UPPGIFTER: EU siktar in sig på Putins flickvän i nästa sanktionspaket

2022 05 06

Rysslands presidents beryktade älskarinna Alina Kabaeva kan ingå i EU:s sjätte sanktionspaket mot landet.

På listan i EU:s sjätte sanktionspaket mot Ryssland uppges ett namn sticka ut: Alina Kabaeva. 

Kvinnan har sedan tidigare en romantisk historia med landets president Vladimir Putin, uppger CNN.

Listan inte klar

Källan till uppgifterna är två europeiska diplomater, som även meddelar att namn både kan läggas till och tas bort från de som drabbas av EU-sanktionerna.

“Diskussioner pågår”

EU har fortfarande inte officiellt utfärdat förslaget, men enligt CNN kan det ske redan under fredagen. För närvarande pågår ett möte mellan EU-ambassadörer i Bryssel om saken.

– Diskussioner pågår. Det är inte lätt som en plätt, men vi får vänta och se, säger en av källorna till kanalen.

Före detta gymnast

Alina Kabaeva är 38 år gammal och före detta framgångsrik gymnast. Hon kopplades samman med Putin för första gången redan för över tio år sedan.

Diktatorn har emellertid förnekat att han är i ett förhållande med kvinnan.

USA uppges tveka

Redan i april diskuterade amerikanska tjänstemän huruvida även USA skulle rikta sanktioner mot den 38-åriga kvinnan. 

Enligt Wall Street Journal var landet oroliga över att Putin skulle ta sanktionen personligt och eskalera kriget i Ukraina än värre.

Inflytelserik patriark på listan

En annan profil som uppges ingå i sanktionspaketet är patriarken för rysk-ortodoxa kyrkan Vladimir Michajlovitj Gundjajev, mer känd som som patriark Krill, säger samma diplomatkällor till CNN.

Krill blev utsedd till patriark av Moskva 2009 och har kanske det största inflytandet i Ryssland utanför landets politiska topp, framför allt inom religion och andra ekumeniska frågor.

Zelensky om oljan

Det nya sanktionspaketet från EU sägs bli det tuffaste hittills mot Ryssland och Putin. I paketen förväntas även ingå ett totalstopp för import av rysk olja, något som Ukrainas president Volodymyr Zelensky vädjat om under en längre period. 

– En del av våra vänner och partners förstår att det är andra tider nu, att det inte längre är en fråga om affärer och pengar. Det är en fråga om överlevnad, säger han till BBC och kallar EU:s ryska oljeköp för “blodspengar”.

Oljan fasas ut

Oljeemabargot väntas dock inte sättas in tvärt utan pågå under en utfasningsperiod på upp till ett halvår.

– Vi kommer att försäkra att vi fasar ut rysk olja på ett ordnat sätt, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen