan behov av internationella transaktioner, uppges det stå i ett dokument från ryska finansdepartementet som Reuters har tagit del av.

När byteshandel infördes på 1990-talet efter att Sovjetunionen fallit orsakade det kaos på marknaden, bland annat på grund av svårigheter att fastställa varornas värde.

På den tiden var det brist på kontanter, gigantisk inflation och upprepade devalveringar som drev på byteshandeln.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen