UPPGIFTER: De kostar samhället 23 miljoner – per person

2024 12 28

Kriminalitet leder till enorma kostnader, och de gängkriminella kan kosta samhället 23 miljoner per person, enligt en ny uträkning.

Gängkriminalitet har varit ett enormt problem för Sverige de senaste åren.

Det leder till dödsfall, skador och en utbredd rädsla. Men det kostar också samhället extremt mycket pengar.

En gängkriminell som är aktiv i 15 år kostar samhället 23 miljoner i genomsnitt, rapporterar GP.

Enorma summor pengar

Siffran har räknats fram av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Om siffran stämmer så skulle det innebära att de 14 000 gängkriminella som Sverige har, enligt polisen, tillsammans riskerar att kosta 322 miljarder kronor, enligt tidningen.

Siffran 23 miljoner per gängkriminell är baserad på de många kostnader som uppstår för samhället i form av exempelvis polis och kriminalvård.

– Den summan fick vi ihop när vi tittade på rättegångarna mot Södertäljenätverket för några år sen. Vi har grävt i databaser, men framförallt gjort mycket intervjuer och workshops med personer som varit med, säger Ingvar Nilsson.

Trendbrott under 2024

Hans uträkningar visar också att en skjutning med två skadade ökar summan med 75 miljoner igenomsnitt.

Något som är hoppingivande är dock att skjutningarna har minskat i år, för andra året i rad, rapporterar DN.

2022 sattes ett rekord då 62 personer mördades i skjutningar, och det skedde 391 skjutningar totalt. Men sedan dess har det skett ett trendbrott.

2024 har det hittills skett 262 skjutningar, rapporterade DN igår och hänvisade till siffror från polisen. Det är en minskning med 33 procent jämfört med 2022. Dessutom har antalet skadade minskat med 49 procent.

– Det var en minskning även 2023 men då var det ingen stor minskning i dödsoffer. Nu är det en minskning som är mer substantiell, i alla fall om man jämför med de första åren på 2020-talet, säger kriminologen Sven Granath till tidningen.

Billigare att förebygga

Men problemet är långt ifrån löst, och för skattebetalarna är gängkriminaliteten alltså en mycket kostsam historia.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson förklarar att syftet med att peka på kostnaden är att framhålla att förebyggande åtgärder är billigare än att ta sig an en gängkriminell avhoppare som redan har kostat samhället stora summor pengar.

– Samtidigt anses det dyrt för en rektor att ta hand om en stökig tolvåring med extra skolresurser. Men man kan anställa väldigt många på högstadiet för samma pris som en avhoppare, säger Ingvar Nilsson till GP.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 06

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd.

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen