UPPGIFTER: Därför hjälper Iran diktatorn

2022 11 08

Ryssland uppges ha transporterat 140 miljoner euro i kontanter och flera beslagtagna västerländska vapen till Iran.

Leveransen skedde den 20 augusti. Ett militärflygplan lyfte från rysk mark och landade i Irans huvudstad Teheran samma dag.

Den stora pengasumman och de beslagtagna vapnen transporterades till Iran i utbyte mot en leverans av hundratals iransktillverkade drönare, uppger en källa med insyn enligt Sky News.

Studerar västerländsk teknologi

Enligt källan transporterade det ryska militärflygplanet pengarna och tre olika typer av ammunition till Iran. Ammunitionstyperna uppges vara en brittisk pansarvärnsrobot från märket NLAW, en amerikansk pansarvärnsrobot från Javelin och en Stinger-luftvärnsrobot som även tillverkas i USA.

– Vapen som hamnat i ryska händer, säger källan och förklarar att leveransen ger den iranska militärorganisationen Islamistiska revolutionsgardet en unik möjlighet.

– De kan studera västerländsk teknologi och kopiera den. Lärdomarna kommer förmodligen att tillämpas på nya vapen som kan användas i framtida krig.

I utbyte fick Moskva hundratals drönare från Iran. Bland annat drygt hundra Shahed-136 som fått smeknamnet ”kamikazedrönare”. Drönarmodellen har använts flitigt i de senaste veckornas terrorbombningar av ukrainska städer.

Ytterligare leveranser

Terrorbombningarna lär dessutom fortsätta.

Enligt Sky News källa förbereder Ryssland och Iran en ny gigantisk vapenaffär.

Moskva uppges ha kommit överens med Teheran om en stor leverans av drönare. Affären beräknas vara värd 200 miljoner euro.

– Det betyder att den ryska armén snart kommer att ha tillgång till ett stort utbud av drönare, säger källan till nyhetskanalen.

Avgörande för Ryssland

Justin Bronk, forskare vid brittiska Royal United Services Institute, framhåller att vapenleveranserna från Iran har blivit en avgörande del av Rysslands krig i Ukraina.

Med hjälp av de iransktillverkade drönarna har de ryska ockupanterna lyckats slå ut en betydande del av Ukrainas energiförsörjning.

– Om Iran inte hade levererat drönarna skulle utfallet av attackerna blivit betydligt svagare, säger Justin Bronk till Sky News.

Ballistiska robotar

Drönarna åsamkar stor skada. Men det finns ett potentiellt ännu större hot från Iran. Enligt amerikanska uppgifter förbereder diktaturen en leverans av ballistiska långdistansrobotar till den ryska armén.

Vadym Prystaiko, Ukrainas ambassadör i Storbritannien, varnar för att en sådan leverans ”kommer att utgöra ett verkligt hot”.

– Om de [iranska ballistiska robotar] levereras i stora antal kommer vi att få verkliga problem, säger han till Sky News.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen