13 april 2026

UPPGIFTER: Erdogan har skickat in kontroversiell ansökan

2024 09 02

I oktober 2005 inledde Turkiet medlemskapsförhandlingar med EU.

Nästan 20 år senare är landet fortfarande inte EU-medlem.

På grund av en kontinuerlig tillbakagång när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet har anslutningsförhandlingarna mellan EU och Turkiet stått stilla sedan juni 2018.

Nu vänder Turkiet blicken åt ett annat håll.

Landet har formellt ansökt om att få gå med i BRICS, rapporterar Bloomberg.

Ett kontroversiellt beslut.

BRICS-gruppen består av några av världens värsta diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Övriga medlemmar i samarbetet är Indien, Brasilien, Egypten, Sydafrika, Etiopien och Förenade Arabemiraten. BRICS framhåller sig själv som ett alternativ till vad dess medlemmar ser som västdominerade institutioner, till exempel Världsbanken och Internationella valutafonden.

Enligt nyhetsbyrån anser Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att ett BRICS-inträde är den bästa vägen framåt.  

– Erdogans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato, skriver Bloomberg.

Nyhetsbyrån hänvisar till ett uttalande från Erdogan i helgen.

– Turkiet kan bli ett starkt, välmående och effektivt land om vi förbättrar våra relationer med öst och väst samtidigt. Alla andra metoder än detta kommer inte att gynna Turkiet, det kommer att skada vårt land, sade presidenten under ett anförande i Istanbul.

För flera månader sedan

Turkiet har tidigare utryckt frustration över de strandade medlemsförhandlingarna med EU.

Ansökan till BRICS beror till viss del på den kyliga relationen till EU, men den kopplas även till Nato-samarbetet.

– Det är ett resultat av sprickor mellan Turkiet och andra Nato-medlemmar som uppstått efter att Turkiet upprätthållit nära förbindelser med Ryssland under landets invasion av Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Under president Erdogans styre har Turkiet förvisso bidragit med militära förnödenheter till Ukraina, men landet har samtidigt vägrat att ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva och stärkt samarbetet med Ryssland.

Nyligen lanserades den stora naturgasledningen TurkStream, som går från Ryssland till Turkiet. Via TurkStream ges Ryssland möjlighet att exportera billig gas till länder i Europa.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


22 maj 2026

“Han kan knappt gå” – Putinvideo sprids som en löpeld

2026 05 22

Rysslands diktator Vladimir Putin avslutade i veckan sitt statsbesök i Peking.

Den ryska ledaren träffade sin motsvarighet Xi Jinping, ett möte som påstods fastställa Rysslands och Kinas “omfattande partnerskap”, som Putin själv uttryckte det.

Under mötet diskuterades bland annat projektet om att få till ett avtal om gasledningen Power of Siberia 2.

Men i efterdyningarna av besöket är det andra rubriker som stjäl uppmärksamheten.

Folk har nämligen fastnat för Putins egendomliga gångstil, vilket uppmärksammas i flera medier.

– Vladimir Putin hånas för att “knappt” kunna gå när han träffade Kinas president Xi Jinping, skriver exempelvis brittiska Mirror.

Obekväma skor

Den 168 centimeter långa diktatorn tros ha tagit på sig särskilda platåskor, sannolikt för att matcha längden hos sin kinesiska motsvarighet som bedöms vara runt 180 centimeter lång.

– Den ryske ledarens högra ben kändes stelt eller smärtsamt när han stegade i sina platåskor ut på röda mattan för att möta den kinesiske presidenten, framhäver Mirror.

Kritiker snappade upp de bisarra scenerna blixtsnabbt.

– Orchen kan knappt gå, uttryckte en ukrainsk kanal när Putin stegade fram på Himmelska fridens torg.

– Han hasar sig framåt med tafatt böjd gång när han hälsar på Xi.

LÄS OCKSÅ: Rysk attackdrönare nedskjuten i Afrika

Kan bli sju centimeter längre

Enligt den brittiska tidningen har Putin vid upprepade tillfällen fångats på bild då han bär skor med märkbart tjockare klack än normalt.

Tilltaget bedöms öka diktatorns längd med upp till hela 7,5 centimeter och skulle kunna vara anledningen till att han till synes har svårt att röra sig smärtfritt.

– Använder han ett exoskelett? frågar sig en kritisk kommentator, enligt Mirror.

Kreml har inte kommenterat uppgifterna om skorna.

Du kan se en video från när Putin hälsas välkommen i Peking och bilda din egen uppfattning  genom att klicka här.

LÄS OCKSÅ: Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen