UPPGIFTER: Dilemma splittrar Socialdemokraterna

2022 11 02

Framgångarna för danska Socialdemokratiet uppges dela den svenska motsvarigheten i två läger.

Socialdemokraterna i Danmark har bland annat profilerat sig med en tuffare migrationspolitik – samtidigt som frågan fick liten uppmärksamhet i samband med det danska valet.

– De fick precis de frågor som de ville ha i valrörelsen, välfärdsfrågorna. Då gynnas socialdemokratiska partier, säger Morgan Johansson (S), före detta justitieminister och numera utrikespolitisk talesperson, till Dagens Nyheter.

Lyckad taktik

Migrationspolitiken anses dock ha haft en “avgörande betydelse” för de socialdemokratiska framgångarna i grannlandet.

– Man har lyckats kombinera en stram invandring med att samtidigt bekämpa rasistiska förslag, säger Payam Moula, chefredaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden, till DN.

Splittring i svenska S

Enligt tidningens källor har dock den väg som Danmarks socialdemokrater valt skapat splittring i S på hemmaplan.

Det råder ett dilemma och oenighet kring hur långt högerut Socialdemokraterna kan dra migrationspolitiken här i Sverige och hur mycket inspiration man kan hämta från danskarna.

Till exempel fällde förra statsministern Magdalena Andersson (S) ett uppmärksammat uttalande förra veckan då hon inte ville ta avstånd från den strama flyktingpolitik som regeringspartierna presenterade tillsammans med SD.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning råder det ingen tveksamhet om. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, sade S-ledaren till Expressen.

"Skillnad på vi och dem"

En socialdemokrat som kritiserar Anderssons uttalande är Lisa Pelling, chef för den fackföreningsnära tankesmedjan Arena.

– Det handlar inte bara om migrationspolitiken. Delar av Tidöavtalet bygger grunden för en fascistisk stat, där man gör skillnad på vi och dem, säger hon till DN och pekar framför allt på det omdiskuterade vandelsbegreppet.

Begärt regeringen entledigad

I morse kunde det konstateras att de två mandaten i danska folketinget tillföll det röda blocket. Statsminister Mette Frederiksen har dock varit tydlig med att hon eftersträvat en regering sträcker sig över blockgränsen.

På onsdagen begärde hon regeringen entledigad.

– Det står klart att det inte längre finns en majoritet bakom regeringen i dess nuvarande form. Socialdemokratiet gick till val på att bilda en bred regering, sade Mette Frederiksen i natt enligt dansk DR.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen