UPPGIFTER: Partiledare hänger löst

2023 01 02

En av riksdagens partiledare riskerar att förlora jobbet innan nästa val.

Enligt uppgifter till Alltinget hänger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar löst.

– Det är alldeles för tidigt att spekulera om, men jag skulle inte bli förvånad om någon utmanar henne, säger en högt uppsatt V-källa till tidningen.

Källan, som är riksdagsledamot, framhåller att Dadgostar riskerar att tappa makten 2024 när Vänsterpartiets nästa kongress inleds.

– Jag ser ingen i dag som skulle kunna ta över. Vi är inte där än. Men vi kanske skulle kunna vara där innan nästa val, säger V-ledamoten till Alltinget.   

Personfixering och toppstyrning

Riksdagsledamoten framhåller att kritiken mot Dadgostar och partiledningen har intensifierats efter riksdagsvalet. Partiet fick 6,7 procent av rösterna – en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med 2018.

Bland annat riktas skarp kritik mot valkampanjen som många vänsterpartister upplever var alldeles för personfixerad på Nooshi Dadgostar.  

V-ledaren förekom på nästintill alla bilder och affischer. Något som Vänsterpartiet annars är kända för att undvika.

Kritik riktas även mot partiledningens styrning.

Flera vänsterpartister upplever att partiet är toppstyrt, rapporterar DN.

– Nooshi Dadgostar gör ett jättebra jobb men hon omger sig bara med gamla kompisar. Det handlar om en enorm maktkoncentration som inte har funnits tidigare, säger en riksdagsledamot till DN.

– Den högsta partitoppen är alldeles för homogen. Det är ett gäng som känner varandra sedan väldigt lång tid tillbaka, och som verkar tycka likadant. De speglar inte bredden i vårt parti, säger en annan V-källa till tidningen.

Två saker

Men den bubblande kritiken handlar inte enbart om partiledningens påstådda järngrepp.

Flera sakpolitiska ageranden stöter också på hård intern kritik.

Framför allt lyfts två saker fram, erfar Alltinget.

Vänsterledningens ja till undantagslagen för fortsätt kalkbrytning på Gotland och frågan om att skicka vapen till Ukraina.

Nedprioriterar klimatfrågan 

Det interna missnöjet mot partistyrelsens svängning i klimatfrågan accelererade för ett år sedan när partiledare Nooshi Dadgostar sa ja till undantagslagen för Cementa.

Agerandet i klimatfrågan målas av flera vänsterpartister upp som en stark bidragande orsak till det svaga valresultatet.

Trots detta uteblev en sådan reflektion i partiets valanalys.

I stället pekades flera partikamrater ut som ansvariga för det nedslående valresultatet.

En av dem är partiets tidigare klimatpolitiske talesperson Jens Holm.

– Ledningen har inte förmågan att vara tillräckligt självkritisk och säga att det snarare var omläggningen av miljö- och klimatpolitiken som var problemet. Att de på kort tid lyckades rasera det förtroende som vi hade byggt upp, säger han till DN.

Vänsterpartiet har avböjt att kommentera uppgifterna om Dadgostars ställning, rapporterar Alltinget.

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen