Att vara bilist har blivit dyrare i Sverige, åtminstone när det gäller parkeringsavgifter.

Kommunala hyresvärdar i Sverige har chockhöjt parkeringsavgifterna för sina hyresgäster de senaste fem åren, visar en granskning av Hem & Hyra.

Många hyresgäster är beroende av bilen, men tvingas i många fall betala dubbelt så mycket för parkering jämfört med vad det kostade för bara några år sedan.

Skjuter i höjden

I granskningen har alla Sveriges 298 allmännyttiga fastighetsbolag tillfrågats om hur deras parkeringsavgifter har förändrats från 2019 fram till idag. 80 procent har besvarat frågorna, enligt tidningen.

Och resultaten är anmärkningsvärda: De billigaste parkeringsplatserna utan el har i genomsnitt blivit 40 procent dyrare på fem år.

Priserna skjuter i höjden för alla typer av parkeringsplatser.

De dyraste parkeringarna utan el har ökat med 36 procent i pris.

Parkeringsplatser med el har ökat med 31 procent (de billigaste) respektive 27 procent (de dyraste), enligt tidningen.

Kan finnas fördelar

Enligt Hyresgästföreningen beror den enorma ökningen bland annat på att det inte längre sker förhandlingar om parkeringsavgifter.

Detta leder till nackdelar i form av stora prisökningar.

– Å andra sidan slipper de som inte har bil att vara med och finansiera de som har bil. För det är vad som sker om det är en kollektiv förhandling kring parkeringsavgifterna, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Priserna försvaras

Höga parkeringsavgifter har ofta vållat diskussion och missnöje bland hyresgäster.

Förra året höjdes avgifter för boendeparkering med drygt 45 procent i Stockholms stad, vilket orsakade protester från flera håll.

Från politiskt håll försvarade man dock de höjda avgifterna.

– Poängen med parkeringsavgifter är att se till att det alltid finns en viss andel lediga parkeringsplatser. Det gör att bilister slipper köra runt och leta, sade Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad, till tidningen.

– Tyvärr har inflationen gradvis urholkat avgifterna och minskat den trafikstyrande effekten. För att säkerställa framkomligheten i innerstan behöver vi höja avgifterna för boendeparkering, tillade han.

Foto: Anne Nygård

Text: Redaktionen

Det visar en färsk undersökning från bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Undersökningen ”Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024” visar att 91 procent av butikerna i sin helhet fortsatt tar emot kontanter. 

Inom dagligvaruhandel, där matbutiker och stormarknader ingår, är siffran ännu högre. Hela 97 procent av Sveriges butiker inom dagligvaruhandel erbjuder kontantbetalning.  

Det finns dessutom inga tecken på att situationen kommer förändras.  

Ytterst få butiker uppger att de i närtid har planer på att avskaffa kontantbetalning.

Av de tillfrågade butikerna är det enbart två procent som planerar att göra det inom det närmaste året, och tre procent inom 1–3 år.

– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Stora grupper väljer kontanter

Enligt undersökningen väljer cirka 10 procent av kunderna att betala med kontanter under en ”normal dag”.

– Det måste poängteras att stora grupper i samhället fortsatt är beroende av att använda kontanter för att göra sina dagliga inköp. Siffrorna som nu publiceras är ett tydligt kvitto på att handeln möter upp den efterfrågan som uppenbart finns, säger Bengt Nilervall och tillägger:

– För en ökad inkludering på sikt krävs dock att både banker och andra betaltjänstleverantörer också måste utveckla och anpassar sina tjänster efter kundernas behov. Vi måste arbeta tillsammans.

Statlig kontantutredning

I början av året tillsatte regeringen en statlig kontantutredning. Syftet med utredningen är att se över kontanternas ställning i samhället, bland annat ska utredningen undersöka möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor såsom läkemedel, livsmedel och drivmedel. 

Svensk Handel är en av flera aktörer som medverkar i kontantutredningen. Organisationen betonar att staten måste bidra om kontantkraven ökar på butiker.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft måste den också öka sitt ansvar för att upprätthålla och finansiera kontanthanteringen i framtiden. Annars går ekvationen inte ihop, säger Bengt Nilervall.

Foto: Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen