UPPGIFTER: Det här dödade Aleksej Navalnyj

2024 02 25

Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov säger att det är mer eller mindre bekräftat vad Aleksej Navalnyj dog av.

Dödsorsaken rapporteras även av ryska statskontrollerade medier.

– Jag kanske gör er besvikna, men vad vi vet är att han verkligen dog av en blodpropp, säger Budanov.

Det uppger Sky News.

Mer eller mindre bekräftat

Budanov anser att uppgifterna om vad som dödade Aleksej Navalnyj bör anses vara så gott som bekräftade.

– Det är mer eller mindre bekräftat, säger han.

Många har anklagat, och anklagar fortfarande, Rysslands diktator Vladimir Putin för Navalnyjs död.

Många är av uppfattningen att Putin verkställde hans död, i en arktisk straffkoloni, med anledning växande krav på en oberoende utredning.

– Under en presskonferens tidigare i dag fortsatte Volodymyr Zelenskyy att uttrycka samma övertygelse och sa att Navalnyj har mördats.

Aktivist och bloggare

Aleksej Navalnyj beskrivs av många som Vladimir Putins ”främsta kritiker” och var Rysslands informella oppositionsledare - även om han satt fängslad.

Hans kamp har i synnerhet riktats mot att offentliggöra den enorma korruption som finns i toppskiktet av Ryssland och inom regeringspartiet Enade Ryssland.

Navalnyj har använt internet som en plattform för att nå ut till sina följare, ställt upp i borgmästarvalet i Moskva och försökt att kandidera till president.

Stor följarskara

Han har även anordnat flera demonstrationer mot korruptionen i Ryssland. Våren 2017 deltog tiotusentals ryssar i en antikorruptionsdemonstration anordnad av Navalnyj.

Protesterna fick ett abrupt slut, då han själv greps av polisen.

Överlevt flera attacker

Han har blivit förgiftad och drabbats av en rad olika attacker genom åren men överlevde alltid regimens klappjakt - fram till nu.

Han satt fängslad efter att ha dömts på vad omvärlden betonar är felaktiga grunder.

Foto: M. Aleshkovsky

Text: Redaktionen


Nytt körkort lanseras i Sverige – första gången någonsin

2024 06 18

Förra veckan meddelade Digg – myndigheten för digital förvaltning – att en statlig e-legitimation ska införas i Sverige.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, berättade Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, för SR Ekot.

Nu kommer ytterligare ett id-besked till svenska folket.

Ett förslag om en digital identitetsplånbok ska beredas i Regeringskansliet.

Det meddelar civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen.

– Exempelvis kommer körkort, pass och utbildningsbevis kunna användas på ett säkert sätt i en digital plånbok.

– I stället för att ha körkortet i en plånbok i bakfickan så kommer det vara möjligt att ha det i mobilen. Regeringen välkomnar utredningens slutbetänkande och de förslag som lämnas, säger ministern.

Första gången någonsin

Regeringens besked innebär att det för första gången någonsin kommer bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt. Därmed följer Sverige övriga nordiska länder. I Finland, Danmark, Norge och Island har det sedan några år tillbaka varit möjligt att ladda ner sitt körkort i mobilen och lämna det fysiska kortet hemma.  

Det är oklart när det digitala körkortet införs i Sverige, men regeringen uppger att förslaget om en digital identitetsplånbok är i "slutbetänkandet". 

Flera funktioner

Beskedet om ett digitalt körkort är en del av EU-kommissionens förslag till ändring av den så kallade eIDAS-förordningen. Förslaget innebär bland annat att varje medlemsstat ska utfärda en europeisk digital identitetsplånbok.

Den digitala identitetsplånboken ska kunna användas i flera fall, till exempel för att:

- använda offentliga tjänster för att t.ex. få personbevis och läkarintyg eller anmäla adressändringar

- öppna bankkonto

- göra sin inkomstdeklaration

- söka till universitet och högskolor i hemlandet eller i ett annat EU-land

- spara läkemedelsrecept som kan användas i ett annat EU-land

- styrka sin ålder

- hyra en bil med hjälp av ett digitalt körkort

- checka in på ett hotell.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


Elmodellen ändras – prischock för ett elområde

2024 06 18

Ett elområde drabbas av prischock när elmodellen ändras.

En ny modell kommer att införas på den nordiska elmarknaden.

Det kommer att betyda högre elpriser för många svenskar.

Den nya modellen införs om några månader, rapporterar TV4.

Elpriset blir dyrare

Den nya modellen är en så kallad flödesberäkningsmodell.

Tanken är att den ska vara i linje med EU-förordningen, men den medför också att elpriset kommer att beräknas på ett nytt sätt.

Och många riskerar att drabbas negativt av förändringen.

– Det kommer att innebära att elpriset blir dyrare i Sverige som helhet, säger Elsklings affärsområdeschef, Åsa Hauer, till kanalen.

Ökning med 12 procent

Enligt siffror från Svenska kraftnät så skulle modellen ha medfört 12 procent högre elpriser i elområde 3, om den hade använts redan idag.

Boende i elområde 3 riskerar alltså att bli förlorare.

Och de är ganska många – elområde 3 är Sveriges största elområde.

Där ingår bland annat Stockholms län, Gotlands län, Södermanlands län, Värmlands län, Västmanlands län, samt Örebro, Uppsala och Östergötlands län.

Även delar av Kalmar, Jönköping, Hallands och Gävleborgs län samt Västra Götalands och Dalarnas län ingår i elområde 3.

Sex av tio drabbas

Många svenskar, bland annat i storstäderna Stockholm och Göteborg, riskerar alltså att få högre priser.

– Sex av tio svenskar bor i det här området, majoriteten kommer att drabbas av högre elpriser, säger Åsa Hauer till kanalen.

Samtidigt ser elområde 4 ut att bli vinnare – där kan priserna sjunka med 7 procent, enligt Svenska kraftnät.

Minskad risk för effektbrist

Samtidigt som elpriset väntas stiga så sjunker risken för effektbrist kommande vintrar.

– Prognosen för eventuell effektbrist – att inte elen räcker – under kommande fyra vintrar ser något bättre ut än bedömningen Svenska kraftnät gjorde för ett år sedan, enligt Svenska kraftnät.

Detta beror bland annat på att elanvändningen väntas öka i långsammare takt och att utbyggnaden av stamnätet ger ökad överföringskapacitet från norr till söder, uppger organisationen.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen