UPPGIFTER: ”Drömbesked” nära för Regeringen Kristersson

2023 06 16

Statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regeringsunderlag har haft en tuff första tid vid makten.

Tidöpartierna har sackat efter i opinionen och flera mätningar har visat att svenska folket har ett lågt förtroende för den sittande regeringen.

Men nu kan M-KD-L-regeringen vara nära en stor framgång.

Det hävdar Svenska Dagbladets utrikesexpert, Jesper Sundén.

Mellanöstern-analytikern uppger att det finns ett mycket starkt tecken som tyder på att Sveriges Natoansökan kommer att godkännas av Turkiet under sommaren.

Kanske redan innan Natotoppmötet  i Vilnius den 11-12 juli.

Ett starkt tecken

Det ”starka tecknet” som Sundén hänvisar till är det turkiska parlamentets beslut att skjuta fram sommarlovet.

Parlamentet går vanligtvis på semester den 1 juli. Men i år kommer man fortsätta att arbeta.

– Eftersom det är parlamentet som ska rösta igenom ratificeringen av det svenska Natomedlemskapet är det ett avgörande beslut för att Sverige faktiskt skulle kunna bli medlem vid mötet i Vilnius, framhåller Sundén i SvD.

Han tillägger:

– Att beslutet togs redan i tisdags och blev känt först efter att det smugits ut i parlamentets officiella tidning på fredagen – är också ett talande tecken.

Storpolitik av Erdogan

I veckan åkte Sverige dock på ett till synes rejält bakslag i Natoprocessen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan konstaterade att Sverige inte kan räkna med ett ja innan Vilnius.

Efter Erdogans besked har många tyckare dömt ut Sveriges chanser.

Men det gör inte Jesper Sundén.

Utrikesexperten tolkar uttalandet som en del av  Erdogans inrikes- och utrikespolitik.

Han menar att den turkiske presidenten vill visa sina väljare att han fortfarande sätter hårt mot hårt, och att Erdogan vill sätta press på USA inför ett eventuellt köp av amerikanska F16-stridsflygplan.

Positiva tongångar

Från regeringen hörs det även positiva tongångar, trots Erdogans markering.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) uppgav i går, torsdag, att ”intentionen” fortfarande är att Sverige ska vara medlem till Natotoppmötet i juli.

– Vi kommer uttrycka att vi är redo och att vi har implementerat på alla paragraferna i den trilaterala uppgörelsen, sa Pål Jonsson till DN inför ett möte med den nytillsatte försvarsministern i Turkiet, Yasar Güler.

Ungern ska rösta 

Om Turkiet säger ja till Sverige återstår endast ett ja från Ungern för att Sverige ska kunna ta steget in i Nato.

Ungern väntas fatta ett beslut innan toppmötet i Vilnius. 

Den 7 juli –  fyra dagar innan toppmötet inleds – ska det ungerska parlamentet rösta om ett svenskt medlemskap, rapporterar AFP. 

 Viktigaste frågan för regeringen

Under sin tid som statsminister har Ulf Kristersson beskrivit Natofrågan som den viktigaste för hans regering.

– Ingen annan uppgift är lika viktig som att det målet nås så fort som möjligt, sa han på en pressträff i januari.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen