UPPGIFTER: Diktatur hjälper Putin

2022 10 19

Iran skickar militär personal till den ryskockuperade halvön Krym i Ukraina.

Militärernas uppgift blir att utbilda och instruera ryska soldater i hantering av de iransktillverkade drönare som landet levererat till den ryska armén, rapporterar CNN med hänvisning till uppgifter från USA:s underrättelsetjänst.

Moskva har använt de så kallade ”kamikazedrönarna” av modellen  Shahed-136 i sina dagliga attacker mot städer och byar i Ukraina. Framför allt har drönarna störtat ner i huvudstaden Kyiv och orsakat stor skada.

Enligt den amerikanska underrättelsetjänsten har Iran hittills levererat ett hundratals drönare till den ryska armén.

USA:s oro

Drönarattackerna signalerar att banden med Teheran har blivit allt viktigare för Moskva när relationen med västvärlden är på en bottennivå.

En utveckling som oroar USA.

– De fördjupade relationerna mellan Moskva och Teheran bör ses som "ett stort hot", säger Pentagons biträdande talesperson Vedant Patel enligt CNN.

Han konstaterar även att USA kommer att  ”fortsätta att vidta åtgärder” för att göra det svårare för Iran att leverera vapen till Ryssland.

– Det kommer inkludera sanktioner och exportkontrollåtgärder mot alla inblandade aktörer, understryker Vedant Patel.

Säljer robotar

Iran har även ha gått med på att leverera medeldistansrobotar till Ryssland, rapporterar Reuters med hänvisning till iranska källor.

–  Ryssarna hade bett om fler drönare och iranska ballistiska robotar med förbättrad precision, särskilt av modellerna Fateh och Zolfaghar, säger en iransk diplomatkälla till nyhetsbyrån.

Medeldistansrobotarna har ännu inte skickats till den ryska armén, men leveransen vore onekligen ett välkommet tillskott i den ryska krigsarsenalen. Enligt flera uppgifter börjar Ryssland få brist på vapen och ammunition i takt med att kriget i Ukraina drar ut på tiden.  

Både Ryssland och Iran har förnekat uppgifterna om vapenleveranser.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Experter slår larm om månen

2025 01 18

Experter slår nu larm om månens sårbarhet.

Månen har alltid fascinerat människan, och i modern tid har människan till och med besökt den.

Men månen är också sårbar.

Det menar den internationella organisationen World Monuments Fund, som nu inkluderar månen på 2025 års lista över 25 kulturarv som anses ligga i ”riskzonen”.

Inkluderas för första gången

World Monument Fund är experter på kulturarv och utkommer vartannat år med en lista över viktiga kulturarv och platser som anses vara sårbara och utsatta för risker av olika slag.

Och nu väljer man alltså att inkludera månen på den listan.

Enligt fonden befinner vi oss i början av en ny rymdålder, och på månen finns det över 90 historiskt viktiga platser som är relaterade till människan.

– För första gången är månen inkluderad på listan, för att återspegla det akuta behovet av att känna igen och bevara de artefakter som vittnar om mänsklighetens första steg bortom jorden – ett avgörande ögonblick i vår delade historia, säger Bénédicte de Montlaur, VD och koncernchef för World Monument Fund, enligt CNN.

”Ökande risker”

Bland de historiskt och kulturellt viktiga platserna på månen finns bland annat Tranquility Base, där människan satte sin fot på månen för första gången.

På platsen finns Neil Armstrongs fotavtryck fortfarande bevarat, tillsammans med mer än 100 andra artefakter som vittnar om Apollo 11 och dess mission, enligt organisationen.

– Föremål som kameran som fångade den tv-sända månlandningen; en minnesskiva som lämnats kvar av astronauterna Armstrong och Buzz Aldrin; och hundratals andra föremål är symboler för detta arv, uppger organisationens VD.

– Ändå står de för ökande risker, mitt i accelererande månaktiviteter, som genomförs utan adekvata bevarandeprotokoll.

Länder som Kina, Ryssland och USA har ett stort intresse för rymden och för månen, och därför understryker organisationen vikten av att bevara månens kulturarv som människan har lämnat efter sig.

Foto: Josh Miller

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med viktig uppmaning till alla med e-legitimation

2025 01 18

I bedrägeritider är det bra att vara vaksam.

Det meddelar Skatteverket.

Under de senaste åren har olika typer av bedrägerier ställt till med stora problem.

Många svenskar har förlorat pengar på grund av bedrägerierna, och myndigheter är måna om att se till att svenskarna är så svårlurade som bara möjligt.

Går ut med uppmaning

Skatteverket går på torsdagen ut med en viktig uppmaning till alla som har e-legitimation.

Detta för att försöka öka vaksamheten.

– En e-legitimation är en identitetshandling. Det är därför viktigt att hantera din e-legitimation med varsamhet. Använd den aldrig på uppmaning av någon annan, understryker myndigheten.

Mejl och sms

Skatteverket fortsätter.

– Var också vaksam om du får e-post eller sms med länkar till webbsidor där du uppmanas logga in med e-legitimation. Även det kan vara ett bedrägeriförsök.

Så håller du bedragarna borta

I tider då bedragarna arbetar hårt för att lura folk på pengar är det extra bra att vara försiktig med känsliga uppgifter.

E-legitimation är som bekant en värdehandling, och webbsidan Elegitimation har på uppdrag av DIGG - Myndigheten för digital förvaltning, gått ut med flera tips.

– Det är vanligt att bedragare hör av sig och säger att de representerar någon som man litar på, till exempel Polisen eller banken. De kan till exempel säga att det har hänt något akut och att du genast måste logga in med din e-legitimation. 

– Gör aldrig det! Om du gör det finns det risk för att du släpper in dem så att de kan komma åt dina pengar eller känsliga uppgifter.

Fem tips

Här är fem tips som Myndigheten för digital förvaltning rekommenderar via sidan:

- Använd aldrig din e-legitimation om du blir uppringd.

- Klicka inte på okända länkar via e-post eller sms.

- Låt inte någon annan logga in åt dig.

- Lämna aldrig ut ditt personnummer.

- Anmäl alltid bedrägerier till polisen på telefonnummer 114 14.

Bedragare arbetar konstant på att hitta nya sätt att lura folk på, och kapar ofta välkända varumärken för att göra det.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen