UPPGIFTER: Dilemma splittrar Socialdemokraterna

2022 11 02

Framgångarna för danska Socialdemokratiet uppges dela den svenska motsvarigheten i två läger.

Socialdemokraterna i Danmark har bland annat profilerat sig med en tuffare migrationspolitik – samtidigt som frågan fick liten uppmärksamhet i samband med det danska valet.

– De fick precis de frågor som de ville ha i valrörelsen, välfärdsfrågorna. Då gynnas socialdemokratiska partier, säger Morgan Johansson (S), före detta justitieminister och numera utrikespolitisk talesperson, till Dagens Nyheter.

Lyckad taktik

Migrationspolitiken anses dock ha haft en “avgörande betydelse” för de socialdemokratiska framgångarna i grannlandet.

– Man har lyckats kombinera en stram invandring med att samtidigt bekämpa rasistiska förslag, säger Payam Moula, chefredaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden, till DN.

Splittring i svenska S

Enligt tidningens källor har dock den väg som Danmarks socialdemokrater valt skapat splittring i S på hemmaplan.

Det råder ett dilemma och oenighet kring hur långt högerut Socialdemokraterna kan dra migrationspolitiken här i Sverige och hur mycket inspiration man kan hämta från danskarna.

Till exempel fällde förra statsministern Magdalena Andersson (S) ett uppmärksammat uttalande förra veckan då hon inte ville ta avstånd från den strama flyktingpolitik som regeringspartierna presenterade tillsammans med SD.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning råder det ingen tveksamhet om. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, sade S-ledaren till Expressen.

"Skillnad på vi och dem"

En socialdemokrat som kritiserar Anderssons uttalande är Lisa Pelling, chef för den fackföreningsnära tankesmedjan Arena.

– Det handlar inte bara om migrationspolitiken. Delar av Tidöavtalet bygger grunden för en fascistisk stat, där man gör skillnad på vi och dem, säger hon till DN och pekar framför allt på det omdiskuterade vandelsbegreppet.

Begärt regeringen entledigad

I morse kunde det konstateras att de två mandaten i danska folketinget tillföll det röda blocket. Statsminister Mette Frederiksen har dock varit tydlig med att hon eftersträvat en regering sträcker sig över blockgränsen. 

På onsdagen begärde hon regeringen entledigad.

– Det står klart att det inte  längre finns en majoritet bakom regeringen i dess nuvarande form. Socialdemokratiet gick till val på att bilda en bred regering, sade Mette Frederiksen i natt enligt dansk DR.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

21sep2025

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER:  Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen