UPPGIFTER: ”Drömbesked” nära för Regeringen Kristersson

2023 06 16

Statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regeringsunderlag har haft en tuff första tid vid makten.

Tidöpartierna har sackat efter i opinionen och flera mätningar har visat att svenska folket har ett lågt förtroende för den sittande regeringen.

Men nu kan M-KD-L-regeringen vara nära en stor framgång.

Det hävdar Svenska Dagbladets utrikesexpert, Jesper Sundén.

Mellanöstern-analytikern uppger att det finns ett mycket starkt tecken som tyder på att Sveriges Natoansökan kommer att godkännas av Turkiet under sommaren.

Kanske redan innan Natotoppmötet  i Vilnius den 11-12 juli.

Ett starkt tecken

Det ”starka tecknet” som Sundén hänvisar till är det turkiska parlamentets beslut att skjuta fram sommarlovet.

Parlamentet går vanligtvis på semester den 1 juli. Men i år kommer man fortsätta att arbeta.

– Eftersom det är parlamentet som ska rösta igenom ratificeringen av det svenska Natomedlemskapet är det ett avgörande beslut för att Sverige faktiskt skulle kunna bli medlem vid mötet i Vilnius, framhåller Sundén i SvD.

Han tillägger:

– Att beslutet togs redan i tisdags och blev känt först efter att det smugits ut i parlamentets officiella tidning på fredagen – är också ett talande tecken.

Storpolitik av Erdogan

I veckan åkte Sverige dock på ett till synes rejält bakslag i Natoprocessen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan konstaterade att Sverige inte kan räkna med ett ja innan Vilnius.

Efter Erdogans besked har många tyckare dömt ut Sveriges chanser.

Men det gör inte Jesper Sundén.

Utrikesexperten tolkar uttalandet som en del av  Erdogans inrikes- och utrikespolitik.

Han menar att den turkiske presidenten vill visa sina väljare att han fortfarande sätter hårt mot hårt, och att Erdogan vill sätta press på USA inför ett eventuellt köp av amerikanska F16-stridsflygplan.

Positiva tongångar

Från regeringen hörs det även positiva tongångar, trots Erdogans markering.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) uppgav i går, torsdag, att ”intentionen” fortfarande är att Sverige ska vara medlem till Natotoppmötet i juli.

– Vi kommer uttrycka att vi är redo och att vi har implementerat på alla paragraferna i den trilaterala uppgörelsen, sa Pål Jonsson till DN inför ett möte med den nytillsatte försvarsministern i Turkiet, Yasar Güler.

Ungern ska rösta 

Om Turkiet säger ja till Sverige återstår endast ett ja från Ungern för att Sverige ska kunna ta steget in i Nato.

Ungern väntas fatta ett beslut innan toppmötet i Vilnius. 

Den 7 juli –  fyra dagar innan toppmötet inleds – ska det ungerska parlamentet rösta om ett svenskt medlemskap, rapporterar AFP. 

 Viktigaste frågan för regeringen

Under sin tid som statsminister har Ulf Kristersson beskrivit Natofrågan som den viktigaste för hans regering.

– Ingen annan uppgift är lika viktig som att det målet nås så fort som möjligt, sa han på en pressträff i januari.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen