Gängkriminalitet har varit ett enormt problem för Sverige de senaste åren.

Det leder till dödsfall, skador och en utbredd rädsla. Men det kostar också samhället extremt mycket pengar.

En gängkriminell som är aktiv i 15 år kostar samhället 23 miljoner i genomsnitt, rapporterar GP.

Enorma summor pengar

Siffran har räknats fram av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Om siffran stämmer så skulle det innebära att de 14 000 gängkriminella som Sverige har, enligt polisen, tillsammans riskerar att kosta 322 miljarder kronor, enligt tidningen.

Siffran 23 miljoner per gängkriminell är baserad på de många kostnader som uppstår för samhället i form av exempelvis polis och kriminalvård.

– Den summan fick vi ihop när vi tittade på rättegångarna mot Södertäljenätverket för några år sen. Vi har grävt i databaser, men framförallt gjort mycket intervjuer och workshops med personer som varit med, säger Ingvar Nilsson.

Trendbrott under 2024

Hans uträkningar visar också att en skjutning med två skadade ökar summan med 75 miljoner igenomsnitt.

Något som är hoppingivande är dock att skjutningarna har minskat i år, för andra året i rad, rapporterar DN.

2022 sattes ett rekord då 62 personer mördades i skjutningar, och det skedde 391 skjutningar totalt. Men sedan dess har det skett ett trendbrott.

2024 har det hittills skett 262 skjutningar, rapporterade DN igår och hänvisade till siffror från polisen. Det är en minskning med 33 procent jämfört med 2022. Dessutom har antalet skadade minskat med 49 procent.

– Det var en minskning även 2023 men då var det ingen stor minskning i dödsoffer. Nu är det en minskning som är mer substantiell, i alla fall om man jämför med de första åren på 2020-talet, säger kriminologen Sven Granath till tidningen.

Billigare att förebygga

Men problemet är långt ifrån löst, och för skattebetalarna är gängkriminaliteten alltså en mycket kostsam historia.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson förklarar att syftet med att peka på kostnaden är att framhålla att förebyggande åtgärder är billigare än att ta sig an en gängkriminell avhoppare som redan har kostat samhället stora summor pengar.

– Samtidigt anses det dyrt för en rektor att ta hand om en stökig tolvåring med extra skolresurser. Men man kan anställa väldigt många på högstadiet för samma pris som en avhoppare, säger Ingvar Nilsson till GP.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen