UPPGIFTER: ”Drömbesked” nära för Regeringen Kristersson

2023 06 16

Statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regeringsunderlag har haft en tuff första tid vid makten.

Tidöpartierna har sackat efter i opinionen och flera mätningar har visat att svenska folket har ett lågt förtroende för den sittande regeringen.

Men nu kan M-KD-L-regeringen vara nära en stor framgång.

Det hävdar Svenska Dagbladets utrikesexpert, Jesper Sundén.

Mellanöstern-analytikern uppger att det finns ett mycket starkt tecken som tyder på att Sveriges Natoansökan kommer att godkännas av Turkiet under sommaren.

Kanske redan innan Natotoppmötet  i Vilnius den 11-12 juli.

Ett starkt tecken

Det ”starka tecknet” som Sundén hänvisar till är det turkiska parlamentets beslut att skjuta fram sommarlovet.

Parlamentet går vanligtvis på semester den 1 juli. Men i år kommer man fortsätta att arbeta.

– Eftersom det är parlamentet som ska rösta igenom ratificeringen av det svenska Natomedlemskapet är det ett avgörande beslut för att Sverige faktiskt skulle kunna bli medlem vid mötet i Vilnius, framhåller Sundén i SvD.

Han tillägger:

– Att beslutet togs redan i tisdags och blev känt först efter att det smugits ut i parlamentets officiella tidning på fredagen – är också ett talande tecken.

Storpolitik av Erdogan

I veckan åkte Sverige dock på ett till synes rejält bakslag i Natoprocessen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan konstaterade att Sverige inte kan räkna med ett ja innan Vilnius.

Efter Erdogans besked har många tyckare dömt ut Sveriges chanser.

Men det gör inte Jesper Sundén.

Utrikesexperten tolkar uttalandet som en del av  Erdogans inrikes- och utrikespolitik.

Han menar att den turkiske presidenten vill visa sina väljare att han fortfarande sätter hårt mot hårt, och att Erdogan vill sätta press på USA inför ett eventuellt köp av amerikanska F16-stridsflygplan.

Positiva tongångar

Från regeringen hörs det även positiva tongångar, trots Erdogans markering.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) uppgav i går, torsdag, att ”intentionen” fortfarande är att Sverige ska vara medlem till Natotoppmötet i juli.

– Vi kommer uttrycka att vi är redo och att vi har implementerat på alla paragraferna i den trilaterala uppgörelsen, sa Pål Jonsson till DN inför ett möte med den nytillsatte försvarsministern i Turkiet, Yasar Güler.

Ungern ska rösta 

Om Turkiet säger ja till Sverige återstår endast ett ja från Ungern för att Sverige ska kunna ta steget in i Nato.

Ungern väntas fatta ett beslut innan toppmötet i Vilnius. 

Den 7 juli –  fyra dagar innan toppmötet inleds – ska det ungerska parlamentet rösta om ett svenskt medlemskap, rapporterar AFP. 

 Viktigaste frågan för regeringen

Under sin tid som statsminister har Ulf Kristersson beskrivit Natofrågan som den viktigaste för hans regering.

– Ingen annan uppgift är lika viktig som att det målet nås så fort som möjligt, sa han på en pressträff i januari.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen