UPPGIFTER: De kostar samhället 23 miljoner – per person

2024 12 28

Kriminalitet leder till enorma kostnader, och de gängkriminella kan kosta samhället 23 miljoner per person, enligt en ny uträkning.

Gängkriminalitet har varit ett enormt problem för Sverige de senaste åren.

Det leder till dödsfall, skador och en utbredd rädsla. Men det kostar också samhället extremt mycket pengar.

En gängkriminell som är aktiv i 15 år kostar samhället 23 miljoner i genomsnitt, rapporterar GP.

Enorma summor pengar

Siffran har räknats fram av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Om siffran stämmer så skulle det innebära att de 14 000 gängkriminella som Sverige har, enligt polisen, tillsammans riskerar att kosta 322 miljarder kronor, enligt tidningen.

Siffran 23 miljoner per gängkriminell är baserad på de många kostnader som uppstår för samhället i form av exempelvis polis och kriminalvård.

– Den summan fick vi ihop när vi tittade på rättegångarna mot Södertäljenätverket för några år sen. Vi har grävt i databaser, men framförallt gjort mycket intervjuer och workshops med personer som varit med, säger Ingvar Nilsson.

Trendbrott under 2024

Hans uträkningar visar också att en skjutning med två skadade ökar summan med 75 miljoner igenomsnitt.

Något som är hoppingivande är dock att skjutningarna har minskat i år, för andra året i rad, rapporterar DN.

2022 sattes ett rekord då 62 personer mördades i skjutningar, och det skedde 391 skjutningar totalt. Men sedan dess har det skett ett trendbrott.

2024 har det hittills skett 262 skjutningar, rapporterade DN igår och hänvisade till siffror från polisen. Det är en minskning med 33 procent jämfört med 2022. Dessutom har antalet skadade minskat med 49 procent.

– Det var en minskning även 2023 men då var det ingen stor minskning i dödsoffer. Nu är det en minskning som är mer substantiell, i alla fall om man jämför med de första åren på 2020-talet, säger kriminologen Sven Granath till tidningen.

Billigare att förebygga

Men problemet är långt ifrån löst, och för skattebetalarna är gängkriminaliteten alltså en mycket kostsam historia.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson förklarar att syftet med att peka på kostnaden är att framhålla att förebyggande åtgärder är billigare än att ta sig an en gängkriminell avhoppare som redan har kostat samhället stora summor pengar.

– Samtidigt anses det dyrt för en rektor att ta hand om en stökig tolvåring med extra skolresurser. Men man kan anställa väldigt många på högstadiet för samma pris som en avhoppare, säger Ingvar Nilsson till GP.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen