UPPGIFTER: Det här dödade Aleksej Navalnyj

2024 02 25

Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov säger att det är mer eller mindre bekräftat vad Aleksej Navalnyj dog av.

Dödsorsaken rapporteras även av ryska statskontrollerade medier.

– Jag kanske gör er besvikna, men vad vi vet är att han verkligen dog av en blodpropp, säger Budanov.

Det uppger Sky News.

Mer eller mindre bekräftat

Budanov anser att uppgifterna om vad som dödade Aleksej Navalnyj bör anses vara så gott som bekräftade.

– Det är mer eller mindre bekräftat, säger han.

Många har anklagat, och anklagar fortfarande, Rysslands diktator Vladimir Putin för Navalnyjs död.

Många är av uppfattningen att Putin verkställde hans död, i en arktisk straffkoloni, med anledning växande krav på en oberoende utredning.

– Under en presskonferens tidigare i dag fortsatte Volodymyr Zelenskyy att uttrycka samma övertygelse och sa att Navalnyj har mördats.

Aktivist och bloggare

Aleksej Navalnyj beskrivs av många som Vladimir Putins ”främsta kritiker” och var Rysslands informella oppositionsledare - även om han satt fängslad.

Hans kamp har i synnerhet riktats mot att offentliggöra den enorma korruption som finns i toppskiktet av Ryssland och inom regeringspartiet Enade Ryssland.

Navalnyj har använt internet som en plattform för att nå ut till sina följare, ställt upp i borgmästarvalet i Moskva och försökt att kandidera till president.

Stor följarskara

Han har även anordnat flera demonstrationer mot korruptionen i Ryssland. Våren 2017 deltog tiotusentals ryssar i en antikorruptionsdemonstration anordnad av Navalnyj.

Protesterna fick ett abrupt slut, då han själv greps av polisen.

Överlevt flera attacker

Han har blivit förgiftad och drabbats av en rad olika attacker genom åren men överlevde alltid regimens klappjakt - fram till nu.

Han satt fängslad efter att ha dömts på vad omvärlden betonar är felaktiga grunder.

Foto: M. Aleshkovsky

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Krogkedja har börjat stänga restauranger – “Kan inte driva vidare”

2024 07 23

En asiatisk krogkedja stänger nu på håll för att rädda övrig verksamhet.

Det var i en lokal på Kastellgatan i Göteborgs innerstad som den asiatiska krogkedjan Dubbel Dubbel först såg ljuset för över ett årtionde sedan.

Efter snabb expansion är läget nu tuffare för kedjan.

Förra året stängde man en av restaurangerna i hemorten Göteborg, och nu kommer uppgifter om att flera restauranger har fått problem.

Det rapporterar Sydsvenskan.

Gått i konkurs

Dubbel Dubbels restaurang i Lund har gått i konkurs, och man försöker just nu sälja krogen på Simrishamnsgatan i Malmö.

För att rädda övrig verksamhet säljer man restaurangen i Malmö, efter att ha stängt flera restauranger under såväl pandemin som nu.

– Vi har brottats länge med Lund och gjort vad vi kan för att få det att vända. Efter pandemin har det varit kämpigt och sedan har det varit inflation, höjda hyror och råvarukostnader, Dubbel Dubbels vd John Wigelius till Sydsvenskan.

“Kan inte driva vidare”

I Lund blev situationen för svår, och man har inte längre möjlighet att fortsätta vara verksamma i staden.

– I Lund har det inneburit minskade besök och nu har vi hamnat i den situationen att vi inte kan driva restaurangen vidare.

Började i Göteborg

Dubbel Dubbel inledde verksamheten i Göteborg för över tio år sedan och har sedermera expanderat till flera olika städer.

– Fyra vänner hade den gemensamma drömmen om att sprida glädje med kinesisk kokkonst, storslagna smaker och personlig service, förklarar kedjan om resan.

– När den lilla lokalen på Kastellgatan i Göteborgs innerstad blev ledig kunde Dubbel Dubbel se ljuset.

Många företag

Dubbel Dubbel är sannerligen inte det enda företaget som har hamnat i problem.

Det framgår av myndigheten Tillväxtanalys statistik för juni.

– Konkurserna i juni berörde 2 854 anställda, en ökning med 67 procent jämfört med juni 2023. 

– Ur ett historiskt perspektiv var antalet anställda berörda av konkurser högt i juni 2024. Jämfört med motsvarande månad tidigare år var antalet berörda anställda i juni 2024 det högsta sedan 2013.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen