UPPGIFTER: Dilemma splittrar Socialdemokraterna

2022 11 02

Framgångarna för danska Socialdemokratiet uppges dela den svenska motsvarigheten i två läger.

Socialdemokraterna i Danmark har bland annat profilerat sig med en tuffare migrationspolitik – samtidigt som frågan fick liten uppmärksamhet i samband med det danska valet.

– De fick precis de frågor som de ville ha i valrörelsen, välfärdsfrågorna. Då gynnas socialdemokratiska partier, säger Morgan Johansson (S), före detta justitieminister och numera utrikespolitisk talesperson, till Dagens Nyheter.

Lyckad taktik

Migrationspolitiken anses dock ha haft en “avgörande betydelse” för de socialdemokratiska framgångarna i grannlandet.

– Man har lyckats kombinera en stram invandring med att samtidigt bekämpa rasistiska förslag, säger Payam Moula, chefredaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden, till DN.

Splittring i svenska S

Enligt tidningens källor har dock den väg som Danmarks socialdemokrater valt skapat splittring i S på hemmaplan.

Det råder ett dilemma och oenighet kring hur långt högerut Socialdemokraterna kan dra migrationspolitiken här i Sverige och hur mycket inspiration man kan hämta från danskarna.

Till exempel fällde förra statsministern Magdalena Andersson (S) ett uppmärksammat uttalande förra veckan då hon inte ville ta avstånd från den strama flyktingpolitik som regeringspartierna presenterade tillsammans med SD.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning råder det ingen tveksamhet om. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, sade S-ledaren till Expressen.

"Skillnad på vi och dem"

En socialdemokrat som kritiserar Anderssons uttalande är Lisa Pelling, chef för den fackföreningsnära tankesmedjan Arena.

– Det handlar inte bara om migrationspolitiken. Delar av Tidöavtalet bygger grunden för en fascistisk stat, där man gör skillnad på vi och dem, säger hon till DN och pekar framför allt på det omdiskuterade vandelsbegreppet.

Begärt regeringen entledigad

I morse kunde det konstateras att de två mandaten i danska folketinget tillföll det röda blocket. Statsminister Mette Frederiksen har dock varit tydlig med att hon eftersträvat en regering sträcker sig över blockgränsen.

På onsdagen begärde hon regeringen entledigad.

– Det står klart att det inte längre finns en majoritet bakom regeringen i dess nuvarande form. Socialdemokratiet gick till val på att bilda en bred regering, sade Mette Frederiksen i natt enligt dansk DR.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen