UPPGIFTER: Erdoğan agerar efter samtal med M-ledaren

2022 10 28

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ska ha fått en personlig inbjudan av den turkiska presidenten.

Det handlar om ett bilateralt möte som Recep Tayyip Erdoğan har bjudit in Kristersson till, uppger källor till Aftonbladet.

Uppgifterna bekräftas inte från statsministerns presskontakt Siri Steijer, som dock säger till tidningen att det för närvarande arbetas för att ro ett möte i hamn.

Två dagar efter samtalet

Mötet ska enligt samma uppgifter äga rum 8 november.

Beskedet kommer enbart två dagar efter att Ulf Kristersson personligen talat i telefon med den turkiska ledaren.

Ett telefonsamtal som av Regeringskansliet beskrevs som ett “konstruktivt samtal”.

– Ser fram emot att besöka Ankara snart, kompletterade statsministern på Twitter.

Lättnad för Stoltenberg

Att en lösning i förhandlingarna om Natomedlemskapet mellan Turkiet och Sverige närmar sig kommer säkerligen även som en lättnad för militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Tidigare i veckan insinuerades nämligen att han tröttnat på Erdoğans blockad, och själv var beredd att resa till Turkiet för att personligen försöka övertala Turkiets president att släppa in både Sverige och Finland i alliansen.

– Efter besök av finska och svenska tjänstemän i Ankara denna vecka för att ytterligare förhandla om deras anslutning till Nato säger generalsekreterare Stoltenberg att han personligen kommer att besöka Turkiet “inom en snar framtid” för att fortsätta att försöka avsluta Turkiets president Erdoğans blockad av de nordiska anbuden, avslöjade Teri Schultz, reporter på tyska Deutsche Welle, på Twitter i onsdags.

Var överens

Turerna kring det svenska medlemskapet i Nato har varit många.

Sverige var i somras överens med Turkiet om ett avtal som skulle släppa in landet i militäralliansen, efter att Erdoğan vid ett flertal tillfällen bland annat gick ut och krävde att Sverige skulle lämna ut uppemot 70 personer.

De nya tillskotten hyllades av Natoledaren Jens Stoltenberg.

– Det kommer göra Finland och Sverige säkrare, Nato säkrare och alla oss mer säkra. Jag ser fram emot att få se två nya flaggor svaja över Nato, sade generalsekreteraren på en pressträff.

Gemensamt arbete mot terrorism

Sverige, Finland och Turkiet undertecknade ett avtal på Natotoppmötet i Madrid.

Ankara gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyller en rad krav.

Ett av Turkiets krav  är att en ”strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet” ska inrättas mellan länderna.

–  Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster, står det i avtalet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen