UPPGIFTER: EU-land planerar jätteaffär med Ryssland

2023 01 27

Flera omfattande sanktionspaket har tagits fram och unionen har gjort sig oberoende av rysk gas och olja.

EU har även gått fram med sanktioner som påverkar importen av all rysk kärnkraftsenergi.

Något som Ungern inte uppskattar.

Unionens ”svarta får” meddelar på fredagen att man kommer att länga in sitt veto mot alla sanktioner som påverkar kärnkraftsenergi, rapporterar Reuters.

– Sanktioner förvärrar endast energikrisen. Vi kommer att göra vårt yttersta för att skydda ungerska familjer från stigande priser, framhåller Ungerns premiärminister Viktor Orban på Twitter.

Planerar affär med Moskva

Ungerns besked kommer efter att Ukraina har vädjat om att EU ska inkludera det ryska statliga kärnkraftsföretaget Rosatom i sanktionerna.

Ungern har ett ryskbyggt kärnkraftverk som är beroende av import av ryskt kärnbränsle.

Dessutom planerar Ungern att köpa två nya kärnkraftsreaktorer av Moskva. Länderna slöt ett avtal 2014 och det finns inget som tyder på att Ungern kommer att dra sig ur affären – trots Rysslands pågående anfallskrig i Ukraina.

Väst har än så länge inte infört sanktioner mot Rosatom.

Kontroversiell figur

Viktor Orban ses som den EU-ledare som står den ryska diktatorn Vladimir Putin närmast.

Orban har fördömt Rysslands invasion, men har avstått från att rikta direkt kritik mot Vladimir Putin.

Ungern har tidigare motsatt sig sanktioner som skulle stoppa rysk export av olja och gas till landet.

Ungern har även kritiserat de oljepristak som EU införde för råolja och oljor som exporteras från Ryssland.

Ukrainsk ilska

För drygt två månader sedan kallade Ukraina upp Ungerns ambassadör efter ett uppmärksammat framträdande av Viktor Orban.

Premiärministern poserade med en kontroversiell halsduk inför en fotbollsmatch.

Halsduken föreställde en karta på Ungern. Men inte dagens karta, utan en karta på Ungern för över 100 år sedan. Kartan på Orbans halsduk inkluderade således delar av dagens  Kroatien, Rumänien, Serbien, Slovakien och Ukraina.

Något som fick Ukraina att se rött.

– Främjande av revisionistiska idéer i Ungern bidrar inte till utvecklingen av ukrainsk-ungerska relationer och överensstämmer inte med principer för europeisk politik, sa Oleg Nikolenko, ukrainska utrikesdepartementets talesperson, enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 19

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att en majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen