UPPGIFTER: Danmarks spionskandal växer – största sedan andra världskriget

2022 04 04

Nya uppgifter har under måndagen tillkommit i utredningen av den före detta chefen för danska försvarets underrättelsetjänst (FE), Lars Findsen.  

Lars Findsen, som tog över som chef på FE 2015, misstänks för ett nytt allvarligt brott mot rikets säkerhet, enligt nya uppgifter. 

I december förra året blev han anhållen.  Två månader senare släpptes han på fri fot, men misstankarna mot spionchefen kvarstår.

Nya uppgifter

Utredningen är hemlighetsstämplad, men enligt danska DR anhölls Findsen misstänkt för att ha läckt sekrettesbelagda uppgifter till medier. Ett av de allvarligaste brotten enligt dansk lag – ”röjande av statliga uppgifter”.

Nu kommer nya dramatiska uppgifter fram i utredningen, som beskrivs som Danmarks största underrättelseskandal sedan andra världskriget.

Blev avlyssnad i hemmet

Månader före gripandet av Lars Findsen blev spionchefen avlyssnad i sitt eget hem av flera dolda mikrofoner, rapporterar DR.

Insatsen, som danska polisens underrättelsetjänst (PET) genomförde, har frambringat nya anklagelser. Polisen utreder nu huruvida Lars Findsen har avslöjat statshemligheter i samtal med sina närstående, erfar DR från flera källor.

Ytterst allvarligt

Om misstankarna är skäliga är det mycket allvarligt, konstaterar juridikprofessor Jørn Vestergaard från Köpenhamns universitet.

– Att få en avlyssning av utrymmen godkänd av en domare i domstolen förutsätter att betydande samhällsvärden står på spel, säger Jørn Vestergaard till DR.

Kraftfullt verktyg

Vidare konstaterar Vestergaard att metoden är ett betydande kraftfullare och allvarligare ingrepp än telefonavlyssning och det förutsätter som sagt att viktiga samhällsvärden står på spel.

– Det är straffbart att vidarebefordra högt sekretessbelagda uppgifter till någon obehörig. Även om det har skett i förtroende för familjemedlemmar, vänner och bekanta, säger juridikprofessorn, och konstaterar att om de nya uppgifterna stämmer är de lika allvarliga som de anklagelser som Findsen redan utreds för.

Kan sprida informationen vidare

Det största problemet med läckta uppgifter till närstående är enligt Veestergaard att familjemedlemmar inte har tystnadsplikt, eller samma lojalitet till den sekretessbelagda informationen, som de som har tillgång till informationen har.

Fakta Lars Findsen

  • Lars Findsen har varit chef för FE sedan 2015.
  • Den 8 december 2021 greps han, tillsammans med tre andra anställda eller före detta medarbetare i FE.
  • Han anklagades för att ha läckt mycket sekretessbelagd information.
  • Lars Findsen hade vid gripandet skickats hem från tjänst eftersom en oberoende inspektion riktat allvarlig kritik mot FE.
  • Lars Findsen släpptes den 17 februari 2022, men är fortfarande åtalad och är avstängd från sitt jobb.
  • Straffet för brott mot 109 § brottsbalken är upp till 12 års fängelse.
  • Källa: DR

Foto: P. Coffman 

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen