UPPGIFTER: Elbolag vill säga upp bundna avtal

2022 09 07

Flera elbolag vill säga upp långa fleråriga elavtal med privatkunder med hänvisning till klausulen ”force majeure”.

Det rapporterar SR Ekot med hänvisning till flera källor.  

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva under vilka onormala eller oförutsedda händelser som en avtalspart inte är bunden av sina förpliktelser enligt avtalet.

Elbolagen vill nu utnyttja klausulen och säga upp bundna avtal med kunder.

– Anledningen är att elbolagen befarar att elpriserna kan vara höga under en lång tid, och deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt, rapporterar SR.

Stor oförutsedd händelse

Enligt elbolagen kan den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser kunna anses vara force majeure, en oförutsedd händelse, som ger upphov till att kunna bryta rådande elavtal med kunder.

I dag har många kunder långa elavtal som i dagsläget kan betraktas som väldigt förmånliga med ett lågt pris per kilowattimme.

Avtalen sträcker sig i regel över 3-5 år, erfar SR. 

Kriterier som vanligtvis ingår i force majeure-klausuler

Det är viktigt att ha i åtanke att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet och att force majeure-klausuler kan utformas på olika sätt.

 Tre kriterier brukar dock normalt ingå i sådana villkor:

  1. Det gäller en extern händelse som ingen av parterna har någon del i eller kontroll över.
  2. Händelsen är onormal eller var oförutsebar vid kontraktstillfället.
  3. Händelsen medför ett oöverstigligt hinder för leverantören att fullfölja sina åtaganden helt eller delvis.

Källa: Upphandlingsmyndigheten

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 23

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor. Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betalas in.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JD Vance ställer stenhårt ultimatum: ”Säg ja, annars lämnar USA”

2025 04 23

USA har ställt ett sista ultimatum till Ryssland och Ukraina.

Under ett besök i Indien berättar vicepresident JD Vance att USA har lämnat ett "mycket explicit förslag" till Ryssland och Ukraina om en väg framåt mot ett fredsavtal.

Om inte länderna accepterar USA:s krav, kommer stormakten lämna rollen som fredsmäklare.

– Det är dags dem att säga ja, annars lämnar USA denna process, säger Vance enligt Bloomberg.

Vidare berättar Vance att USA föreslår att konflikten ska frysas vid nuvarande frontlinje. Ett scenario som kulle innebära att Ryssland tillåts behålla ockuperade områden i Ukraina.

– De nuvarande linjerna, eller någonstans nära dem, är där vi i slutändan, tror jag, kommer att dra de nya linjerna, säger Vance.

Vicepresidenten tillägger att en sådan ”lösning” innebär att både Ukraina och Ryssland måste ge upp ett territorium som de för närvarande kontrollerar.

Här är förslaget

Enligt uppgifter till Axios innehåller det amerikanska utkastet till ett fredsavtal stora eftergifter till Ryssland.

USA är berett att officiellt erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium. Övriga ryskockuperade områden i Ukraina kommer inte officiellt att erkännas som ryska, men Moskva får behålla kontrollen över dem.

Vidare lovar USA att blockera ett ukrainskt medlemskap i Nato och lyfta sanktioner mot Ryssland som infördes 2014.

En källa nära den ukrainska regeringen uppger att Kyiv betraktar det föreslagna fredsavtalet som partiskt mot Ryssland.

– Förslaget innebär tydligt påtagliga vinster för Ryssland, men utrycker bara vagt och allmänt om vad Ukraina kommer att få, säger källan till Axios.

Putin har öppnat för ”fryst” konflikt

Rysslands diktator Vladimir Putin har också öppnat för att ”frysa” kriget i Ukraina vid nuvarande frontlinjer. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till källor med insyn.

Beskedet innebär att Putin gör avkall på total kontroll över de regioner i Ukraina som han illegalt annekterat. Ukraina kontrollerar fortfarande stora delar av Donetsk, Cherson och Zaporizjzja – tre regioner som Putin har utropat som ryska.

Foto:

Text: Redaktionen