UPPGIFTER: Då blir det 60 dagars värmebölja i Sverige

2024 06 26

Stockholm är en av de städer med snabbast stigande temperaturer i hela Europa.

År 2018 var ett rekordår för huvudstaden – precis som på flera andra platser i Sverige.

I Stockholm uppmättes då 25 dagar med värmebölja, det vill säga en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

Men på grund av klimatförändringarna kan dessa dagar komma att öka rejält i framtiden.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

Kan bli 60 dagar med värmebölja

Enligt en ny analys från Sweco, som granskat 24 europeiska städer, är det brådskande att upprätta skydd mot värmeböljor.

År 2100 beräknas Stockholms rekord från 2018 ha kunnat öka med 150 procent. Det innebär att huvudstaden riskerar över 60 dagar med värmebölja – 37 fler än 2018.

– Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström.

Upprättar åtgärdsplan

En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner för att motverka extrem värmeökning.

Stockholm är inte en av dem.

Men enligt Sweco har nu huvudstaden insett behovet av att planera för värmeböljor och “utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet”.

– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström.

Dödligheten ökat 30 procent

Sweco pekar på att temperaturen i Europa ökar snabbare än det globala snittet.

Dessutom har dödligheten till följd av värme ökat med drygt 30 procent under de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan, säger Martina Söderström.

– Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt.

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

WHO har fått nog – kan slå till mot falukorv

2025 05 27

Världshälsoorganisationen, WHO, är redo att agera mot så kallad ultraprocesserad mat.

Exempel på sådan typ av livsmedel är chips, glass, godis, läsk, pommes frites och korv. Ofta innehåller maten mycket fett, socker och salt och har dessutom bearbetats “mycket” och industriellt, enligt Livsmedelsverket.

Även mat som innehåller ingredienser som “inte används i matlagning hemma” eller som är negativt för hälsan ingår i kategorin.

Bland annat räknas falukorv som ultraprocesserad mat, som enligt studier kan vara beroendeframkallande.

– Vi är vana vid begreppet sockerberoende, men det finns inga diagnoser på matberoende överhuvudtaget. Med det sagt är alla forskare överens om att det finns ett beroendeliknande beteende, sade Kristina Andersson, näringsfysiolog och utbildad vid Karolinska institutet, till TV4 hösten 2023.

Ska införa globala riktlinjer

Nu är WHO på allvar redo att ta upp kampen mot den utpekade matkategorin. Organisationen söker för närvarande experter för att utveckla en riktlinje om konsumtion av ultraprocesserade livsmedel för hela världen.

– Allt fler bevis tyder på att en kost rik på högprocesserade livsmedel – vanligtvis kallade "ultraprocesserade livsmedel" – är förknippad med ökad risk för ett antal kostrelaterade icke-smittsamma sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter, skriver WHO i ett uttalande.

Enligt Mark Lawrence, WHO-expert, är det bråttom. Han säger att WHO är redo att agera.

– Vi vet att ultraprocessad mat är dålig för hälsan och att den representerar ett livsmedelssystem som inte är uthålligt för planeten. Man kan alltid säga att det behövs mer forskning – och vi behöver veta mer kring mekanismerna – men jag anser att det är hög tid att agera, säger Lawrence till SvD.

LÄS MER: Forskare uppmanar: Sätt varningsetiketter på falukorv

"Måste komma åt grundproblemet"

Livsmedelsverket framhåller att det finns många studier som pekar på risk för fetma och kroniska sjukdomar om man äter mycket “ultraprocesserad mat”.

– Men studier visar också att det framför allt är ultraprocessad mat som innehåller mycket fett, salt och socker som ligger bakom att risken för fetma och kroniska sjukdomar ökar. Därför är det inte så enkelt att man kan säga att det är bearbetningen av maten som förklarar sambandet.

Mark Lawrence håller inte med fullt ut.

– Det där är industrins älsklingsargument, men det gör bara att vi blir kvar på samma punkt. För mycket socker, salt eller mättat fett är symtomen, men vi behöver komma åt grundproblemet.

Foto: JaBB

Text: Redaktionen