UPPGIFTER: Då kan statsministern tvingas avgå – ”kan innebära slutet”

2024 04 10

Statsminister Ulf Kristerssons hantering av den nya könstillhörighetslagen har väckt starka reaktioner i hans eget parti, Moderaterna.

Flera moderater har reagerat kraftfullt på Kristerssons svängning om åldersgränsen för byte av juridiskt kön.

– Jag hade gärna själv sett 18-årsgräns och därmed inte blandat in föräldrar i frågan, sa han till SVT i torsdags, trots att Moderaterna står bakom nuvarande förslag med en sänkning av åldersgränsen till 16 år.

– Det är ilska, frustration och misstro. Det är Ulf som har tvingat fram 16-årsgränsen och så går han ut och försöker framställa det som att han egentligen vill ha 18-årsgräns när hela riksdagsgruppen håller på att spricka på grund av att vi vill ha 18-årsgräns och inte 16, sa en M-källa till DN efter Kristerssons utspel.

”Skulle på sikt innebära slutet”

Nu kommer nya uppgifter om Ulf Kristerssons ställning i Moderaterna.

På kort tid har tre krismöten hållits om den nya könstillhörighetslagen. Budskapet på mötena har varit att partiet måste sluta upp bakom statsministern när riksdagen ska rösta om den nya lagen, den 17 april.

Nästa veckas omröstning målas upp som helt avgörande för Ulf Kristersson ställning som partiledare. Om den nya könstillhörighetslagen röstas ner kan Kristersson tvingas bort.

Det uppger en högt uppsatt M-källa för Aftonbladet.

 Om riksdagsgruppen skulle fälla förslaget skulle det på sikt innebära slutet på Ulf Kristerssons parti­ledarskap. Hans auktoritet skulle få ett hårt slag, säger politikern till tidningen.

”Handlar om att rädda Ulf”

Mycket tyder dock på att Moderaternas riksdagsgrupp kommer att rösta grönt till förslaget.

– All kritik och frustration finns kvar men nu handlar det om att rädda Ulf Kristersson i detta, sa en M-källa till Aftonbladet efter ett krismöte i fredags.

Samtidigt rapporterar Expressen att drygt 80 procent av partiets riksdagsledamöter är emot den nya lagen, som ska förenkla processen för byte av juridiskt kön.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Nytt körkort lanseras i Sverige – första gången någonsin

2024 06 18

Förra veckan meddelade Digg – myndigheten för digital förvaltning – att en statlig e-legitimation ska införas i Sverige.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, berättade Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, för SR Ekot.

Nu kommer ytterligare ett id-besked till svenska folket.

Ett förslag om en digital identitetsplånbok ska beredas i Regeringskansliet.

Det meddelar civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen.

– Exempelvis kommer körkort, pass och utbildningsbevis kunna användas på ett säkert sätt i en digital plånbok.

– I stället för att ha körkortet i en plånbok i bakfickan så kommer det vara möjligt att ha det i mobilen. Regeringen välkomnar utredningens slutbetänkande och de förslag som lämnas, säger ministern.

Första gången någonsin

Regeringens besked innebär att det för första gången någonsin kommer bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt. Därmed följer Sverige övriga nordiska länder. I Finland, Danmark, Norge och Island har det sedan några år tillbaka varit möjligt att ladda ner sitt körkort i mobilen och lämna det fysiska kortet hemma.  

Det är oklart när det digitala körkortet införs i Sverige, men regeringen uppger att förslaget om en digital identitetsplånbok är i "slutbetänkandet". 

Flera funktioner

Beskedet om ett digitalt körkort är en del av EU-kommissionens förslag till ändring av den så kallade eIDAS-förordningen. Förslaget innebär bland annat att varje medlemsstat ska utfärda en europeisk digital identitetsplånbok.

Den digitala identitetsplånboken ska kunna användas i flera fall, till exempel för att:

- använda offentliga tjänster för att t.ex. få personbevis och läkarintyg eller anmäla adressändringar

- öppna bankkonto

- göra sin inkomstdeklaration

- söka till universitet och högskolor i hemlandet eller i ett annat EU-land

- spara läkemedelsrecept som kan användas i ett annat EU-land

- styrka sin ålder

- hyra en bil med hjälp av ett digitalt körkort

- checka in på ett hotell.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


Nytt fullskaligt krig nära: ”Kommer bli förödande”

2024 06 19

Ett nytt krig i Mellanöstern är på väg att bryta ut.

Det meddelar Israels utrikesminister Israel Katz.

Enligt ministern har planer på en israelisk militär offensiv i Libanon godkänts. Offensiven kommer innebära ett ”fullskaligt krig” mellan Israel och den Iran-stödda milisen Hizbollah, uppger utrikesministern. 

Libanesiska Hizbollah är terrorstämplade av USA. EU har terrorstämplat Hizbollahs militära gren.

Under kriget mellan Hamas och Israel har Hizbollah avfyrat mängder av raketer mot norra Israel. I tisdags hotade terrorgruppen att slå till mot Israels tredje största stad Haifa, vilket fått den israeliska regeringen att se rött.

Utrikesminister Israel Katz varnar för att en israelisk offensiv ”kommer bli förödande”.

– I ett fullskaligt krig kommer Hizbollah att utplånas och Libanon kommer drabbas hårt, säger han.

USA agerar

USA ser allvarligt på det upptrappade läget mellan Israel och Hizbollah.

Stormakten har skickat den erfarne medlaren Amos Hochstein till området för att medla mellan parterna. Målet är att undvika ett nytt storskaligt krig i regionen.

– Vi har sett en upptrappning under de senaste veckorna. President Biden vill undvika en ytterligare upptrappning och ett större krig, säger Hochstein enligt Yle och tillägger:

– Det är i allas intresse att lösa det här snabbt och på diplomatisk väg, och det kan uppnås och det är brådskande.

Fakta Hizbollah

- Islamistisk shiamuslimsk rörelse i Libanon, nära lierad med Iran

- Terrorstämplad av USA (dess väpnade gren också av EU)

- Hizbollah har ett stort inflytande i Libanon, både politiskt och militärt

- Terrorgruppens uttalade mål är att utplåna Israel

- Det är oklart hur stor Hizbollahs väpnade gren är. Det är dock klarlagt att terrororganisationen innehar en gedigen vapenarsenal, bland annat över 100 000 raketer

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen