10 jun 26

UPPGIFTER: Erdogan har skickat in kontroversiell ansökan

2024 09 02

I oktober 2005 inledde Turkiet medlemskapsförhandlingar med EU.

Nästan 20 år senare är landet fortfarande inte EU-medlem.

På grund av en kontinuerlig tillbakagång när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet har anslutningsförhandlingarna mellan EU och Turkiet stått stilla sedan juni 2018.

Nu vänder Turkiet blicken åt ett annat håll.

Landet har formellt ansökt om att få gå med i BRICS, rapporterar Bloomberg.

Ett kontroversiellt beslut.

BRICS-gruppen består av några av världens värsta diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Övriga medlemmar i samarbetet är Indien, Brasilien, Egypten, Sydafrika, Etiopien och Förenade Arabemiraten. BRICS framhåller sig själv som ett alternativ till vad dess medlemmar ser som västdominerade institutioner, till exempel Världsbanken och Internationella valutafonden.

Enligt nyhetsbyrån anser Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att ett BRICS-inträde är den bästa vägen framåt.  

– Erdogans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato, skriver Bloomberg.

Nyhetsbyrån hänvisar till ett uttalande från Erdogan i helgen.

– Turkiet kan bli ett starkt, välmående och effektivt land om vi förbättrar våra relationer med öst och väst samtidigt. Alla andra metoder än detta kommer inte att gynna Turkiet, det kommer att skada vårt land, sade presidenten under ett anförande i Istanbul.

För flera månader sedan

Turkiet har tidigare utryckt frustration över de strandade medlemsförhandlingarna med EU.

Ansökan till BRICS beror till viss del på den kyliga relationen till EU, men den kopplas även till Nato-samarbetet.

– Det är ett resultat av sprickor mellan Turkiet och andra Nato-medlemmar som uppstått efter att Turkiet upprätthållit nära förbindelser med Ryssland under landets invasion av Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Under president Erdogans styre har Turkiet förvisso bidragit med militära förnödenheter till Ukraina, men landet har samtidigt vägrat att ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva och stärkt samarbetet med Ryssland.

Nyligen lanserades den stora naturgasledningen TurkStream, som går från Ryssland till Turkiet. Via TurkStream ges Ryssland möjlighet att exportera billig gas till länder i Europa.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen