UPPGIFTER: Då kan statsministern tvingas avgå – ”kan innebära slutet”

2024 04 10

Statsminister Ulf Kristerssons hantering av den nya könstillhörighetslagen har väckt starka reaktioner i hans eget parti, Moderaterna.

Flera moderater har reagerat kraftfullt på Kristerssons svängning om åldersgränsen för byte av juridiskt kön.

– Jag hade gärna själv sett 18-årsgräns och därmed inte blandat in föräldrar i frågan, sa han till SVT i torsdags, trots att Moderaterna står bakom nuvarande förslag med en sänkning av åldersgränsen till 16 år.

– Det är ilska, frustration och misstro. Det är Ulf som har tvingat fram 16-årsgränsen och så går han ut och försöker framställa det som att han egentligen vill ha 18-årsgräns när hela riksdagsgruppen håller på att spricka på grund av att vi vill ha 18-årsgräns och inte 16, sa en M-källa till DN efter Kristerssons utspel.

”Skulle på sikt innebära slutet”

Nu kommer nya uppgifter om Ulf Kristerssons ställning i Moderaterna.

På kort tid har tre krismöten hållits om den nya könstillhörighetslagen. Budskapet på mötena har varit att partiet måste sluta upp bakom statsministern när riksdagen ska rösta om den nya lagen, den 17 april.

Nästa veckas omröstning målas upp som helt avgörande för Ulf Kristersson ställning som partiledare. Om den nya könstillhörighetslagen röstas ner kan Kristersson tvingas bort.

Det uppger en högt uppsatt M-källa för Aftonbladet.

– Om riksdagsgruppen skulle fälla förslaget skulle det på sikt innebära slutet på Ulf Kristerssons partiledarskap. Hans auktoritet skulle få ett hårt slag, säger politikern till tidningen.

”Handlar om att rädda Ulf”

Mycket tyder dock på att Moderaternas riksdagsgrupp kommer att rösta grönt till förslaget.

– All kritik och frustration finns kvar men nu handlar det om att rädda Ulf Kristersson i detta, sa en M-källa till Aftonbladet efter ett krismöte i fredags.

Samtidigt rapporterar Expressen att drygt 80 procent av partiets riksdagsledamöter är emot den nya lagen, som ska förenkla processen för byte av juridiskt kön.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen