UPPGIFTER: Diktatorns nya plan för Europa avslöjad

2023 10 03

Nästan hela västvärlden har stått enade mot Ryssland i dess olagliga invasion av Ukraina.

Mer eller mindre hela Europa och inte minst USA har ställt upp med både ekonomiskt och militärt bistånd för att hjälpa Ukraina att försvara sig mot den blodiga krigsinvasionen.

Än så länge har stödet i princip varit obevekligt.

Men i länder som Polen och Slovakien, samt USA, är frågan om bistånden ska upphöra högst aktuell. Inte minst efter helgens budgetkaos i den amerikanska kongressen.

Och enligt källor till New York Times är det exakt vad som ingår i Vladimir Putins plan.

– Amerikanska tjänstemän säger att de är övertygade om att Putin har för avsikt att försöka stoppa USA:s och Europas stöd till Ukraina genom att använda sina spionbyråer för att driva propaganda till stöd för pro-ryska politiska partier och genom att föra konspirationsteorier med ny teknologi, rapporterar tidningens korrespondent Julian E. Barnes.

Frustrationen vänder

Enligt de amerikanska uppgifterna har Kreml varit mycket frustrerat över USA:s och Europas eniga hållning i konflikten.

– Men Putin tror att han kan påverka amerikansk politik för att försvaga stödet för Ukraina och potentiellt återställa hans fördel på slagfältet, uppger tjänstemännen.

Planen för Europa

Samma uppgiftslämnare pekar på att Putin noga följer de politiska debatterna om Ukraina i USA.

Ryssland kommer även att sikta in sig på att stärka flera proryska kandidater i Europa, och betraktar bland annat Putinvännen Robert Ficos seger i Slovakien i helgen som ett sådant exempel.

– Förutom nationella val kan Ryssland försöka påverka omröstningen i Europaparlamentet nästa år, säger amerikanska tjänstemän till New York Times.

Fruktar skräckscenario

Enligt experten Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och verksam vid Utrikespolitiska institutet, skulle ett stopp i stödet till Ukraina innebära ett "skräckscenario" för det krigsdrabbade landet.

– Ja, jag fruktar att Putin vinner i den meningen, säger han till Svenska Dagbladet.

Utvecklingen i bland annat Slovakien spelar med andra ord diktatorns i händerna.

– Slovakien själv kommer att hjälpa mindre, och det blir svårare att få igenom EU-beslut om mer hjälp till Ukraina eftersom alla medlemsländer måste stödja vissa stödpaket, säger Jan Hallenberg.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen