UPPGIFTER: EU-land kan skicka trupper till Ukraina

2024 11 24

Ett EU-lands utrikesminister säger att man inte utesluter att skicka trupper till Ukraina.

Den senaste veckan har präglats av en tydlig eskalering i Ukraina.

USA tillåter nu Ukraina att använda långdistansrobotar långt inne i Ryssland, och Ryssland har i sin tur börjar använda en ny typ av missiler, samtidigt som landet också har uppdaterat sin kärnvapendoktrin.

Samtidigt går Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot ut och ger ett besked om möjligheten att skicka franska trupper till Ukraina, rapporterar BBC.

”Vår säkerhet står på spel”

Västländer bör inte sätta några gränser för sitt stöd till Ukraina, och bör ”inte sätta eller uttrycka röda linjer”, enligt den franska utrikesministern.

På frågan om det innebär att Frankrike skulle kunna skicka trupper till Ukraina, svarar han att det inte kan uteslutas.

– Vi utesluter inte något alternativ, säger Jean Noël Barrot till kanalen.

– Vi kommer att stödja Ukraina så intensivt och så länge det behövs. Varför? För att det är vår säkerhet som står på spel. Varje gång den ryska armén går framåt med en kvadratkilometer, kommer hotet en kvadratkilometer närmare Europa, tillägger den franska utrikesministern.

Barrot har också, likt USA, gett besked om att Ukraina får använda franska långdistansmissiler mot Ryssland på ryskt territorium, ”i självförsvarets logik”.

Öppnar för Nato-inbjudan

Frankrikes utrikesminister är också öppen för att låta Ukraina gå med i Nato.

– Vi är öppna för att ge en inbjudan, och i diskussioner med vänner och allierade, och vänner och allierade till Ukraina, arbetar vi för att få dem närmare våra positioner, säger Barrot till kanalen.

Västländer kommer att behöva lägga betydligt mer pengar på försvaret för att stärka Europas och västvärldens säkerhet, tillägger han.

– Naturligtvis måste vi spendera mer om vi vill göra mer, och jag tror att vi måste möta dessa nya utmaningar, säger Frankrikes utrikesminister Noël Barrot till BBC.

Zelenskyj tror på fred

Samtidigt som situationen i Ukraina har eskalerat den senaste veckan, finns det också förhoppningar om att man ska uppnå en fredslösning under 2025.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte under gårdagen en önskat om att få slut på kriget under kommande år.

– Jag är övertygad om att vi har alla möjligheter att göra det nästa år, sade Zelenskyj i samband med en konferens på lördagen, enligt Ukrainska Pravda.

– Jag vill också se förslagen från USA:s nya president. Jag tror att vi kommer att få se dessa förslag i januari. Och jag tror att vi kommer att ha en plan för att få slut på det här kriget, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyj tror på fred – ”förslag i januari”

Foto: Nato

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen