UPPGIFTER: ”Drömbesked” nära för Regeringen Kristersson

2023 06 16

Statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regeringsunderlag har haft en tuff första tid vid makten.

Tidöpartierna har sackat efter i opinionen och flera mätningar har visat att svenska folket har ett lågt förtroende för den sittande regeringen.

Men nu kan M-KD-L-regeringen vara nära en stor framgång.

Det hävdar Svenska Dagbladets utrikesexpert, Jesper Sundén.

Mellanöstern-analytikern uppger att det finns ett mycket starkt tecken som tyder på att Sveriges Natoansökan kommer att godkännas av Turkiet under sommaren.

Kanske redan innan Natotoppmötet  i Vilnius den 11-12 juli.

Ett starkt tecken

Det ”starka tecknet” som Sundén hänvisar till är det turkiska parlamentets beslut att skjuta fram sommarlovet.

Parlamentet går vanligtvis på semester den 1 juli. Men i år kommer man fortsätta att arbeta.

– Eftersom det är parlamentet som ska rösta igenom ratificeringen av det svenska Natomedlemskapet är det ett avgörande beslut för att Sverige faktiskt skulle kunna bli medlem vid mötet i Vilnius, framhåller Sundén i SvD.

Han tillägger:

– Att beslutet togs redan i tisdags och blev känt först efter att det smugits ut i parlamentets officiella tidning på fredagen – är också ett talande tecken.

Storpolitik av Erdogan

I veckan åkte Sverige dock på ett till synes rejält bakslag i Natoprocessen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan konstaterade att Sverige inte kan räkna med ett ja innan Vilnius.

Efter Erdogans besked har många tyckare dömt ut Sveriges chanser.

Men det gör inte Jesper Sundén.

Utrikesexperten tolkar uttalandet som en del av  Erdogans inrikes- och utrikespolitik.

Han menar att den turkiske presidenten vill visa sina väljare att han fortfarande sätter hårt mot hårt, och att Erdogan vill sätta press på USA inför ett eventuellt köp av amerikanska F16-stridsflygplan.

Positiva tongångar

Från regeringen hörs det även positiva tongångar, trots Erdogans markering.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) uppgav i går, torsdag, att ”intentionen” fortfarande är att Sverige ska vara medlem till Natotoppmötet i juli.

– Vi kommer uttrycka att vi är redo och att vi har implementerat på alla paragraferna i den trilaterala uppgörelsen, sa Pål Jonsson till DN inför ett möte med den nytillsatte försvarsministern i Turkiet, Yasar Güler.

Ungern ska rösta 

Om Turkiet säger ja till Sverige återstår endast ett ja från Ungern för att Sverige ska kunna ta steget in i Nato.

Ungern väntas fatta ett beslut innan toppmötet i Vilnius. 

Den 7 juli –  fyra dagar innan toppmötet inleds – ska det ungerska parlamentet rösta om ett svenskt medlemskap, rapporterar AFP. 

 Viktigaste frågan för regeringen

Under sin tid som statsminister har Ulf Kristersson beskrivit Natofrågan som den viktigaste för hans regering.

– Ingen annan uppgift är lika viktig som att det målet nås så fort som möjligt, sa han på en pressträff i januari.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen


6 nov 2026

Turkiet har fått nog – ultimatum till Ryssland

2026 11 06

Den turkiska regeringen sätter ned foten mot Ryssland.

Sänk priset.

Annars köper vi inte.

Så lyder Turkiets skarpa krav på Moskva när det gäller import av rysk gas.

Enligt Alparslan Bayraktar, den turkiska energi- och naturresursministern, kommer landet att hitta andra sätt att få in naturgas om ryssarna inte går med på att ge Turkiet rabatt.

– Anledningen till att vi köper mindre gas från Ryssland och mer gas från USA har ett mycket enkelt svar. Inte politik, utan pris. Ryssland är extremt dyrt, säger ministern enligt Turkiye Today.

Letar alternativ

Turkiet avser dock inte att stänga kranen helt. Landet kommer sannolikt fortsätta köpa rysk gas, men letar samtidigt efter mer gynnsamma erbjudanden.

Den turkiske ministern menar dock att “oöverkomliga kostnader” påskyndar övergången till andra leveranser. 

– På energiefterfrågesidan, eftersom gas är extremt dyrt, tvingar man i princip människor att hitta alternativ – antingen alternativa gaskanaler, billigare gas, konkurrenskraftig gas eller alternativa bränslen, säger Alparslan Bayraktar.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Kan bli hårt slag

För drygt 20 år sedan dominerade Ryssland den turkiska marknaden. Nästan 64 procent av Turkiets totala import av naturgas kom då från Ryssland. I början av 2025 hade andelen sjunkit till ungefär 37 procent, enligt turkisk media.

Tomrummet har framför allt fyllts av flöden från Azerbajdzjan som nu står för ungefär 22 procent av den turkiska importen. Det har även skett en kraftig ökning av amerikansk naturgas.

Ytterligare en minskning av tukriska inköp skulle bli ett hårt slag mot ryska Gazprom, som förlorat majoriteten av sina europeiska kunder, skriver The Moscow Times.

Kina och Turkiet är fortsatt de största köparna av rysk naturgas. Till Kina säljs gasen kraftigt rabatterat, enligt Bloomberg.

Läs mer: Trump kan rundas – öppnar ny möjlighet för Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen