UPPGIFTER: Dilemma splittrar Socialdemokraterna

2022 11 02

Framgångarna för danska Socialdemokratiet uppges dela den svenska motsvarigheten i två läger.

Socialdemokraterna i Danmark har bland annat profilerat sig med en tuffare migrationspolitik – samtidigt som frågan fick liten uppmärksamhet i samband med det danska valet.

– De fick precis de frågor som de ville ha i valrörelsen, välfärdsfrågorna. Då gynnas socialdemokratiska partier, säger Morgan Johansson (S), före detta justitieminister och numera utrikespolitisk talesperson, till Dagens Nyheter.

Lyckad taktik

Migrationspolitiken anses dock ha haft en “avgörande betydelse” för de socialdemokratiska framgångarna i grannlandet.

– Man har lyckats kombinera en stram invandring med att samtidigt bekämpa rasistiska förslag, säger Payam Moula, chefredaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden, till DN.

Splittring i svenska S

Enligt tidningens källor har dock den väg som Danmarks socialdemokrater valt skapat splittring i S på hemmaplan.

Det råder ett dilemma och oenighet kring hur långt högerut Socialdemokraterna kan dra migrationspolitiken här i Sverige och hur mycket inspiration man kan hämta från danskarna.

Till exempel fällde förra statsministern Magdalena Andersson (S) ett uppmärksammat uttalande förra veckan då hon inte ville ta avstånd från den strama flyktingpolitik som regeringspartierna presenterade tillsammans med SD.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning råder det ingen tveksamhet om. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, sade S-ledaren till Expressen.

"Skillnad på vi och dem"

En socialdemokrat som kritiserar Anderssons uttalande är Lisa Pelling, chef för den fackföreningsnära tankesmedjan Arena.

– Det handlar inte bara om migrationspolitiken. Delar av Tidöavtalet bygger grunden för en fascistisk stat, där man gör skillnad på vi och dem, säger hon till DN och pekar framför allt på det omdiskuterade vandelsbegreppet.

Begärt regeringen entledigad

I morse kunde det konstateras att de två mandaten i danska folketinget tillföll det röda blocket. Statsminister Mette Frederiksen har dock varit tydlig med att hon eftersträvat en regering sträcker sig över blockgränsen.

På onsdagen begärde hon regeringen entledigad.

– Det står klart att det inte längre finns en majoritet bakom regeringen i dess nuvarande form. Socialdemokratiet gick till val på att bilda en bred regering, sade Mette Frederiksen i natt enligt dansk DR.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen